Etikett: döden

Publicerat

Giftmakerskan

”First, there was trust. Then, there was betrayal. You cannot have one without the other. You cannot be betrayed by someone you do not trust.”

 

”Giftmakerskan” är en historisk roman med flera berättarröster som utspelar sig i London över två tidsepoker: i slutet av 1700-talet och nutid. Vi får följa Nella, en apotekare som har en mörk hemlighet. Hon kan blanda ihop olika gifter åt lönnmörderskor som vill hämnas på sina män. Hon har dock två regler: att alltid skriva ned namnen på mörderskorna i sin anteckningsbok och namnet på deras offer samt giftet som används för att döda. Den andra regeln är att hon aldrig dödar andra kvinnor.

En dag får hon oväntat besök av en mycket ung gäst, en 12-årig flicka vid namn Eliza som kommit för att köpa ett ägg fullt med gift för att mörda sin husbonde som är en ond man som våldtar barn. Trots sin unga ålder är hon fast besluten att begå detta mord. Nella ger henne äggen och barnet begår dådet genom att dölja giftet i ägget med en pepparsås. Nellas moderskänslor väcks till liv igen då hon blir påmind om barnet hon förlorade i magen, och samtidigt sig själv som barn då hon alltid varit fascinerad av gifter och örter. Eliza blir förälskad i den lilla affären och ber Nella att lära henne allt hon kan.

Vi hoppar till nutid, då historikern Caroline just skiljt sig från sin otrogna och deprimerade man efter ett 10 år långt äktenskap. Hon bestämmer sig för att jaga efter sina drömmar och åker ensam till London vilket egentligen var tänkt som en bröloppsresa. Hon har alltid varit intresserad av historia och hittar under en mudlarking samma flaska som Eliza använde för att transportera de förgiftade äggen. Caroline börjar nysta i det förgångna, för att lösa ett 200 år gammalt mysterium.

”Giftmakerskan” är en berättelse om moraliska dilemman och hemligheter. Borde Nella ägna sitt liv åt att döda när hon har stora kunskaper inom läkemedels konsten? Är mord någonsin rättfärdigat även om det är en ond man som är offret? Vi kan också ana att det finns en viss koppling till män som skyller ifrån sig på kvinnor för att de är olyckliga, både historiskt och i nutid. Carolines före detta man James lider av depression och hans tendens att skylla ifrån sig påminner om Goethes ”Den unge Werthers lidanden” då olyckliga män blev inspirerade av boken att skada sig själva eller i värsta fall begick självmord för att skuldbelägga kvinnorna för sina hjärtesorger, vilket är lite ironiskt med tanke på att han beskrivs som någon som ser historisk litteratur som slöseri med tid.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek, som e-bok via en nya Bibblo-appen och som talbok med text via Legimus.

Om ni istället vill läsa en mer lättsam bok om en apotekare som använder sina kunskaper om gift för att hjälpa människor i nöd, läs även manga-serien ”The Apothecary Diaries” som utspelar sig i dåtid i Kina:

Eller om ni inte kan få nog av kvinnor som ruvar på sin hämnd och förgiftar sina män, läs ”Blybrölopp” som handlar om en bibliotekarie som istället för 10 års olyckligt äktenskap genomlidit 40 år med en elak man:

Publicerat

Spökskrivarens hämnd

”Hon tilläts aldrig prata om något annat än immigrant upplevelsen, att hälften av hennes familj dog i Kambodja, att hennes pappa tog livet av sig på trettioårsjubileet. (…)

Hon behandlades som ett museiföremål. Det var hennes säljargument – att vara en kinesisk tragedi.” (sid 303)

”Yellowface” är en kritikerrosad roman från 2023 av R. F. Kuang som även är docent vid Yales universitet i asiatiska språk- och litteraturstudier. I denna tragikomiska berättelse får vi följa två författare som är väldigt olika, June och Athena.

June har storslagna författardrömmar och är avundsjuk på Athena som just fått sitt stora genombrott med sina romaner som fokuserar på kinesisk historia och kultur. Vår opålitliga berättare June är fast övertygad om att författarkollegan är en snöflinga som saknar riktig talang och istället bara utnyttjar sin familjs trauma och etnicitet för att sälja fler exemplar av sina böcker.

När de är ensamma låtsats dock June att hon är bästis med Athena, trots hennes rasistiska vanföreställningar. När Athena som är någorlunda alkoholpåverkad föreslår att de ska ha en tävling om vem som kan äta flest pannkakor, slutar det olyckligt då Athena kvävs till döds och June är oförmögen att hjälpa henne.

