De sju systrarna

De sju systrarna - Bazar Förlag”Love knows not distance; It hath no continent; Its eyes are for the stars.”

 

”De sju systrarna” är en roman i sju delar. Berättelsen är baserad på stjärnkonstellationen Plejadernas sju systrar. Varje bok handlar om en syster som berättas ur hennes perspektiv.

Lucinda Riley ser serien som feministisk och med detta menar hon att hon ville hylla kvinnornas insatser både historiskt och i nutid. Kvinnorna har ett stort behov av kärlek i sina liv men är trots detta jämställda med männen.

Systrarna adopterades från jordens alla hörn av en rik man vid namn Pa Salt som bor på ön Atlantis i Schweiz. Genom berättelsens gång framstår Pa Salt som en mystiskt men ändå empatisk figur. Berättelsen börjar med att den äldsta systern Maia som är på semester i London får ett telefonsamtal. Medan hon varit bortrest har fadern hastigt gått bort i en hjärtinfarkt.

Pa Salt som var en lustig och lite egen man har redan gett sig själv en traditionell begravning till sjöss när Maia kommit hem. Det är nu upp till Maia att meddela sina sex systrar som bor på olika platser i världen och har väldigt olika intressen och etniciteter, de tråkiga nyheterna.

De sex systrarna (en saknas) får ledtrådar som ska leda dem till deras ursprung. Maia som arbetar som tolk och är den enda systern som stannat kvar med fadern, får en ledtråd som leder henne till en förfallen herrgård i Rio de Janeiro.

Det finns även en historisk berättelse som berättas ömsom Maias berättelse, en berättelse från 80 år sedan. År 1927 får vi följa Izabela Bonifacios berättelse som utspelar sig under Rios Belle Epoque.

Serien finns i sju delar på vårt bibliotek:

Bok 1: De sju systrarna, Maias bok (e-bok, talbok)

Bok 2: Stormsystern, Allys bok (e-bok, talbok)

Bok 3: Skuggsystern, Stars bok (e-bok, talbok)

Bok 4: Pärlsystern, Ceces bok (e-bok, talbok)

Bok 5: Månsystern, Tiggys bok (e-bok, talbok)

Bok 6: Solsystern, Electras bok (talbok)

Bok 7: Den saknade systern (ej ännu utkommen)

När en pandemi blir en endemi

Nattavaara : roman i katastrofernas tid”Rubrikerna? Samma som vanligt. Regnskogarna brann. Tundran brann. Afrika brann. (…) Vattenbrist överallt.

Hon undrade vad det skulle tjäna till, både rapporteringen och hennes slaviska bevakning. Det var som att det inte gick att göra något längre. (…)

Hela stommen var rutten, hela världen var… utgången. Alla visste det , även om ingen kunde enas om vad som var bäst-före-datumet. 2020? (…) Och det var väl femton år sedan nu.”

”Nattavaara” är en dystopi och första delen av en serie som utspelar sig i framtiden då världen har gått under efter ett flertal pandemier och klimatförändringar.  I denna pessimistiska berättelse har Sverige splittrats och Norrbotten har blivit en självständig stat vid namn Nordmark. Huvudstaden är Kiruna där jarlen Sebastian Hall styr med en järnhand.

Vi får följa ett antal karaktärer som försöker överleva trots katastroferna som ständigt inträffar. Den moderna och digitaliserade världen är nu ett minne blott och den 16-åriga huvudpersonen Erik och hans lillasyster Sofia vet inget om det förflutna. Det finns ingen elektricitet för de fattiga och mat bristen är påtaglig då skördarna inte längre klarar av klimatförändringarna.

Efter att Eriks och Sofias föräldrar begått självmord i bastun, blir de anklagade för att vara smittade av viruset som muterats från COVID-19. I framtiden har pandemin blivit en endemi.

Byborna påstår att syskonen nu är en fara för allmänheten och att en ny sjukdom kommer att spridas i byn, vilket medför att byrådet beslutar att de måste frysa ut syskonen. Erik som redan bedövar sig med droger, blir tvungen att ensam vallfärda till Kiruna med sin syster för att överklaga domen.

Eriks och Sofias moral är inte de bästa men det är inte omgivningens heller. De lär sig att byteshandla med droger, vapen, mat och till och med människor som de tillfångatagit och säljer som trälar.

