De sju systrarna

De sju systrarna - Bazar Förlag”Love knows not distance; It hath no continent; Its eyes are for the stars.”

 

”De sju systrarna” är en roman i sju delar. Berättelsen är baserad på stjärnkonstellationen Plejadernas sju systrar. Varje bok handlar om en syster som berättas ur hennes perspektiv.

Lucinda Riley ser serien som feministisk och med detta menar hon att hon ville hylla kvinnornas insatser både historiskt och i nutid. Kvinnorna har ett stort behov av kärlek i sina liv men är trots detta jämställda med männen.

Systrarna adopterades från jordens alla hörn av en rik man vid namn Pa Salt som bor på ön Atlantis i Schweiz. Genom berättelsens gång framstår Pa Salt som en mystiskt men ändå empatisk figur. Berättelsen börjar med att den äldsta systern Maia som är på semester i London får ett telefonsamtal. Medan hon varit bortrest har fadern hastigt gått bort i en hjärtinfarkt.

Pa Salt som var en lustig och lite egen man har redan gett sig själv en traditionell begravning till sjöss när Maia kommit hem. Det är nu upp till Maia att meddela sina sex systrar som bor på olika platser i världen och har väldigt olika intressen och etniciteter, de tråkiga nyheterna.

De sex systrarna (en saknas) får ledtrådar som ska leda dem till deras ursprung. Maia som arbetar som tolk och är den enda systern som stannat kvar med fadern, får en ledtråd som leder henne till en förfallen herrgård i Rio de Janeiro.

Det finns även en historisk berättelse som berättas ömsom Maias berättelse, en berättelse från 80 år sedan. År 1927 får vi följa Izabela Bonifacios berättelse som utspelar sig under Rios Belle Epoque.

Serien finns i sju delar på vårt bibliotek:

Bok 1: De sju systrarna, Maias bok (e-bok, talbok)

Bok 2: Stormsystern, Allys bok (e-bok, talbok)

Bok 3: Skuggsystern, Stars bok (e-bok, talbok)

Bok 4: Pärlsystern, Ceces bok (e-bok, talbok)

Bok 5: Månsystern, Tiggys bok (e-bok, talbok)

Bok 6: Solsystern, Electras bok (talbok)

Bok 7: Den saknade systern (ej ännu utkommen)

Hur jämställda är vi i världen?

Bildresultat för woman film”Un mari qui jette de l’acide sur sa femme?

En make som kastar syra på sin fru?

Quel pays a une culture pareille?

Vad är det för land som har en sådan kultur?”

 

”Women” är en fransk dokumentärfilm från 2019. Filmen består av 2 000 intervjuer med kvinnor från hela världen. De diskuterar ämnen som berör genus och feminism: menstruation, sexualitet, mänskliga rättigheter, sexuellt våld, prostitution, moderskap, abort, rätten till utbildning och skönhetsideal.

”Woman”.

Kvinnorna som intervjuas är för det mesta vanliga människor. Vi får möta kvinnor som haft det bra ställt, afrikanska kvinnor som är fattiga, syriska kvinnor som lever med kriget, äldre ensamma kvinnor som mist sina makar, fruar som blivit bedragna av sina makar och de prostituerade kvinnor som de otrogna makarna kommit till.

”Woman”.

Vi får möta kvinnor vars mänskliga rättigheter har kränkts. Kvinnor från Irland som varit tvungna att åka utomlands för att göra abort, kvinnor från Kongo som våldtagits och torterats, muslimska kvinnor som blivit omskurna mot sin vilja när de var barn.

Könsrollerna och mammarollen diskuteras. En kvinna berättar om hur hon bytt kön. En annan kvinna berättar om hur hon experimenterat med sin sexualitet och börjat dejta kvinnor. Ytterligare en kvinna har känt att hon var definierad av sin roll som fru och mamma vilket medförde att hon var tvungen att hitta sin egen identitet. En äldre kvinna känner att hennes självkänsla försvunnit efter att hennes man gått bort då hon definierades av patriarkatet och sin relation till mannen.

”Woman”.