Det är oklart om detta var med vilja eller ej men June ser tragedin som ett utmärkt tillfälle att stjäla Athenas manus till en outgiven roman om diskrimineringen av kinesiska soldater under första världskriget. Detta är inte ett ämne som June håller varmt om hjärtat. Hon och hennes förlag börjar göra konstiga ändringar i texten för att få de ljushyade karaktärerna att framstå som bättre. De börjar till och med diskutera en filmatisering med kända vita skådespelare som huvudrollerna och kinesiska popidoler med stark brytning som soldaterna, för vem ser en episk krigsfilm för handlingen?

Trots hennes kulturella appropriering och bristande research om det viktiga ämnet blir hennes plagierade roman en stor succé. Till en början i alla fall, snart snappar sociala medier som Twitter/X och Goodreads upp felaktigheterna i romanen och börjar skicka dödshot. För att mildra detta bestämmer sig June och förlaget att döpa om henne till Juniper Song och retuscherar alla hennes foton till att se asiatiska ut. En ny identitet skapas, ett så kallat ”yellowface”. Spänningen trappas upp då en anonym användare är henne på spåren, och utger sig för att vara Athenas spöke.

Denna berättelse kan tyckas smått knasig när man läser synopsen men tyvärr är det ett ämne som blir alltmer aktuellt. Kultur kriget i USA rasar och böcker av marginaliserad röster blir censurerade, om de överhuvudtaget blir utgivna till att börja med.

På senare år har hashtaggen #OwnVoices lyfts fram på bland annat Goodreads, vilket har fått både positiva och negativa konsekvenser då marginaliserade röster fått chansen att marknadsföra sina böcker men samtidigt har också gatekeeping och snedvriden identitets politik skett då författare blivit tvungna att till exempel komma ut när de skrivit böcker om HBTQ-karaktärer. Ett exempel på detta är författaren Becky Albertalli som skrev ”Love Simon” och kom ut som bisexuell trots att hon hade föredragit att hålla sina sexuella preferenser privata.

Lustigt nog har även den svenska identiteten stulits, bland annat har flera bokförlag i Lettland hittat på svenska pseudonym för att framstå som mer ”exotiska”. Ännu lustigare är att Trump-familjen har låtsats ha svenska rötter genom att säga att några familjemedlemmar som kom från Kallstadt i Tyskland egentligen kom från Karlstad i Sverige, med syfte att locka fler judiska kunder. Detta medförde att desinformation spreds, att USA:s president hade svenskt påbrå vilket han inte har.

Nya utmaningar tillkommer också med AI-genererade böcker som börjat dyka upp på marknaden. Nyligen gjorde Jacob Lundström som arbetar på Dagens Nyheter ett experiment, han skapade en falsk identitet som Lova Ängsryd och genererade både text och bild till en barnbok som han gav ut som ”Familjen Nilsson och den mystiska appen”. Skojigt nog snappade ett bibliotek upp på boken och köpte in den, utan att inse att den var helt skapad av en robotförfattare!

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på både svenska och engelska samt som talbok med text via Legimus. För ett kontrasterande perspektiv, läs även ”Imogen, Obviously” av Becky Albertalli som handlar om en ung bisexuell tjej som brottas med sin identitet:

Publicerat

Mardrömmen om en nära framtid

”Är du för krigshärjad för att prova en klänning?”

 

”Civil War” är en dystopisk film från 2024 som handlar om ett fiktivt inbördeskrig i Nordamerika i framtiden. 19 amerikanska delstater har brutit med federala staten, vilket medfört att de börjat kriga mot varandra. Vi får följa en grupp journalister och krigs fotografer som ser tragedin som det perfekta scoopet, även om detta kanske inte är etiskt.

Huvudpersonerna består av en grupp på fyra personer: Lee Smith som är en världsvan krigs fotograf som sedan länge blivit desensibiliserad för krigets våld, Jessie, en 23-årig fotograf som ser upp till Lee men fortfarande är ung och naiv, Joel en Reuters journalist från Florida och Sammy, en gammal man som är Lees mentor som följer med men inte riktigt är i skick för uppdraget på grund av sin ålder.

