Etikett: familj

Publicerat

En galen nostalgitripp

”I guess love really makes a guy come out of his shell.”

 

”Super Mario Bros. Movie” är en film baserad på det berömda Nintendo-spelet Super Mario. I denna nostalgitripp får vi följa bröderna Mario och Luigi som i denna verklighet jobbar som rörmokare i Brooklyn. De har startat ett eget företag men den stora tjocka italienska släkten tvivlar på att Mario som är en loser är redo för ansvaret. En mystisk läcka täcker staden med vatten, bröderna ger sig ut i natten för att visa vad de går för.

Luigi försvinner spårlöst i det mystiska Svampriket och det är upp till Mario att hitta honom. Han träffar svampfolket och prinsessan Peach som till skillnad från tv-spelet är lite av en pojkflicka som vuxit upp ensam i Svampriket och gör som hon själv vill. Bowser planerar som vanligt att kidnappa henne men inte förrän han först uttryckt sin obesvarade kärlek i sång, ackompanjerat med rock- och pianomusik (sjungen av den Oscarsnominerade Jack Black). En galen och hjärtevärmande berättelse för alla tv-spels nördar med många referenser till Marios historia från nutid till 80-talet.

Filmen finns att låna på vårt bibliotek med svenskt dubbat tal och även på originalspråket med svenska undertexter.

Publicerat

Haralds mamma

”Jag hatar dig lika mycket som du hatar mig, log jag. Jag tror inte det är möjligt, log hon tillbaka. (…) i Haralds mammas ögon var jag ingen alls. Jag var någon som råkade ha nycklarna till hennes sons lägenhet. Jag kunde ha varit tjejen i kassan på Konsum.(…) Harald är som män är mest: han knullade sin mamma.”

”Haralds mamma” är en relationsroman av Johanna Frid som även skrivit ”Nora eller Brinn Olso Brinn”. Precis som i Frids förra roman ligger fokuset på avundsjuka mellan kvinnor och självkänsla. Denna gång är dock antagonisten en svärmor med en giftig tunga istället för en vacker före-detta flickvän från Norge.

Romanens berättarjag har hamnat på en flygplats i Kiruna tillsammans med sin svärmor. Läget är pinsamt medan de väntar på mannen som är i centrum för båda deras liv, den drogberoende Harald som är en människoman men liknas med en golden retriever. Han är en symbolisk hund som viftar på svansen och dreglar, han drar fräcka sexskämt med en baguette när han glömmer att ta sin ADHD-medicin.

Harald är bipolär och hans drogmissbruk påverkar båda kvinnorna. Ett tyst passivt aggressivt krig utkämpas mellan de två kvinnorna som båda vill vara den viktigaste kvinnan i Haralds liv. Varför just denna misslyckade man får all denna uppmärksamhet kan man ifrågasätta men man kan ana att det finns kopplingar till Freuds teorier om Oidipuskomplexet och skillnaden mellan generationerna.

Haralds mamma är från en svunnen tid, talar väl om sig själv och sina vänsterpolitiska feministiska ambitioner medan hon konstant hittar sätt att nedvärdera sin svärdotter. Berättarjaget vill fly från scenen, då hon ser detta som en sorts psykologisk tortyr. Hon rör sig mot kaféet men där finns bara billiga dammsugare av marsipan.

Frids berättelse sätter känslorna i fokus, med extra tryck på det fula och pessimistiska. Hatet frodas mellan kvinnorna istället för att hitta en gemensam nämnare i sin kamp mot Haralds sjukdom. Berättarjaget stör sig på sin hund till pojkvän men samtidigt finner hon inget systerskap hos Haralds mors kamp för kvinnliga rättigheter.

Detta gör henne delvis till en motsägelsefull figur som både försatt sig i en situation då hon blir matte till hundpojkvännen istället för en jämställd partner men samtidigt kan inte tänka sig att lämna förhållandet. Även Haralds mor är motsägelsefull då hon beskrivs som gammalmodig och elak men samtidigt är liberal, feministisk, bisexuell och sexuellt frigjord, något som väcker ytterligare avundsjuka i berättarjaget.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

Publicerat

Myggornas herre

”Den noppriga t-shirten räcker att täcka stormagen men jackan gör det inte. Jag får vatten i luftstrupen, kan inte ens dricka som folk. Eija höggravid är en mäktigare gestalt än fjället.” (sid 29)

 

”Ovanjorden” är en roman om en samisk familj och deras förskollärare Oskar som också är berättarrösten i boken. Han har själv samiska rötter men har förlorat sin identitet som same. Författaren Mikael Berglund har samiska rötter långt tillbaka men identifierar sig som svensk. Han har dock vuxit upp bland samer och fått hjälp av kvinnliga renskötare med research för romanen.