Vi får se olika ansikten och olika kroppar. Gamla kroppar, smala kroppar, kraftiga kroppar, gravida kroppar, ärrade kroppar och mörkhyade kroppar. Vi får se olika skönhetsideal från olika kulturer. Kvinnor som valt att operera om sig, sminka sig och färgade kvinnor som töjt ut sin hud för att sätta in stora och tunga smycken eller pilar i ansiktet.

Vi får se kvinnor som blivit överfallna av sina män och fått syra kastat på sig. Trots detta har dessa kvinnor varit modiga och valt att stå upp mot sina förövare genom att berätta om sina upplevelser och visat sina ärr för världen.

Filmen finns att låna på vårt bibliotek. Ni kan även låna filmen digitalt på Cineasterna.

Främling i vita rum

”I den sena tonåren, när jag var runt sjutton, arton år, hittade jag en butik i Stockholm som sålde hudblekningskräm. (…)

På varenda burk och flaska visas två ansikten. Ett med mörk hud som ofta gestaltas som ”ledsen och misslyckad”, och på andra sidan samma ansikte fast sju nyanser ljusare och äntligen ”framgångsrik och vacker”. (…)

Jag gjorde det trots att jag visste att produkterna var fyllda med steroider, kvicksilver och hydrokinon, som samtidigt som de gjorde huden ljusare, också tunnade ut den.” (sid 77)

”Främling i vita rum” är en bok av aktivisten och make-up artisten Lovette Jallow. År 2019 vann hon Raoul-Wallenberg priset för sitt engagemang för anti-rasism och mänskliga rättigheter.

Hon har även startat en Facebook-grupp och gett ut boken ”Black Vogue” som diskuterar skönhetsideal bland färgade kvinnor. När Jallow var yngre kände hon att hon saknade smink som var anpassat efter hennes hudton.

Jallow växte upp i Gambia och kom till Sverige med sin familj när hon var 11 år gammal. Hon hade det dock väldigt bra ställt då hon bodde i ett stort hus och hade till och med en egen chaufför. Underligt nog, blev hon mobbad för detta när hon var barn eftersom de andra barnen, som inte hade det lika bra ställt, blev avundsjuka och ansåg att hon var ”vit”. När hon kom till Sverige möttes hon också av fördomar, då de svenska barnen och vuxna trodde att alla i Gambia var fattiga och bodde i hyddor.

Författaren berättar om sin mormor som var minister i den gambiska regeringen och djupt engagerad i kvinnors rättigheter som laglig abort och tillgång till preventivmedel. Jallow anser att hennes mormor var en sann feminist även om mormodern själv inte visste vad en feminist var.

Jallow berättar även hur hon fick sin diagnos för Autism/Aspergers syndrom. Det tog lång tid innan hon kunde få detta fastställt. Hon tror att det delvis berodde på fördomarna som finns mot svarta kvinnor som ofta framställs som bråkiga och grälsjuka i media. Detta medför att funktionsvariationer, som gör det svårt för individen att kommunicera, lätt kan misstolkas.

Jallow berättar att hon fått uppleva mycket hat och nättrakasserier på grund av hennes kön och hudfärg. Hoten är rasistiska och har ofta även en sexuell eller sexistiskt underton. Hon berättar även att hon själv blivit utsatt som barn i Gambia då hon våldtogs av en ljushyad pedofil som var vän till familjen.

Jallow berättar att även vita feminister har visat oförståelse mot hennes kamp. De har förnekat skillnaderna mellan mörkhyade och ljushyade kvinnor.