Diskriminering är ett återkommande tema i filmen, både bland fotograferna då åldersdiskriminering sker konstant men samtidigt också rasism. Joels två journalist vänner som är födda i Hong Kong blir måltavlor för soldaternas brutalitet på grund av deras etnicitet medan de övriga blir förhörda vilken delstat de kommer ifrån. Det är oklart vad exakt detta fiktiva krig handlar om men vi kan ana att det finns en koppling till fascism och vit-makt extremism.

Vi ser också en annan sida av neutraliteten då vissa städer hållit sig utanför och fortsätter som vanligt, som om det inte pågår ett krig i Amerika. Detta skildras i en scen då fotograferna kliver in i en klädbutik efter att ha bevittnat skjutningar och massmord. Jessie utmanar Lee att pröva en grön festklänning, något som den krigshärjade fotografen är obekväm med. Butiksbiträdet är en ung blond kvinna som flyr verkligheten med en bok, utan att titta upp.

Detta kan kopplas till hur vi som lever i fred samtidigt som krig pågår i andra länder kan bli blinda för sanningen när vi väljer att titta bort. Ironiskt nog har ”Civil War” kritiserats i Amerika för att den inte tar politisk ställning, utan är alltför neutral. Filmen känns dock relevant med tanke på oron inför Trump som just vunnit valet, vilket kan kopplas till kontroverserna kring både honom och kultur kriget i Amerika.

Filmen finns tillgänglig hos oss på engelska med svenska undertexter samt som e-film på Cineasterna.

Publicerat

En dagbok från fjällen

”Men sprickan var inte tom, något hade fötts ur berget och låg nu blottat i nattens skuggljus. Fálfforijddas svalor dök längs branten för att se vad som kommit i dagen. Vem som äntligen kommit fram.” (sid 330)

 

”Mödramärg” är en roman av den samiska författaren Tina Harnesk och utspelar sig över två tidsepoker, i nutid och på 1600-talet. Precis som titeln antyder är moderskapet ett återkommande tema, både mänskliga mödrar och moder natur som exploateras i samband med kolonialiseringen av Sápmi. Boken är en fristående uppföljare till ”Folk som sår i snö”.

Vi får följa två berättarröster samen Majalis Eivor Pihl som är i 40-årsåldern och just återvänt hem till Sverige, till Vuojat, som ligger sex mil väster om Jokkmokk efter att hon bott i Dublin i 22 år. Hennes mage växer, och barnet därinne påminner henne om sin egen mor Maud som hon har svårt att försonas med.

Boken växlar till 1600-talet då vi får följa nomaden Nienna Mársso som är en stark kvinna trots den hårda tid hon lever i. Hennes man Antur har visat kolonialherrarna var silvret finns, och därmed dömt ut samernas heliga jaktmarker och fjäll. Detta kopplas även till nutid då Majalis och hennes två vänner skåningen Torsten och hunden Stigga genomlever en liknande kamp emot gruvan som ännu en gång hotar bevaringen av urfolkets kultur. Nienna inser dock vikten av att kunna kommunicera för att göra sin röst hörd vilket medför att hon blir så bra på svenska att hon kan fungera som en tolk mellan kolonialherrarna som bara klampar på och samerna som lider i det tysta. Psykisk ohälsa och självmord bland samiska män är ett starkt tema vilket skildras i en otäck scen, något som ofta återfinns i samisk litteratur.

Trots det tunga ämnet kan vi precis som i Harnesk tidigare bok ana att det finns en glimt av hopp och till och med inslag av feelgood-genren. Detta känns viktigt då vårt urfolks kultur inte bara skildras melankoliskt och som hjälplösa offer utan även de roliga och lättsamma stunderna får ta plats. En annan rolig anekdot är att Majalis beskriver väder och temperatur i början av varje kapitel vilket inger känslan av att kika på någons hemliga dagbok.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via E-lib och talbok via Legimus.

Läs även ”Stöld” av Ann-Helén Laestadius som också berör bland annat psykisk ohälsa bland samer:

Publicerat

Att klippa navelsträngen

”This is our house. This is our kitchen. This is our wallpaper. That’s our table where we had fish and chips every Friday night, so my mother could pretend that we were still Catholic.”

 

”All of us strangers” är en film från 2023 som är baserad på en japansk skräckberättelse ”Strangers” av Taichi Yamada. Både boken och filmen handlar om en man som mist sina föräldrar i en bilolycka när han var 12 år gammal men film adaptionen skiljer sig från boken på många sätt. Medan boken utspelar sig i Japan under 80-talet och är baserad på mytologi från Yamadas hemland, utspelar sig filmen i England under år 2011 med fokus på homosexuella relationer istället för heterosexuella.