Oskar som är 18 år och förskolelärare i Ammarnäs, kallas skämtsamt Fröken Oskar. När han lämnat av ett barn möter han renskötaren och motorcykeltjejen Eija. Hon är redan tillsammans med en annan renskötare och väntar hans barn men trots detta uppstår en förbjuden kärlek mellan Oskar och Eija. Eija känner sig bortglömd av sin man som spenderar den mesta tiden med renarna ute på fjället.

”Jag tar inte åt mig, Nájmie skulle aldrig kalla mig för dádtja. Kanske den där gången när jag fes i hennes rum, typiskt kolonialherrebeteende.” (sid 200)

Oskar nästlar sig in i deras familj med hans relation till förskolebarnet som ursäkt, men känner samtidigt en skuld både för otroheten och för sitt intresse för sitt samiska arv. Man kan ana att Oskar ser det som en konstig form av kulturell appropriering men samtidigt har han också samiskt arv i familjen då hans farfar pratade samiska med honom efter han blev dement. Oskars far antas också vara same trots att han heter Bengt. Oskar börjar tvivla både på sig själv och sina släktingar som troligtvis har blivit assimilerade och förlorat sina samiska namn.

”Jag står på gårdsplanen och klappar myggen mot halsen där Eijas läppar var. Ge fan i min kyss, myggjävel.” (sid 95)

Förutom det samiska arvet beskrivs även naturen. Myggsvärmar under sommaren stör kärleksparet, en mygga landar på kyssmärket han fått av Eija. Försurning och andra miljöproblem sker, Oskar tar på sig att rädda naturen men vet ej om det är förgäves. Romanen är inte dyster men samtidigt finns det en slags hopplöshet över Oskar som varken förstår sig på samerna, Eijas mystiska beteende eller sig själv. Detta illustreras med umesamiska uttryck som inte översätts, meningen går förlorad för både Oskar och den svenska läsaren (förutsatt att hen inte kan umesamiska).

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok med text och punktskriftsbok via Legimus.

Publicerat

Vinnare av Lilla Eyvind Johnsson 2023

Årets vinnare av novelltävlingen är Axel Vallström från NA20. Hans novell ”Brevet till självet” handlar om en gammal far som lider av demens och börjat glömma sina nära och kära.

Han blir förföljd om natten av den mystiska Varelsen i spegeln som är lika skrämmande som döden själv och börjar författa ett brev för att minnas vem han är. Det spännande slutet finns att läsa på biblioteket (eller i filen ovan).

Motiveringen löd: ”Eleven har skrivit en spännande novell om en sjukdom som många har en relation till. Karaktärsbeskrivningarna och gestaltningarna av huvudkaraktärens inre förmedlade och förstärkte känslorna som är essensen hos novellen. Novellen är ett fint sätt att belysa den hemska sjukdomen som demens är.”

Publicerat

Den samiska kärleken

”Hur säger man i hjärtat, till hjärtat, mitt hjärta? Sånt står inte i ordboken, Vilda behöver áddjás hjälp. I en anteckning i mobilen skriver hon: Tsåhke jali vájmmo. Hjärta eller hjärta.” (sid 28)

 

”Fjärilshjärta” är en ungdomsroman av den samiska författaren Moa Backe Åstot som även skrivit ”Himlabrand”. I denna berättelse får vi följa den 13-åriga Vilda som just kommit in i puberteten och blivit nyfiken på sitt samiska arv.

Vildas samiska morfar/áddjá har börjat lära henne språket och låtit henne ärva en gammal bröllopskolt. När morfar tragiskt går bort i en hjärtattack blir Vilda lämnad ensam med sitt identitetssökande. Alla på begravningen bär kolt, förutom hon och lillasystern Irma. En känsla av att inte höra till sprids genom Vilda, då hon står där i kyrkan i sin svarta klänning.