Jallow nämner flera exempel på vita privilegier som existerar även i Sverige:

  • Enligt Amnestys rapport Troll Patrol Report från 2018: Färgade kvinnor tar emot 85% mer hot och sexuella trakasserier på Twitter.
  • Arbetssökande som kallas till anställningsintervju: ljushyade 26%, färgade 5%.
  • Mångfald är en fjäder i hatten för arbetsgivaren och tar inte hänsyn till de färgade kvinnornas kompetenser.
  • De svartas historia berörs inte i den svenska skolan i samma utsträckning som de ljushyades historia, vilket leder till okunskap och fördomar.
  • Vita människors välfärd bygger på slaveri och utnyttjande av färgad arbetskraft i u-länder, både historiskt och i nutid.
  • Mörkhyade småflickor utnyttjas av vita volontärbetare, både avsiktligt (sexuella övergrepp av pedofiler) och oavsiktligt (bilder på barnen hamnar på sociala medier utan föräldrarnas samtycke).
  • Smink som följer med i tidningar inriktade till yngre tjejer är anpassat för ljusare hudtoner. Produkterna saknas även i affärer.
  • Färgade personer med mörkare hudtoner är sämre representerade i media än de med ljusbruna hudtoner. Färgade kvinnor är också ofta utsatta eller fattiga istället för att normalisera och ge dem aktiva roller.

Boken finns tillgänglig för utlån på vårt bibliotek och som talbok via Legimus.

Fula tjejer

Fula tjejer – Lisa Bjärbo • Johanna Lindbäck • Sara Ohlsson – Bok | Akademibokhandeln”Hon kan inte sluta tänka på Amanda-bilden. Kan inte fatta att den ligger där, inte fatta att någon gått över den osynliga gränsen och varit taskig mot stackars Amanda. Kan inte heller fatta att någon faktiskt påstår att hon och Amanda skulle vara lika fula.” (sid 118)

 

”Fula tjejer” är en ungdomsbok om nätmobbning och förtal. I denna berättelse som utspelar sig i Gnesta får vi följa tre tjejer som heter Jasmine, Tilde och Eleni. De har blivit uthängda på nätet av en okänd person på skolan som skapat ett Instagram-konto kallat ”Fula tjejer” där hen förlöjligar skolans kvinnliga personal och elever genom att posta redigerade fotografier.

Tjejernas utseende granskas från topp till tå. Finnar redigeras till att se extra röda ut, Tildes skolfotografi där hon råkat blinka läggs ut så att alla kan skratta åt henne och till och med en tjej med brännskador blir mobbad. Snart börjar alla tjejer på skolan oroa sig för sitt utseende hela tiden eftersom de är rädda att själva bli mobbade. Lärarna verkar inte bry sig särskilt mycket om att stoppa nätmobbningen trots att de är medvetna om den.

Flera elever tycker däremot att kontot är jätteroligt och lämnar elaka kommentarer eftersom man måste ”tåla ett skämt”. En av dessa mobbare är den snygga och populära Jasmine som är lite av en narcissist. När hennes semesterbild hamnar på ”Fula tjejer” där hon jämförs med en gris, vilket blir en meme på skolan, känns det plötsligt inte så roligt längre. Samtidigt är det svårt för den stöddiga Jasmine att förändras. Hon kan väl minsann inte vara lika ful som tjejen med brännskador, tänker hon.

Eleni som är lite av ett udda geni börjar i hemlighet att göra en utredning för att ta fast förövaren. Hon skapar en lista över alla misstänkta som följer kontot och dokumenterar alla kommentarer. Väggen i garderoben täcks med post-it lappar men snart inser hon att hon inte kan lösa mysteriet ensam.

Trots att de inte har något gemensamt sammanlänkas de tre tjejerna av sin delade paranoia. De kan inte sluta tänka på vem denna förövare kan vara, vilket leder till att de både känner sig starkare tillsammans men det sker även en del grupptryck.

Jasmine är fast besluten av att hämnas även om det betyder att skämma ut andra för att hitta förövaren. Eleni är besatt av att lösa mysteriet även om det innebär att cyberstalka alla misstänkta, till och med läraren som tittar lite suspekt på tjejerna. Tilde som just flyttat från Umeå till Gnesta vill egentligen bara bli kompis med de andra två eftersom hon känner sig ensam och utanför. Så småningom börjar Tilde undra om hennes nya ”kompisar” kanske är lite hypokritiska.