Vi får följa Adam som är en ensam manusförfattare. Han rör sig mellan drömlika landskap som täckts av ett neonljus, mellan fester och droger. En natt möter han sin granne Harry som precis som han själv är en ensam homosexuell man. Så småningom börjar de inleda en sexuell relation men Adam har en hemlighet. Han kan kommunicera med spöken.

Adams föräldrars spöken bor fortfarande kvar i deras gamla övergivna hus som de hemsöker. Utan att kunna klippa navelsträngen, besöker Adam dem och transporteras tillbaka till sitt barndomshem fast fortfarande i sin vuxna kropp. Föräldrarna ser ut som de såg ut innan de dog, samma ålder och utseende. Adam kommer ut som homosexuell och föräldrarna som är barn av sin tid reagerar med att oroa sig om AIDS och fördomar. Vi kan ana att vår protagonist trots allt uppskattar nutiden och förändringarna som har skett även om han är överdrivet nostalgisk och ser på det förflutna med rosenskimrande glasögon. Eventuellt tar Adam med Harry för att låta honom träffa föräldrarna men pojkvännen tror att han bara tagit för mycket droger. Plötsligt får han syn på föräldrarnas spöken han också, två otäcka vålnader stirrar tillbaka på dem…

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska med svenska undertexter.

Publicerat

Elevernas favoritbok!

”But sometimes remembering isn’t for yourself, sometimes you do it just to make someone else smile. Those lies were allowed.”

 

”A Good Girl’s Guide to Murder” är en nagelbitande young adult thriller som tagit världen med storm särskilt på sociala medier som TikTok och Instragram. Författaren Holly Jackson född 1992 har lyckats fånga dagens ungdomars språk utan att det blir krystat och återger små glimtar ur vardagen som många unga säkert kan relatera till. Även eleverna på Björknäsgymnasiet har charmats av mysteriet då boken är en av de mest utlånade och tipsade om.

Vi får följa amatördetektiven Pippa Fitz-Amobi (smeknamn Pip). Jackson målar upp ett porträtt av en stark tjej, som jämförs med  Nancy Drew från den populära detektivserien från 30-talet, vår svenska Stieg Larssons Lisbeth Salander och till och med Astrid Lindgrens Pippi Långstrump.

Ett brutalt mord på en snygg och populär tonårstjej Andie Bell skakar om Pips hemstad. Andie Bells pojkvän indiern Sal Singh blir anklagad för mordet men hittas död. Pip är fast övertygad om att Sal är oskyldig eftersom han var snäll mot henne när hon var liten. För att rentvå sin bortgångna barndomsväns namn börjar hon granska alla vittnen ingående och bestämmer sig för att gör ett gymnasiearbete om det. Hennes anslagstavla i flickrummet blir fort belamrad av ledtrådar.

Pip får sällskap av Sals bror, den snygga och charmiga Ravi som också är övertygad om den bortgångnas oskuld. Tillsammans börjar de nysta i mysteriet. Det visar sig att Andie Bell kanske inte var ett helt oskyldigt offer då hennes liv kantades av hejdlöst festande, drogberoende och sexuella relationer med äldre män som ville göra henne illa. Hennes nakenbilder sprids men samtidigt är hon en utpressare som använder sex för att få som hon vill och sprider andra tjejers privata porrfilmer. Rasism är också ett ämne som tas upp då Andie Bell var en söt blond tjej medan Sal var en mörkhyad indier, vilket leder till fördomar och förhastade slutsatser av stadens invånare. Pip börjar bli förföljd, en stalker skuggar henne när hon är ute och campar, vuxna förebilder sviker och hennes stackars hund blir en måltavla för hatet för att bryta ned henne psykiskt i hopp om att tysta henne. Men Pip låter sig inte nedslås, sanningen måste fram för att förhindra fler tragedier.

Boken finns tillgänglig på svenska och engelska samt som e-bok via E-lib och som talbok via Legimus på både svenska och engelska. Observera att boken innehåller en hel del mörka ämnen som sexuellt utnyttjande av minderåriga flickor, victim blaming, knarklangare och våld mot djur.

Läs även ”One of Us is Lying” som också har blivit en succé på Björknäsgymnasiet:

Publicerat

Vetenskapens smaklökar

”Du tror visst inte på Gud av vetenskapliga skäl, Miss Zott? exploderade hon plötsligt. Själv tror jag inte på Gud av personliga skäl.”