En snygg äldre kille som heter Samuel som är renägare och talar flytande samiska dyker också upp på begravningen. Vilda börjar fantisera om honom, att han ska bli hennes pojkvän och att de ska ha ett samiskt bröllop när de blir vuxna. Hon byter till och med musiksmak för att imponera på honom. Samuel är till en början artig eftersom Vildas áddjá var en renskötare som han beundrade när han levde men efter ett tag börjar han tycka att hon är jobbig eftersom han inte är intresserad och dessutom alldeles för gammal för henne.

Vildas identitet ifrågasätts när hon börjar ta selfies i sin mormors kolt och posta dem på sociala medier. Har Vilda rätt att kalla sig same om hon inte har några renar? Vad är egentligen en same? Vilda börjar tvivla på sig själv men ger inte upp hoppet om att kunna återuppta sitt modersmål och samiska arv.

”Fjärilshjärta” har stora likheter med Ann-Helén Laestadius ungdomsroman ”Sms från Soppero” men är skriven i en mer modern tid. Laestadius roman kom ut 2007 och börjar visa sin ålder då Agnes Nintendo DS-spel och sms är det som nämns, i kontrast till Backes roman som istället bytt ut dem mot Irmas Nintendo Switch och sociala medier. Vad som inte skiljer dem åt är båda protagonisternas längtan till det samiska arvet som undanhållits dem och deras besatthet av snygga samiska pojkar (vilket delvis ifrågasätts i Backes mer moderna roman).

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

Publicerat

TikTok favoriter – Before Your Memory Fades

”On his head, this old gentleman was wearing a top hat, despite being inside. Looking over at him was like watching a scene from a movie set in the late ninteenth or early twentieth century. (…) He really did blend in with the café like a part of the decor.

”There’s no point trying to talk to him,” Reiji called. Because he’s a ghost.” (p. 54-55)

”Before Your Memory Fades” är en japansk roman som utspelar sig i hamnstaden Hakodate som ligger i den nordligast delen Hokkaido. Med inslag av magisk realism, får vi följa med ett gäng olika karaktärer på en resa i tiden.

Berättelsen äger rum i det magiska kaféet Donna Donna. Där finns en magisk stol som tillåter besökarna att resa i tiden men till ett pris. De måste beställa en kopp kaffe som de måste dricka upp innan det kallnar, annars går de ett grymt öde till mötes och blir dömda att för evigt hemsöka kaféet som spöken.

En man klädd i fin kostym och hög hatt sitter alltid på den tidsresande stolen och läser sin bok. Endast när hans vålnad tar en paus för att flyga mot toaletten, har besökarna en chans att resa i tiden. De får dock inte resa sig från stolen och kan inte förändra det förflutna eller framtiden. De får däremot en chans att återse en person som de saknar eller vill få ett bättre avslut med.

Med en enkel prosa berör berättelsen olika teman som hopplöshet, kärlek, nostalgi och sorgen efter att ha mist en nära vän, syster eller själsfrände. Vi får träffa en ung kvinna som vill konfrontera sina bortgångna föräldrar som adopterade bort henne, två systrar och ett kärlekspar som skiljts åt av döden och en känd komiker som bär på en stor sorg bakom sitt leende.

Berättelsen handlar om att hantera döden och sorg men också att gå vidare i livet och bearbeta sina känslor. Sachi, den 7-åriga ägaren som häller upp det magiska kaffet är besatt av en bok som heter What If the World Were Ending Tomorrow? One Hundred Questions. Denna bok är ett återkommande tema då karaktärerna får olika moraliska frågor som de måste fundera på. Ska man skydda de man älskar från sorg eller gör man dem då bara en björntjänst? När är vita lögner berättigade?

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska. Serien finns i tre delar ”Before the Coffee Gets Cold” och ”Tales from the Café” som utspelar sig i Tokyo.

Publicerat

TikTok favoriter – I’m Glad My Mom Died

”I sit cross-legged in front of her grave. I take a longer look at the words on her headstone.

Brave, kind, loyal, sweet, loving, graceful, strong, thoughtful, funny, genuine, hopeful, playful, insightful, and on and on…

Was she, though? Was she any of those things? The words make me angry. I can’t look at them any longer.

Why do we romanticize the dead? Why can’t we be honest about them? Especially moms. They are the most romanticized of anyone.” (sid 302-303)

”I’m Glad My Mom Died” är en engelsk biografi av Jeanette McCurdy som växte upp som barnskådespelare och medverkade i bland annat barnprogrammen iCarly och Sam & Cat på Nickelodeon. Hon hade rollen som den pojkflickiga karaktären Sam Puckett.