Trots att hon bara är 9 år är Sofia en skicklig ficktjuv och lillgammal för sin ålder. Till och med Erik som har stora planer på att bli slavhandlare, blir förvånad över hur pragmatisk hans lillasyster är då hon i början visar nåd till de som har det sämre ställt men blir i takt med resan alltmer kallhjärtat precis som de vuxna i hennes omgivning.

Bokens intrig kan till en början kännas nästan lite galen med allt från samiska gerillor, uppgörelser i Kirunas ishotell och en norrbottnisk diktatur men är tyvärr en möjlig framtid för oss.  Klimatkriser, pandemier och ekonomiska kollapser är inte längre fiktion för oss utan verkligheten som vi lever i som redan har börjat bli en del av vår vardag. Den norrländska miljön förhöjer ytterligare igenkänningsfaktorn.

Boken finns på vårt bibliotek, som e-bok på Bibblo.se och som talbok på Legimus.

När mammor dör

När mammor dör”Blev allt bara svart? Nej. Men i sorgens bekanta rum vandrar jag hemvant inom mig själv. De dunkla rummen är en del av mig, vägg i vägg med alla mina ljusa minnen.”

 

”När mammor dör” är en antologi om 31 kvinnor som mist sina mödrar och sorgearbetet som sker därefter.  Mammorna har gått bort på grund av olika orsaker: självmord, fysisk sjukdom eller olyckor.

När Charlotte Sirc förlorade sin mamma i en trafikolycka när hon var 15 år saknade hon litteratur om ämnet och bestämde sig i vuxen ålder att göra denna bok eftersom hon vill stödja andra som har liknande upplevelser.

”Hon levde med ena foten på gaspedalen och ville alltid vidare. (…) Hon körde utan säkerhetsbälte men det var så hon levde sitt liv. Snabbt, självsäkert och oftast på väg någonstans, då var hon som lyckligast. Min snygga mamma i högklackat och med bilhandskarna på.”

Vi får möta olika kvinnor mellan åldrarna 18 – 77 år som alla har olika erfarenheter trots att alla delar sorgen av att ha mist en mor. Dåtidens könsroller och tabun kring psykiskt ohälsa påverkade (och i vissa fall fortfarande påverkar) hur omgivningen regerade på moderns bortgång.

Flera döttrar uppger att de känt sig som hushållerskor eftersom deras manliga släktingar inte velat ta över hushållsarbetet efter moderns död, då de ansett att det var en kvinnosyssla. Flera av döttrarna har också känt sig ensamma då de inte haft en mor att prata om känslor med och har upplevt sina fäder som kalla.

”Annika, sa han, det har hänt en hemsk olycka och mamma kommer inte hem igen. (…) Mitt nästa minne är från några timmar senare då pappa och jag märkligt nog åkte och köpte de där nya kläderna till mig. Varför gjorde vi det? Det kan jag än i dag inte förstå men jag minns klart och tydligt de blå skorna vi köpte.”

En av döttrarna berättar om sin mor som begick självmord när hon var två år. Hon fick först veta om detta efter att grannpojken skvallrat om att hennes död inte var en olycka eftersom mamman valde att svälja tabletter och avsluta sitt liv. När hon konfronterade sin far och bror om detta blev hon endast bemött med kyla. De konstaterade bara att det var sant och gick sedan iväg medan hon själv stod kvar med flera frågor och känslor.

Flera av döttrarna berättar också att det ofta funnits andra släktingar som begått självmord innan modern, oftast en morfar. De trycker på vikten av att diskutera känslor och psykisk ohälsa och känner sig hoppfulla att vården har förbättrats markant sedan de var barn.

Boken finns tillgänglig för utlån på vårt bibliotek.

En vittnesskildring om krigets grymheter

”Vad vill du bli när du blir stor?”

”Arkitekt, så att jag kan bygga upp Aleppo igen.”

 

”Till min dotter” (For Sama) är en syrisk dokumentär från 2019. Filmen är producerad av Waad Al-Kateab som skapade denna film till sin dotter Sama. ”Till min dotter” är en vittnesskildring om krigets grymheter men handlar också om de modiga hjältarna som stannat kvar och fortsätter kämpa varje dag.  Hon är filmare och journalist men går under ett pseudonym eftersom regimkritiska kan straffas med döden. Hon har även varit med i flera brittiska nyhetskanaler där hon dokumenterar om kriget.

Waad och hennes make Hamza har varit kritiska mot regimen sedan de var studenter vid Aleppos universitet. Vi får se studenter som protesterar mot orättvisan med flaggor och plakat men tystas av polisen med våld. Waad och hennes vänner blir tvungna att gömma sig i bilen och köra iväg trots att de utanför bankar på rutorna.