Berättelsen är inte baserad på en specifik verklig händelse men liknar till stor del ett verkligt fall som kallades ”Instagram-målet”.  Brottet skedde 2013 då två tjejer från Göteborg  startade ett anonymt konto ”Gbgsorroz” där de hängde ut 180 tjejer och killar och kallade dem för ”orrar” (horor). Detta fall ledde till 90 anmälningar om förtal. De två tjejerna som drev kontot blev dömda till 570 000 kr skadestånd och ungdomsvård.

Boken finns att låna på svenska på vårt bibliotek, som talbok via Legimus och som e-bok på Bibblo.se.

Det andra könet

”Det går inte att vara sig själv som kvinna i den här världen, man måste gömma sig  och kompromissa, annars kommer dom efter en, så är det bara. Dom hyllar målningarna för att dom tror att det är en kille som gör dom, men tror du reaktionerna hade varit likadana om det var en brud?”

 

”Paradiset ligger under mammas fötter” är Gina Dirawis debutroman. Titeln är ett citat från profeten Muhammed. Dirawi berättade på bokmässan 2020 under seminariet ”Våga skriva en bok!” att hon tolkar citatet som feministiskt eftersom det talar emot patriarkatet. I hennes berättelse har hennes karaktärer väldigt olika och komplicerade relationer med sina mödrar vilket påverkar dem och formar deras identiteter.

Dirawi är mest känd som  programledare, komiker, artist och skådespelare. Hon är född i Sverige men har har palestinska rötter. Dirawi är känd på YouTube för sina satiriska videoklipp som fokuserar på feminism och stereotyper angående invandrare och muslimer. Tyvärr har hon också blivit mordhotad flera gånger av personer som inte accepterar hennes åsikter. Hon blev även hotad av kristna svenska tittare då hon var jul värd under julen 2015 eftersom hon är muslim.

Berättelsen handlar om två muslimska tjejer Mona och Mila och utspelar sig växelvis i Norrland och i ett palestinskt ”ghetto” i Beirut. Dirawi tar upp fler viktiga ämnen i boken som feminism (från olika perspektiv), främlingsfientlighet, kulturell appropriering, sexuella trakasserier, arrangerat äktenskap, hedersmord och psykiskt ohälsa.

Mona och Mila är varandras extrema motsatser. Mona är en bisexuell liberal feministisk konstnär som protesterar mot pariakatet med sin uppseendeväckande och vulgära konst. Mona är en duktig muslimsk flicka som bär hijab, har otroligt höga krav på sig själv och siktar på att komma in på läkarlinjen. Trots sin vänskap ser tjejerna varandra som överdrivna extremister.

När Mila misslyckas med att komma in på läkarlinjen, får hon en psykos och försöker ta livet av sig genom att köra in i ett träd. Medan detta sker ber Monas mor, som är dödligt sjuk, att bli begravd i ett palestinskt flyktingläger. Mona beger sig utomlands utan att Mila är medveten om detta vilket leder till att hon känner sig övergiven, vilket i sin tur försvårar hennes psykiska ohälsa. Hon blir inlagd på psyket men fortsätter förneka sina problem och ser ned på de övriga patienterna.

Samtidigt får vi följa Nour som är Monas släkting i Beirut. Staden är fylld av korrupta män som styr kvinnorna med en järnhand. Hedersmord och våldtäkt är vanligt i lägret och det är alltid kvinnorna som får skulden eftersom de inte har samma rättigheter som männen. Mona får inte ens närvara vid sin egen mors begravning på grund av att hon är tjej och blir tvungen att klättra upp på en balkong med en kikare för att se sin mor bli nedsänkt i marken av främmande män.

När Mona protesterar mot orättvisorna genom att måla en satirisk väggmålning av en av tyrannerna, blir hon viral på internet vilket leder till upplopp i staden. Straffet blir att kvinnorna inte längre får gå ut själva utan manligt sällskap, vilket Nour och Mona inte kan acceptera. De planerar en kupp och skaffar fram vapen för att lura förövarna att konstnären blivit skjuten men allt går inte som planerat. Nour, som är lesbisk och bitter över att hennes flickvän blivit bortgift till en utländsk äldre man, vill använda dessa vapen för att hämnas istället.