Manusförfattaren Dan Schneider hamnade i blåsväder då han anklagades för ha psykiskt misshandlat sina barnskådespelare. I samband med MeToo blev han även anklagad för att ha sexualiserat minderåriga men blev inte fälld på grund av bristande bevis. I McCurdys biografi benämns han aldrig vid namn utan som ”The Creator” vilket får honom att att framstå som en nästintill religiös figur. Hon blev erbjuden 3 miljoner för att hålla tyst om Schneiders misshandel men hon vägrade.

Fokuset ligger på McCurdys relation med sin bortgångna mor som dog i bröstcancer. Hon hade alltid drömt om att bli skådespelare och tvingade McCurdy att uppfylla denna dröm trots att hon egentligen inte ville. För att kunna spela yngre roller, tvingades McCurdy att banta tills hon fick anorexi, något som mamman uppmuntrade. McCurdy växte även upp som mormon och blev tillsagd att lyssna till sin inre religiösa röst. Detta förvirrade henne då hon led av tvångssyndrom.

McCurdys mor antas vara narcissist då hon konstant misshandlade sin dotter både psykiskt och sexuellt. McCurdy och hennes bröder växte upp i ett stökigt hem. Mamman hade samlarsyndrom vilket innebar att allt sparades till och med skräp som gamla schampo-förpackningar och trasiga tallrikar. Barnen fick sova på madrasser i köket då deras sängar var belamrade med skräp. Mamman misshandlade även pappan och hotade honom med kniv vid flera tillfällen.

McCurdy blev den som försörjde sin familj. Hon fick stå ut med mamman konstant och fick aldrig ta självständiga beslut. Hon fick inte torka sig i rumpa själv efter att ha varit på toaletten och var tvungen att bli duschad av mamman upp till 17 års ålder, vilket även var då de sexuella övergreppen ägde rum. Efter mammans död fortsatte McCurdy sin skådespelarkarriär tills hon till sist fick erkänna för sig själv att hon var olycklig. Idag kämpar hon med sin läkningsprocess och har gått i terapi för sina barndomstrauman och ätstörningar.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska.

Publicerat

Tradition möter passion

”Titta på hans händer! Han gör narr av georgisk dans!”

 

”And then we danced” är en svensk-georgisk film från 2019 med HBTQ-tema. Filmen har vunnit flera fina priser bland annat Guldbaggen 2020 för bästa film, manuskript, manliga huvudroll och foto. Filmen har även blivit Oscarsnominerad. Filmens regissör Levan Akin fick idén till filmen då han såg ett videoklipp om ett hatbrott under den första georgiska Pride-paraden.

Filmen utspelar sig i Georgien och handlar om den homosexuella dansaren Merab som lever under fattiga förhållanden. Han och hans bror är med i ett danskompani som utövar den traditionella georgiska dansen. En ny dansare tillkommer en dag, den bisexuella Irakli och gnistor sprakar mellan honom och Merab när de dansar tillsammans. Vi får se kulturen i Georigien uttryckas inte bara genom dans men också nattliv, klubbar, erotik och musik.

Samhället som de lever i är tyvärr inte tolerant mot de som är annorlunda. Den georgiska dansen fokuserar på maskulinitet, något som Merab som homosexuell man brottas med. Han kämpar på trots kompaniets fördomar men hans sexualitet väcker omgivningens förakt som uttrycks i våld och skällsord.

Samtidigt brottas han med sin fattigdom. Hans familj har inte längre el eftersom de inte kan betala räkningarna och hans bror har börjat prostituera sig för att kunna försörja dem. Iraklis mor blir sjuk och han måste resa hem och gifta sig med en kvinna. Allt slutar inte lyckligt för Merab men han vågar till slut i alla fall stå upp för den han är och uttrycka sig genom sin dans trots att dansjuryn med sina föråldrande traditioner inte kan förstå den.

Filmen väckte starka känslor i Georgien där homofobin fortfarande är stark. Filmteamet fick ta emot dödshot och var tvungna att ha livvakter. Vid filmens premiär utbröt våldsamma protester från nationalkonservativa kristna organisationer, vilket även stöddes av den ortodoxa kyrkan. Filmens koreograf har därför valt att vara anonym.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek med georgiskt tal och svenska undertexter. Observera att filmen innehåller några erotiska sexscener.