Hamza var gift men skilde sig från sin fru efter att han bestämde sig för att bli kvar i Aleppo och starta ett sjukhus för att rädda de skadade. Waad och hennes dotter lever i ständig skräck då de ofta hör de ryska stridsflygplanen och aldrig vet när deras hus kan bli träffat.

Hennes dotter Sama har vuxit upp med kriget och ifrågasätter inte det på samma sätt som de vuxna gör eftersom hon aldrig har vetat något annat. Medan mamma täcker för öronen när en bomb faller ned vid deras hus, fortsätter flickan att leka. När pappas sjukhus bombas av en granat och Sama försvinner i kaoset hittar de henne helt lugn då hon suger på sin nappflaska och leker med en ansiktsmask.

”Vilket liv har jag fött dig till? Hur ska du kunna förlåta mig?”

Filmen innehåller filmsnuttar som är tagna direkt i krigets kaos. Vi får bevittna flera grymheter via den skakiga kameran. Massmord på regimkritiska som begravs i en massgrav. En liten pojke som dör efter att ha blivit träffad av en bomb när han var ute och lekte med sina bröder och en sörjande mamma som bär iväg hans lilla kropp.

Men trots detta får vi även se ljusglimtar av hopp och skratt i vardagen. Vi får se Hamza göra kejsarsnitt på en gravid kvinna som blivit träffad av en bomb. När allt ser mörkt ut får han igång barnets hjärta. Vi får se barnen och Sama leka med en gammal buss som blivit sönderbombad. Barnen delar upp sig i lag och tävlar om vem som kan måla om bussen i regnbågens färger och skriver positiva slogan på den. En pojke som just förlorat alla sina vänner antingen för att de blivit dödade eller flytt från kriget, drömmer om att bli arkitekt och bygga upp staden igen.

Men kampen är ännu lång. Sjukhus bombas och mat krisen är påtaglig då deras middag består av lite ris med en massa ohyra som kryper omkring i det. Barnen har lärt sig att skilja på klusterbomber och granater. Husen är kalla och Hamza och de övriga anställda blir glada då de hittar en granat som fortfarande är varm så att de kan värma sina händer. Trädgården som Waad och Hamza har kämpat med hela våren sprängs i luften då grannhuset bombas. Waad lyckas endast rädda en ros som ska få växa utanför Aleppo.

Filmen finns att låna på vårt bibliotek  eller som e-film på Cineasterna. Observera att filmen innehåller mycket grafiskt och känsligt material bland annat lemlästade personer, döda kroppar och mycket blod.

Att se saker från den ljusa sidan

”Vi hittade pappa i en lång bilkö.

Han stod och trängdes i en fullsatt buss.

Pappa åt av molnbullen…

och svävade upp i luften han också.”

 

”Molnbullar” är en söt bilderbok av årets sydkoreanska ALMA-pristagare Baek Heena.

Motiveringen löd:

Med utsökt känsla för material, miner och gestik iscensätter Baek Heenas filmiska bilderböcker berättelser om barns ensamhet, möten och gemenskap. I hennes suggestivt uppbyggda miniatyrvärldar blandas molnbullar och sorbetmånar, djur, badféer och människor. Dörren till det vidunderliga står alltid öppen. Det är sinnligt, skarpt och svindlande.”

Berättelsen handlar om två små katter Hongbi och Hongshi som vaknar tidigt och bestämmer sig för att ta en morgonpromenad trots att det är grått och regnigt ute. De två syskonen hittar ett litet moln som fastnat i ett träd som de tar med sig hem.

Väl hemma möts de av sin bullbakande mor och man ser tydligt kontrasten mellan det kalla och grå vädret utomhus och värmen inomhus som illustreras med gula och orangea toner. Pappan som arbetar för att försörja familjen har däremot inte tid med att sitta och njuta av molnbullarna, han stressar bara iväg till jobbet utan att äta frukost.

Visa källbilden

Katterna blir oroliga för pappan och flyger iväg med hjälp av molnbullarnas kraft. De hittar pappan som har fastnat i en hopplöst lång bilkö med kurrande mage. Katterna låter dock inte det trista vädret hindra dem och ger pappan en molnbulle så att han också kan känna sig lite lättare till sinnet.

Boken handlar om en stressad och utsliten pappa men också om optimism och att se saker från den ljusa sidan, vilket vi säkert alla behöver i dessa tider med pandemier och dödliga virus.

