Spökskrivarens hämnd

”Hon tilläts aldrig prata om något annat än immigrant upplevelsen, att hälften av hennes familj dog i Kambodja, att hennes pappa tog livet av sig på trettioårsjubileet. (…)

Hon behandlades som ett museiföremål. Det var hennes säljargument – att vara en kinesisk tragedi.” (sid 303)

”Yellowface” är en kritikerrosad roman från 2023 av R. F. Kuang som även är docent vid Yales universitet i asiatiska språk- och litteraturstudier. I denna tragikomiska berättelse får vi följa två författare som är väldigt olika, June och Athena.

June har storslagna författardrömmar och är avundsjuk på Athena som just fått sitt stora genombrott med sina romaner som fokuserar på kinesisk historia och kultur. Vår opålitliga berättare June är fast övertygad om att författarkollegan är en snöflinga som saknar riktig talang och istället bara utnyttjar sin familjs trauma och etnicitet för att sälja fler exemplar av sina böcker.

När de är ensamma låtsats dock June att hon är bästis med Athena, trots hennes rasistiska vanföreställningar. När Athena som är någorlunda alkoholpåverkad föreslår att de ska ha en tävling om vem som kan äta flest pannkakor, slutar det olyckligt då Athena kvävs till döds och June är oförmögen att hjälpa henne.

Det är oklart om detta var med vilja eller ej men June ser tragedin som ett utmärkt tillfälle att stjäla Athenas manus till en outgiven roman om diskrimineringen av kinesiska soldater under första världskriget. Detta är inte ett ämne som June håller varmt om hjärtat. Hon och hennes förlag börjar göra konstiga ändringar i texten för att få de ljushyade karaktärerna att framstå som bättre. De börjar till och med diskutera en filmatisering med kända vita skådespelare som huvudrollerna och kinesiska popidoler med stark brytning som soldaterna, för vem ser en episk krigsfilm för handlingen?

Trots hennes kulturella appropriering och bristande research om det viktiga ämnet blir hennes plagierade roman en stor succé. Till en början i alla fall, snart snappar sociala medier som Twitter/X och Goodreads upp felaktigheterna i romanen och börjar skicka dödshot. För att mildra detta bestämmer sig June och förlaget att döpa om henne till Juniper Song och retuscherar alla hennes foton till att se asiatiska ut. En ny identitet skapas, ett så kallat ”yellowface”. Spänningen trappas upp då en anonym användare är henne på spåren, och utger sig för att vara Athenas spöke.

Denna berättelse kan tyckas smått knasig när man läser synopsen men tyvärr är det ett ämne som blir alltmer aktuellt. Kultur kriget i USA rasar och böcker av marginaliserad röster blir censurerade, om de överhuvudtaget blir utgivna till att börja med.

På senare år har hashtaggen #OwnVoices lyfts fram på bland annat Goodreads, vilket har fått både positiva och negativa konsekvenser då marginaliserade röster fått chansen att marknadsföra sina böcker men samtidigt har också gatekeeping och snedvriden identitets politik skett då författare blivit tvungna att till exempel komma ut när de skrivit böcker om HBTQ-karaktärer. Ett exempel på detta är författaren Becky Albertalli som skrev ”Love Simon” och kom ut som bisexuell trots att hon hade föredragit att hålla sina sexuella preferenser privata.

Lustigt nog har även den svenska identiteten stulits, bland annat har flera bokförlag i Lettland hittat på svenska pseudonym för att framstå som mer ”exotiska”. Ännu lustigare är att Trump-familjen har låtsats ha svenska rötter genom att säga att några familjemedlemmar som kom från Kallstadt i Tyskland egentligen kom från Karlstad i Sverige, med syfte att locka fler judiska kunder. Detta medförde att desinformation spreds, att USA:s president hade svenskt påbrå vilket han inte har.

Nya utmaningar tillkommer också med AI-genererade böcker som börjat dyka upp på marknaden. Nyligen gjorde Jacob Lundström som arbetar på Dagens Nyheter ett experiment, han skapade en falsk identitet som Lova Ängsryd och genererade både text och bild till en barnbok som han gav ut som ”Familjen Nilsson och den mystiska appen”. Skojigt nog snappade ett bibliotek upp på boken och köpte in den, utan att inse att den var helt skapad av en robotförfattare!

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på både svenska och engelska samt som talbok med text via Legimus. För ett kontrasterande perspektiv, läs även ”Imogen, Obviously” av Becky Albertalli som handlar om en ung bisexuell tjej som brottas med sin identitet:

Sms från Soppero

”Agnes såg att det var samiska och hennes hjärta började slå snabbare. Hon kände igen enstaka ord. Men vem skickade ett sms på samiska?

 

”Sms från Soppero” är en samisk ungdomsroman från 2007 som handlar om den 13-åriga Agnes som bor i Solna. Hon har fjällsamisk släkt från sin mammas sida men behärskar inte språket och utövar inte kulturen på något sätt. Boken är första delen i en serie i tre delar.

En dag får hon ett underligt sms av en kille från Soppero som verkar vara kär i henne. Problemet är bara att sms:et är skrivet på samiska. Hon reagerar nästan stereotypiskt svenskt: vem skickar sms på samiska? Agnes inser snart att detta är ett språk som samiska ungdomar faktiskt talar och bestämmer sig för att översätta med hjälp av sin mammas gamla samiska läroböcker och plötsligt öppnar en helt ny värld upp sig för henne.

Även om startskottet för hennes identitetssökande handlar om att flörta med en kille (vilket kanske inte låter helt feministiskt), är Anges längtan till sina samiska rötter gestaltad på ett fint sätt.

Vi får ta del av den samiska kulturen både via den samiska pojkvännen som heter Henrik och Agnes släktingar. Vi får se Agnes áhkku (mormor) baka gáhkku (samiskt bröd) på samma självklara sätt som en svensk farmor bakar kanelbullar. Vi får se Henrik sticka iväg på sin fyrhjuling på samma sätt som en svensk kille åker iväg på sin moppe, när hans samiska mamma klagar på att han träffar en svensk tjej eftersom hon vill att han ska ta över renarna. Även dofterna beskrivs som Agnes morfar som alltid luktar rökt kött precis som jägare i Norrland ofta gör.

På så sätt finns det ändå en igenkänningsfaktor även för den svenska läsaren vilket hjälper till att normalisera de samiska karaktärerna och deras kultur istället för att beskriva dem som exotiska. Agnes identitetssökande under tonåren är något som många kan relatera till oavsett om de tillhör ett urfolk eller är svenska.

Berättelsen berör dock den tråkigare sidan av att vara både svensk och same samtidigt. Både internaliserat från Agnes och hennes mammas håll och från den samiska kusinen som har förutfattade meningar om ”halvsamer” vilket leder till gatekeeping och snedvriden identitetspolitik.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via E-lib och som talbok via Legimus. Finns även tillgänglig på samiska i appen Bläddra där man kan hitta flera böcker på minoritetsspråk.