Publicerat

Värma händer

”Hon tillät sig vandra några minuter av minnen. Minnen av hans vackra ansikte som hon knappt kommer ihåg längre, av deras samtal, brev och hans ögon som är så lika Tinas.”

 

”Värma händer” är en fortsättning på serien om Betty som skulle kunna beskrivas som historisk feelgood. I den andra delen av serien får vi följa Betty under 1940-talet. Hennes dotter, Martina har nu hunnit bli fem år och Bettys nya roll som ung och för det mesta ensamstående mor skildras. Nya utmaningar uppstår då flickan är i trotsåldern, men även svårare ämnen som barnaga och kvinnomisshandel diskuteras.

Betty är olyckligt gift med Carl-Axel som börjar bli alltmer våldsam. Han spelar bort deras pengar, blir ofta full och lider av svår psykisk ohälsa som därmed utvecklas till självmordstankar, något som tyvärr är vanligt när HBTQ-karaktärer skildras i historiska sammanhang. Intressant nog är våldet inte helt riktat mot kvinnorna då även Carl-Axels manliga älskare utsätts för hans vrede.

Flickans judiska far, universitetslektorn Martin Fischer visar sig vara i livet men ett komplicerat kärleksdrama uppstår då den nazistiska doktorn ljugit för Betty och undanhållit Fischers brev vilket leder till missförstånd. För att göra Bettys situation ännu värre får hon reda på att Fischer gift om sig med en dansk kvinna och har skaffat ytterligare barn med henne.

Dessutom vill inte doktorn lämna Betty ifred då hon är hans idealiska ”ariska” kvinna. Detta förvirrar Betty som söker en trygg fadersgestalt men samtidigt dras till doktorn sexuellt då han trots sin ondska utstrålar en alldeles särskild charm. Även dottern blir en bricka i spelet då doktorn spelar rollen som snäll farfar som skämmer bort henne med godis och presenter.

Serien om Betty diskuterar bland annat minoriteternas situation men man märker även att de får vara som vanliga människor med fel och brister. Fischer blir en karaktär med grå moral då han ofta skyller på antisemitismen för att rättfärdiga både sin otrohet mot den nya frun samt hans bristande intresse för dottern han har med Betty. Detta är dock något som delvis problematiseras då Betty ifrågasätter honom och till slut lär sig att stå upp för sig själv och ställa krav.

Boken finns tillgänglig på svenska på vårt bibliotek och som talbok via Legimus. Läs först ”Räkna Hjärtslag” som är den första delen av serien.

Publicerat

Att leva med döden

”När Tilda öppnar dörren smiter Knut förbi Agnetas ben. Hon står upp framför Tilda. Blockerar ingången. fast hon är liten gör blicken henne stor. (…)

Dom är lika långa när Tilda har ytterskor på sig. Mu biigá, säger hon i det blonda håret. Drar med handen över dotterns rygg som för att säga allt blir bra fast allt är åt helvetet.” (sid 168)

”Kaffe med mjölk” är den samiska författaren Ella-Maria Nuttis debutbok. I denna berättelse får vi följa en samisk mor och hennes dotter. Fokuset ligger på vardagsdramatiken mellan dem men modern har en mörk hemlighet. Hon har bara några dagar kvar att leva eftersom hon har fått lungcancer efter år av kedjerökande.

Titeln refererar till hur stockholmare ofta dricker kaffe med mjölk eller trendiga latte. Detta kan tyckas som en liten obetydlig detalj men visar på hur dottern har förändrats sedan hon flyttade ned till Stockholm. Hemma i Gällivare/Jiellevárri dricker de kaffet svart och bittert och samerna har sin egen kaffekultur. Romanen handlar mycket om just detta, att det sker klassresor och kulturkrockar i nutid även inom Sveriges gränser.

Berättelsen har ett unikt språk med dialekt från Gällivare och ”hittepå” ord som lysrörsfint, fulperuk och argbanka. Som alla mammor och döttrar har de sina egna uttryck och ibland dyker även enstaka ord från deras modersmål upp. Ett språk som mamman inte har pratat på flera år men som hon aldrig har glömt trots att hon levt ett väldigt assimilerat liv.

Även om man som svensk inte kan relatera till samernas sorg så är igenkänningsfaktorn stor då berättelsens fokus ligger på vardagsrealismen utan att försköna varken livet eller döden.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via E-lib och som talbok via Legimus.