Heena använder sig av en speciell illustrationsteknik där hon bygger upp små miniatyrmiljöer som hon sedan fotograferar av. I Asien är hon en bästsäljande författare och har vunnit många priser. Berättelserna om de små katterna har filmatiserats och till och med blivit leksaker. Olyckligt nog råkade Heena skriva på ett kontrakt där hon förlorade upphovsrätten till sina skapelser, så de 3 miljonerna i prispengar är väl förtjänade!

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

Närmar du dig mjukt

Visa källbilden”Miah, du är en svart man. Du är en krigare. Men i vilken strid? undrade han alltid. Var fanns kriget? Sedan var det den där gången när han fick syn på en serieteckning med en apa som spelade basket och skämdes, som om den där apan på något vis var han. Och då insåg han att kriget pågick överallt omkring honom. ” (sid 15)

”Närmar du dig mjukt” är en romantisk berättelse av ALMA-pristagaren Jacqueline Woodson från 1998. Berättelsen utspelar sig i New York och handlar om en mörkhyad 15-årig kille Jeremiah (Miah) och hans flickvän judinnan Elisha (Ellie).

Boken börjar med att Jeremiah förklaras död, då han skjutits av en polis på grund av hans hudfärg, för ett brott som han inte har begått. Berättelsen som följer efter handlar om vardagen innan tragedin.

De lever för de mesta vanliga tonårsliv med kompisar och basket men samhällets fördomar hänger ständigt över Jeremiah som ofta blir utdömd för sin hudfärg och att han dejtar en ljushyad judisk tjej. Jeremiah blir utsatt för mikroaggressioner, små tanklösa kommentarer och elaka blickar som till sist övergår till värre diskriminering.

”Han är längre än jag, sa jag. Han har dreads och ljusbruna ögon…”

”Dreads?”

”I håret. Du vet.”

”Hu. Det är väl lite motbjudande.”

”Varför då?”

”Jag gillar inte när vita har dreads. Jag menar, det är så uppenbart att man försöker lägga beslag på…”

”Han är svart, Anne.”

Hon sa ingenting. Jag kände att det blev en konstig stämning i luften. Det gick en minut. Kanske två.

”Allvarligt?” (sid 60)

Woodson ifrågasätter också idén bakom ”white feminism” via Ellies syster, Anne. Hon är en gift lesbisk kvinna som kritiserar bland annat att vita har dreadlocks men när hon får veta att Ellies pojkvän är mörkhyad, reagerar hon väldigt negativt och avråder sin syster från att dejta honom. Woodson pekar ut dubbelmoralen som ofta förekommer även hos dem som påstår att de strider för mänskliga rättigheter men trots detta inte inkluderar mörkhyade människor.

Trots att berättelsen skrevs för över 20 år sedan, är temana som den tar upp fortfarande relevanta. Polisvåld mot oskyldiga mörkhyade personer förekommer fortfarande vilket lett till rörelsen ”black-lives-matter” i Amerika.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Läs även ”Brun flicka drömmer” och ”Fjädrar” som är skrivna av samma författare.

Titeln refererar till Maria Herrons dikt ”If You Come Softly”:

If you come softly,
as the wind within the trees.
You may hear what I hear,
see what sorrow sees.
If you come softly as threading dews,
I will take you gladly, nor ask more of you.

And if you come I will be silent
nor speak harsh words to you
I will not ask you why, now or how
or what you do

We shall sit here soflty
beneath two different years
and the rich earth between us
shall drink our tears

My brother’s husband

My Brother's Husband v1 cover.jpg”That huge foreigner. The one with Kana. Who is he?”

”He is Mike. He is my brother’s…

friend.”

 

”My Brother’s Husband” är en HBTQ-manga av den japanske tecknaren Gengoroh Tagame. Serien fokuserar på kulturkrockar och fördomar.

I serien får vi följa Yaichi som är en ensamstående deprimerad pappa som nyss skiljt sig från sin fru. Han får oväntat besök av kanadensaren Mike Flanagan som utger sig för att vara hans bortgångna tvillingbror, Ryojis änkling. Mike är nu fast besluten att lära sig förstå den japanska kulturen och hans mans förflutna som han tidigare inte fått ta del av.

Yaichi har varit medveten om att hans bror var homosexuell sedan tonåren men han har inte haft någon kontakt med honom sedan han flyttade till Amerika. Han uttrycker inte homofobi gentemot sin svåger men mikroaggressioner förekommer.