 

”Lektioner i kemi” är Bonnie Garmus humoristiska debutroman som utspelar sig i Kalifornien under det tidiga 60-talet. Vi får följa Elizabeth Zott, en kvinnlig eldsjäl som brinner för kemi, kvinnors rättigheter och matlagning. Faktum är att all matlagning är kemi, vilket vi alla kommer i kontakt med dagligen.

Under 60-talet såg amerikanska kvinnors möjligheter annorlunda ut. På den tiden var kvinnans självklara plats i köket medan männen fokuserade på sina karriärer. Elizabeth har stora drömmar om att få samma erkännande som sina manliga kollegor. Hon träffar sin själsfrände i den manliga forskare Calvin Evans. Trots Elizabeths masterexamen och många talanger möts hon med agg av de manliga forskarna. Hennes forskning plagieras och stjäls, männen utsätter henne för grova sexskämt som till slut mynnar ut i försök till grov våldtäkt. Men Elizabeth vägrar att vara ett offer, en vässad penna blir ett vapen som hon hugger våldtäktsmannen i ändtarmen med. Pennan fortsätter ha en symbolisk roll genom berättelsen, då den alltid finns till hands i Elizabeths hår som är uppsatt i en knut.

Calvin går hastigt bort i en trafikolycka när han rastar Halv-Sju som är en ovanligt intelligent hund, kapabel att förstå människornas språk. Garmus undviker klyschan att döda hunden för chockvärde, istället blir Halv-Sju en av berättarrösterna som är ständigt närvarande. Elizabeth inser att hon är gravid med Calvins barn vilket får stora konsekvenser för hennes karriär då de inte var gifta, något som ansågs som synd av kristna i Amerika på 60-talet. Dottern föds och får namnet Mad Zott, hon visar sig vara ett underbarn som slukar allt i biblioteket, även de tjocka romanerna och facklitteratur för vuxna.

För att försörja sig själv och sin underliga familj börjar Elizabeth experimentera med matlagning och kemi vilket eventuellt leder till att hon blir stjärnkock i matlagningsprogrammet ”Middag klockan sex” som riktar sig till uttråkade hemmafruar. Elizabeths kamp blir därefter en nationell kamp då hemmafruar börjar identifiera sig med henne och följa sina drömmar istället för att acceptera de orättvisa normerna om vad en kvinna kan vara och inte. Dock har hemmafruarna lite svårt att hänga med hennes vetenskapliga termer – ta en halvliter H2O och en nypa natriumklorid – men snart börjar även de törsta efter kunskapen.

Boken har fått viss negativ kritik för att den använder feelgood-genren och humor för att diskutera svåra ämnen som våldtäkt och sexism men samtidigt också positiv kritik för att den framställer en stark kvinna som sätter ned foten direkt och går emot strömmen. Detta skulle även kunna relateras till nutida problem då medvetenheten om våld mot kvinnor uppmärksammats i kölvattnet av MeToo. Berättelsen visar på att mikro aggressioner kan övergå till övergrepp, därför är det viktigt att ha nolltolerans mot nedsättande skämt.

Boken finns tillgänglig på svenska på vårt bibliotek samt som e-bok via E-lib och talbok med text och punktskriftsbok via Legimus.

Läs även ”Tomorrow, and tomorrow and tomorrow” som berör MeToo och en kvinnas kamp i spelbranschen som också är en mansdominerad industri:

Publicerat

Barbie-dockan som ville dö

“Humans only have one ending. Ideas live forever.”

 

”Barbie” är den omtalade filmen i rosa kulör från 2023 med manus och regi av Greta Gerwig. I denna film får vi en inblick i Barbie-dockornas värld som styrs av matriarkatet där alla Barbies har höga positioner i samhället och Ken-dockorna är solbrända surfare som mest är där för att visa upp sig. Man kan ana att filmen egentligen inte handlar om bara Barbie utan också om könsroller.

En dag förändras dock allt. Barbies perfekta plastiga liv börjar kantas av tankar om döden och hennes fötter har blivit som vanliga platta fötter. Hon blir förföljd av otur och plötsligt är ingenting roligt längre. Även celluliter har blivit ett problem för den stackars dockan. Skönhetsideal diskuteras och möjligtvis också hur det är att leva med funktionsvariationer. En glad rullstolsburen Barbie dyker dock upp väldigt snabbt under ett party som kontrast till huvudpersonens pessimism. De övriga Barbie-dockorna är oförstående, till och med de som leker doktor.