”Paradiset ligger under mammas fötter” är trots de allvarliga ämnena som Dirawi diskuterar en humoristisk berättelse. Författaren använder sig av mycket galen humor och sätter sina karaktärer i absurda situationer och diskussioner. Kulturkrockar sker men samtidigt med glimten i ögat. Observera dock att boken innehåller en hel del grafiska beskrivningar om kroppsliga vätskor, svordomar, självskadebeteende och självmord.

Boken finns tillgänglig på svenska på vårt bibliotek, som e-bok via Bibblo.se och som talbok via Legimus.

Wilder Girls

”There used to be horses, four of them, but early in the first season, we noticed how the Tox was starting to get inside them like it got inside us, how it was pushing their bones through their skin, how it was stretching their bodies until they screamed. So we led them out to the water and shot them.

 

”Wilder Girls” är en dystopisk skräckroman med lesbisk romantik. Boken har jämförts med ”Flugornas herre” men med ett starkare kvinnoperspektiv. Skillnaden mellan böckerna är att ”Wilder Girls” fokuserar mer på överlevnad än grupptryck och makt.

Berättelsen utspelar sig i en dystopisk värld där alla har insjuknat i den fiktiva sjukdomen Tox. Huvudpersonen Hetty går på en flickskola som ligger på en isolerad ö när pesten bryter ut.  Tjejerna insjuknar när de kommer in i puberteten men sjukdomens symptom är individuella. När de insjuknar blir deras kroppar förvridna; vissa får fjäll och andra får fler kroppsdelar som två ryggrader.

I början av berättelsen har sjukdomen varat i två år och spritt sig som en pandemi. Inte bara människorna har blivit infekterade utan även djuren har börjat sprida smittan. Lärarna har dött i sjukdomen, vilket medför att tjejerna delar in sig i grupper för att slåss om de få resurser som de har kvar.

Hetty har ingått i en pakt med två andra tjejer Byatt och Reese. Reese var förr en söt blond tjej och skolans skickligaste prickskytt men har nu långsamt börjat förvandlas till ett monster med silverfjäll. Hennes hand har blivit vass som en kniv, vilket ger henne ett starkt övertag över de andra tjejerna när de brottas för att vinna mat och andra nödvändigheter. Hon bär på en stark inre ilska som hon har svårt att kontrollera vilket leder till våldsamma utbrott.

Skolan har isolerat de sjuka tjejerna och satt dem i karantän. När Byatt försvinner spårlöst, bestämmer sig Hetty för att leta efter henne och börjar så småningom inse att flickinternatet döljer något.

Romanen har fått viss kritik för att den slänger in läsaren i berättelsen på en gång istället för att redogöra hur sjukdomen uppkom. Pandemin som drabbat karaktärerna förblir ett mysterium men kan också tolkas som en metafor för puberteten och kanske till och med dysmorfofobi (att ha extrema komplex för hur ens kropp ser ut). En del av tjejerna har däremot accepterat sina förändringar och diskuterar att de vill behålla dem efter pandemin är över eftersom de är nöjda med sin kroppar även om de inte är perfekta.

Berättelsen handlar delvis om sexualitet då Reese och Hetty är bisexuella och attraherade av varandra men romansen är inte där berättelsens fokus ligger. Detta kan däremot ses som något positivt då det behövs fler genreböcker med HBTQ-karaktärer.

Boken finns i nuläget endast tillgänglig på engelska. Observera att boken innehåller en hel del grafiska beskrivningar.

Internationella kvinnodagen – 8 mars

People, Three, Portrait, Black, Black Women, Woman

Internationella kvinnodagen firas varje år 8 mars för att synliggöra världens kvinnor och kampen om jämställdhet mellan könen. 