Yaichis fördomar är grundade i den japanska kulturen där homosexuella äktenskap fortfarande inte är erkända i de flesta delar av Japan (det finns dock diskussioner om partnerskap). Den japanska kulturen präglas av patriarkatet som är idén om att fadern är familjens överhuvud. Yaichi har svårt att pussla ihop detta nu när hans fru har lämnat honom ensam med deras dotter och han tvingas konfrontera sina egna fördomar.

Yaichis dotter, Kana är däremot nyfiken på Mike och välkomnar den nya familjemedlemmen. Eftersom hon fortfarande är liten saknar hon fördomarna som de vuxna karaktärerna har. Serien diskuterar också japanernas avhållsamhet till varandra och bristen på fysisk kontakt. Mike, som är en krambjörn, har svårt att förstå detta och upplever Yaichi som kall när han inte vill gosa med sin dotter och andra människor.

Tagame berättar i en intervju med magasinet Ottar i ”Gaymangans sista suck” att han tidigare fokuserat på erotiska berättelser men upplever numera att HBTQ har blivit mer accepterat men också mer avsexualiserat. Exempel som nämns är Tokyo Rainbow Pride då Disney i Japan delade ut regnbågsfärgade Musse-Pigg hattar till barnfamiljer. Om detta hjälper till att normalisera HBTQ eller om det tvingar på kärnfamiljens ideal på HBTQ-personer, ställer sig dock tecknaren frågande till.

Serien finns tillgänglig i två volymer på engelska. I vår regnbågshylla kan ni hitta serier, skönlitteratur och facklitteratur på både svenska och engelska. Ni kan även läsa magasinet Ottar, som fokuserar på sexualupplysning, på vårt bibliotek.

Mörkret inuti och fukten

”Jag går in på mitt rum

Talar med mina dockor

Täcker deras ögon med nagellack

(Tar synen från dem)

Här är jag, en dotter

Jag blir inte fråntagen

Här ska inga dockor vittna” (sid 11)

”Mörkret inuti och fukten” är en diktsamling av debutanten Arazo Arif, född 1991. Diktsamlingen berör hur patriarkatet och sexuella övergrepp kan påverka ett barn.

Vi får följa diktjaget som barn till vuxen ålder och ta del av hennes tankar. Diktjagets barndom styrdes av fadern som är fysiskt och sexuellt våldsam vilket även påverkar henne i vuxen ålder. Även modern styrs av patriarkatet och är inte ett stöd för diktjaget. Detta tvingar diktjaget att vara den vuxna medan modern är barnet.

Eftersom diktjaget saknar en trygg vuxen förebild att anförtro sig åt, blir hon lämnad ensam med att bearbeta sina känslor. Hon blir istället tillsagd och nedtystad eftersom ”de vittnar aldrig mot varandra i den här familjen”. Diktjaget blir så småningom övertygad att Gud är en grym man som hatar kvinnor och vill styra med en järnhand. Hon börjar förnedra sina dockor i ett desperat försök att återfå kontrollen över sitt liv.

I vuxen ålder börjar diktjaget missbruka kokain och blir besatt av ytligt sex. Hennes sexuella relationer präglas av barndomens trauma och ligger på gränsen mellan frivillig masochism och övergrepp. Hennes liv präglas av barndomens skam och hon känner starka skuldkänslor för sitt omättliga sexuella begär. Diktjaget känner sig objektifierad, smutsig och skäms över sin kropp.

”Mörkret inuti och fukten” är en kort och snabbläst diktsamling på 93 sidor med luftig text. Diktsamlingen handlar om sexualitet, könsroller och känslorna som följer därefter och formar jaget.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

Gun Love

”Eftersom mamma översatte världen för mig förstod jag att alla bar omkring på hemligheter och trasigheter och smärtsamma ord som inte gick att tvätta bort med tvål. I kyrkan kunde hon svepa med blicken över bänkarna, böja sig mot mig och viska: Pearl, älskling, alla här inne är rädda för att dö.”

 

”Gun Love” är en roman som handlar om fattigdom, kärleken mellan dotter och mor och USA:s vapenfråga. Boken är skriven av Jennifer Clement som ofta fokuserar på de utsatta människorna i samhällets lägre skikt. Clement är amerikansk-mexikan och har varit ordförande i Mexikos PEN-klubb (Poets, Essayists, Novelists) som fokuserar på yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.