Dagen har firats i Sverige sedan 1912. Danmark var det land i Skandinavien som först började fira Internationella kvinnodagen då de instiftade en dag för att stödja suffragetternas kamp för kvinnlig rösträtt år 1910. Datumet 8 mars fastslogs 1921. Dagen var tidigare politisk men har blivit alltmer opolitisk med tiden i takt med att kvinnors möjligheter har förbättras. (Källa: NE, Bildkälla: Pixabay)

Nedan är några boktips som berör jämställdhet:

 

Korruptionen i den svenska kulturvärlden

Visa källbilden”Jag noterade tidigt hans mytomani. Hans förmåga att fabulera, överdriva och skryta som ett barn. I litterära kretsar stoltserade han förstås med Katarina, Stig Larsson och Horace. Bland musiker påstod han ofta att det var han som introducerade tonsättaren Messiaen i Sverige, vilket var en ren lögn. Och i sällskap där kultur inte stod särskilt högt i kurs kunde han dra till med att det var han som introducerade jeanstyget eller pizzan i Stockholm. Hans bekräftelsebehov tycktes ibland vara omättligt. Det var en svaghet hos honom och hans sätt att blotta sårbarheten, ja, nästan skylta med den, var både odrägligt och mänskligt.”

”Klubben” är en reportagebok av journalisten Matilda Gustavsson som handlar om övergreppen och tystnadskulturen som skedde på ”Forum – Nutidsplats för kultur”.  Händelserna påverkade den Svenska Akademin där kulturprofilen Jean-Claude Arnhaults fru Katarina Frostenson satt som akademiledarmot.

Arnhault blev dömd till fängelse för ett flertal våldtäkter vilket ledde till att flera personer avgick från den Svenska Akademin och Nobelpriset som skulle ha tilldelats Olga Tokarczuk år 2018 sköts upp ett år.

Gustavsson arbetar som reporter för Dagens Nyheter och redogör i boken om hur kulturprofilen blev avslöjad för sina brott. Hon var nyanställd på DN år 2017 då hon började intervjua kvinnorna som Arnhault förgripits sig på. Författaren och journalisten blev chockad när hon insåg att övergreppen var våldsammare än hon först hade trott. 2018 tilldelades Gustavsson Stora Journalistpriset för ”Årets avslöjande”.

Trots att Arnhaults perversa natur har varit känd sedan tidigare, rådde tystnadskultur inom både den Svenska Akademin och journalistiken. Detta berodde på makten som Arnhault hade över kvinnorna och övriga medarbetare. Gustavsson berättar att hon känt sig orolig efter att hon publicerade sin artikel om de 18 kvinnor som vittnade mot Arnhault och ofta fick se sig över axeln.

Faktum var att Arnhault redan blivit anklagad för sexuella trakasserier i Expressen år 1997. Men ingen tog detta på allvar på 90-talet, vilket medförde att Arnhault gick fri och utsatte fler kvinnor för förtryck.

”Klubben” refererar till Forum som var en evenemangslokal som drevs av kulturprofilen och hans fru för pengar från Svenska Akademin. Många kvinnor som blev utnyttjade av Arnhault  jobbade svart på Forum och var rädda för att förlora sina jobb.

Gustavsson berättar också om Arnhaults bakgrund. Han är mytoman och ljög ofta om sitt förflutna för att upphöja sig själv. Han målade upp en bild av sig själv som ett geni med akademisk utbildning på ett elituniversitet i Frankrike och påstod att han hade en mor som var skådespelerska. När Gustavsson började nysta i hans förflutna visade det sig att hans mor egentligen var sömmerska och han har endast en praktiskt gymnasieutbildning som elektriker.

Gustavsson spekulerar att det kanske var just den bilden av Arnhault som folk var förtjusta i, det kändes lite extra speciellt att bli intervjuad och erkänd av en ”erotisk” fransk vinsmakare med en tjusig titel. I själva verket var Arnhaults försök att etablera sig i Frankrike misslyckade, när löpsedlarna dök upp i franska tidningar var hans namn okänt för de flesta fransmän.

”Klubben” är ett välskrivet reportage om korruption, maktspel och hur patriarkatet präglat den svenska kulturvärlden.  Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som e-bok via Bibblo. Den dömde kulturprofilens fru, Katarina Frostenson har också skrivit en bok om händelsen där hon fortsätter förneka hans brott.

Ett feministiskt dockskåp

”Nu är Nora så arg att hon river busskortet. (…) Nora och hennes reskamrat blir avkastade. Nora för att hon saknar färdbevis och kvinnan för att hon är svart. Nora skulle bara komma försent till skolan men Rosa Parks, som hon presenterade sig som, skulle hamna i häktet.”

”Not Your Doll” är en berättelse om en ung feminist som reser i tiden och träffar historiska kvinnor som påverkat samhället på olika sätt.

Författaren Petra Löfmarck är dockmakare, konstnär och scenograf. Hon har skapat en berättelse med dockor som lever i en miniatyrvärld. Till exempel har hon använt ett kryddburkslock för att göra en golvbrunn och en hörsnäcka för att skapa ett duschhandtag.

I berättelsen får vi följa en 16-årig flicka som heter Nora som känner att hon inte passar in. I skolan får de bara lära sig om manliga vetenskapsmän och uppfinnare och när Nora vågar ifrågasätta detta blir hon förlöjligad eftersom ”bara fula tjejer är feminister”. På vägen hem sätter sig Nora på en bänk för att vila men blir då trakasserad av en äldre man som inte accepterar att hon inte är intresserad av att flörta.

Efter dessa två händelser börjar Nora föreställa sig sitt liv som en film. Hon reser i tiden och får träffa flera feministiska ikoner som Rosa Parks, Marie Curie, Simone de Beauvoir och Frida Kahlo. Nora reser också tillbaka till suffragett-tiden i Storbritannien då kvinnorna fick kämpa för sin rösträtt.

Löfmarck lär ut kvinnohistoria på ett kreativt och lekfullt sätt i sin berättelse med hjälp av dockorna. Både svenska och utländska kvinnor får ta plats och besöker Noras skola för att lära eleverna om deras ofta bortglömda kamp. Bland annat dyker Marie Curie upp som vikarie under en kemi-lektion.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

Den rödaste rosen slår ut

”Leonardo DiCaprio är bara liksom en ljummen spisplatta, en platta som aldrig riktigt får vattnet att koka. Man kan råka sätta handen på plattan utan att det bränns. (…)

Han känner kanske visst något! Men bara inte så starkt.” (sid 10)

 

Liv Strömqvist föddes 3 februari 1978 i Lund och är en serietecknare, poddare och konstnär. Hennes serier har blivit översatta till flera språk och hon har vunnit flera priser. Strömqvist tenderar att fokusera på genus, sexualitet och klassfrågor.

”Den rödaste rosen slår ut” diskuterar kärlek både från ett historiskt perspektiv och i nutid. På Bokmässan i Göteborg under seminariet ”Kärlek = Galenskap?” berättade Strömqvist om sitt budskap med serien. Hon diskuterade tillsammans med den danska författaren Suzanne Brøgger och journalisten Greta Thurfell om kvinnor blir ”sinnessjuka” när de blir förälskade.

Strömqvist funderar kring vilka former en nyförälskelse kan ta och hur det påverkar individen och samhällets maktstrukturer. Hon pekar på att en förälskad person ofta anpassar sig efter den andres intressen vilket påverkar deras identitet och hur de vill bli sedda i omgivningens ögon.

Serien tar också upp samhällets syn på känsloyttringar och hur dagens feminism påverkar vilken omfattning som kvinnorna vågar uttrycka sina känslor. Strömqvist jämför också historiskt med hur könsrollerna var på 1800-talet då männens melankoliska lidande och trånande efter sin älskade romantiserades. Författaren tror att könsrollerna i modern tid har blivit omvända då kvinnor är mer känslosamma och då vissa män försöker utöva sin makt gentemot kvinnor i romantiska/sexuella relationer eftersom de har delvis förlorat den politiska makt de hade över kvinnorna på 1800-talet.

Illustrationerna varierar från sida till sida. Vissa bilder har väldigt liten text medan andra bara har några få ord på en sida. Detta kan ses som en metafor för hur känslorna blossar upp. Människorna i serien handlar irrationellt men mänskligt, deras brister illustreras i bilderna.

”Den rödaste rosen slår ut” finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.