Berättelsen handlar om den 14-åriga albinon Pearl och hennes mor Margot. De är hemlösa och bor i en gammal köroduglig Mercury från 1994. Berättelsen utspelar sig i gränslandet mellan USA och Mexiko. Händelserna filtreras genom Pearls ögon som aldrig har bott i en vanlig lägenhet och ser baksätet i bilen som sitt hem.

Trots de dåliga levnadsförhållanden har Pearl en bra relation med sin mor. Margot är en romantisk drömmare som tittar på stjärnorna och brinner för musik. Hon låtsas spela piano på bilens dammiga instrumentbräda och målar naglarna i roliga färger medan Pearl låtsas köra bilen.

Allt ställs till sin spets när en man med mörkt långt hår dyker upp. Mannen heter Eli och bär alltid med sig två gevär även när han går till kyrkan. Margot blir besatt av Eli och hans vapen medan Pearl glöms bort och blir ersatt.

Relationen mellan mor och dotter försvagas då Eli mutar Pearl med cigaretter för att hålla henne borta från bilen. Eli börjar smuggla vapen med den lokala prästen som använder våld för att styra i samhället. Samhället präglas av starka könsroller då pistolerna associeras med maskulinitet och dominans medan kvinnor som Margot och deras granne Rose är underordnade männen.

”En alla hjärtans dag fick Rose en 9 mm-pistol av sergeant Bob. När en man ger en kvinna ett vapen är det för att han litar fullt och fast på henne, sa sergeant Bob. Den kommer aldrig att bli en änkemakare. Vissa pistoler är änkemakare men den här är hederlig. Den är mycket mer användbar än en chokladask. Jag kommer hellre hem och får se en rättsläkare bära ut en man som har gett sig på henne än jag kommer hem till en nybakad äppelpaj.”

Vapen och våld blir ett alltmer vanligare inslag i Pearls vardag och det slutar med att hon själv håller ett vapen i handen. Precis som att ha bilen som sovplats, blir pistolerna normaliserade i Pearls ögon eftersom hon formas av miljön hon lever i och de vuxna runt omkring henne.

”Gun Love” är däremot ingen debattbok. Berättelsen handlar delvis om hur USA:s lagar om vapen påverkar den unga Pearl men det finns också gråzoner eftersom pistolerna ibland räddar dagen. ”Gun Love” är en berättelse om familjer, de som vi föds inom och de som vi själva skapar.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska och svenska samt som e-bok via Bibblo.se och som talbok med text via Legimus. Läs också ”En bön för de stulna” av samma författare som handlar om mexikanska mödrar vars döttrar blivit kidnappade av drogkarteller.

En inre resa i den norrländska naturen

”Det enda jag vet om författaren är att han bodde ensam i en stuga i två år. Jag vill ge upp efter några veckor. Jag lägger ned Walden i bokhögen. Plockar upp Väggen istället. Nu har nästan alla kattungar i boken dött. Det gör mig glad. Kvinnan i boken säger att hon längtar till en tid då allt är dött. Då slipper hon ta någonting till sitt hjärta längre. Då slipper hon bli besviken.”

”Bete sig” är en ungdomsroman av Linda Jones. Boken är hennes debutroman och utspelar sig i Lokkjaur. Utöver att vara författare är Jones också reporter för SVT Norrbotten och bor i Luleå.

Berättelsen handlar om 19-åriga Stina som ska läsa till läkare till hösten. Efter att Stina kommit tillbaka från en längre vistelse i Thailand, berättar hennes föräldrar att de kommer att skilja sig.

Vardagen präglas av bråk och pappan super för att bedöva sin smärta. Stina bestämmer sig för att hyra en egen stuga i skärgården för att vara ensam med sina tankar.

Berättelsen är uppdelad i två delar, den ena delen utspelar sig nutid i stugan och den andra i dåtid då hon besöker föräldrarna. Miljöbeskrivningarna är målande då den norrländska naturen beskrivs.

Berättelsen handlar om överlevnad både fysisk och psykisk. Stina måste anpassa sig efter klimatet och överleva ensam i skogen utan hjälp från de vuxna. Hon lär sig att hugga ved och skaffa fram mat efter att råttorna ätit upp hennes skafferi. Dessa sysslor håller Stina sysselsatt då hon måste tvinga sig själv upp ur sängen trots att hon troligtvis är deprimerad.

Huvudpersonen passar inte in på normerna då hennes vänner och bekanta drömmer om att skaffa man och barn medan Stina värderar sin frihet och självständighet allra högst.

Boken finns att låna på svenska på vårt bibliotek och som talbok med text via Legimus.