Barbie rådfrågar den ”konstiga Barbien” som är en sönderlekt Barbie som lever utanför samhället.  Outsidern ger henne rådet att börja bära platta sandaler istället för högklackat. Hon reser till den verkliga världen för att leta upp sin ägare. Det visar sig dock att tankarna om döden inte kommer från flickan (som redan blivit för stor för Barbie) utan hennes deprimerade mamma.

Barbies pojkvän Ken följer också med och upptäcker patriarkatet. Kränkt av att Barbie inte är imponerad av honom, bestämmer han sig för att sabotera Barbieland för att bli kung. Ett krig bryter ut mellan Ken-dockorna som tack och lov inte har några vapen, tills tjejerna med list tar tillbaka sitt rike. Barbie träffar sin skapare Ruth som namngett henne efter sin dotter Barbara och blir tvungen att göra ett svårt val: stanna i det perfekta Barbieland eller leva som en riktig kvinna i den verkliga världen?

”Barbie” är en rolig och stundvis lite fånig film som berör många intressanta ämnen som genus, skönhetsideal och åldrande.  Barbie-dockorna har funnits sedan 1959 och ockuperat många barns rum under barndomen. Hon har fått både god och dålig kritik både för hur själva dockan ser ut och de skönhetsideal hon förkroppsligar men också de svåra arbetsvillkoren som de som tillverkat Barbie-dockorna i Kina fått genomlida (vilket inte tas upp i filmen). Barbie har dock blivit mer inkluderande på senare år, i slutet av filmen visas flera dockor upp, allt från gravida, mörkhyade, tjocka och rullstolsburna.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska med svenska undertexter.

Publicerat

Vinnare av Lilla Eyvind Johnsson 2023

Årets vinnare av novelltävlingen är Axel Vallström från NA20. Hans novell ”Brevet till självet” handlar om en gammal far som lider av demens och börjat glömma sina nära och kära.

Han blir förföljd om natten av den mystiska Varelsen i spegeln som är lika skrämmande som döden själv och börjar författa ett brev för att minnas vem han är. Det spännande slutet finns att läsa på biblioteket (eller i filen ovan).

Motiveringen löd: ”Eleven har skrivit en spännande novell om en sjukdom som många har en relation till. Karaktärsbeskrivningarna och gestaltningarna av huvudkaraktärens inre förmedlade och förstärkte känslorna som är essensen hos novellen. Novellen är ett fint sätt att belysa den hemska sjukdomen som demens är.”

Publicerat

Den samiska kärleken

”Hur säger man i hjärtat, till hjärtat, mitt hjärta? Sånt står inte i ordboken, Vilda behöver áddjás hjälp. I en anteckning i mobilen skriver hon: Tsåhke jali vájmmo. Hjärta eller hjärta.” (sid 28)

 

”Fjärilshjärta” är en ungdomsroman av den samiska författaren Moa Backe Åstot som även skrivit ”Himlabrand”. I denna berättelse får vi följa den 13-åriga Vilda som just kommit in i puberteten och blivit nyfiken på sitt samiska arv.

Vildas samiska morfar/áddjá har börjat lära henne språket och låtit henne ärva en gammal bröllopskolt. När morfar tragiskt går bort i en hjärtattack blir Vilda lämnad ensam med sitt identitetssökande. Alla på begravningen bär kolt, förutom hon och lillasystern Irma. En känsla av att inte höra till sprids genom Vilda, då hon står där i kyrkan i sin svarta klänning.

En snygg äldre kille som heter Samuel som är renägare och talar flytande samiska dyker också upp på begravningen. Vilda börjar fantisera om honom, att han ska bli hennes pojkvän och att de ska ha ett samiskt bröllop när de blir vuxna. Hon byter till och med musiksmak för att imponera på honom. Samuel är till en början artig eftersom Vildas áddjá var en renskötare som han beundrade när han levde men efter ett tag börjar han tycka att hon är jobbig eftersom han inte är intresserad och dessutom alldeles för gammal för henne.

Vildas identitet ifrågasätts när hon börjar ta selfies i sin mormors kolt och posta dem på sociala medier. Har Vilda rätt att kalla sig same om hon inte har några renar? Vad är egentligen en same? Vilda börjar tvivla på sig själv men ger inte upp hoppet om att kunna återuppta sitt modersmål och samiska arv.

”Fjärilshjärta” har stora likheter med Ann-Helén Laestadius ungdomsroman ”Sms från Soppero” men är skriven i en mer modern tid. Laestadius roman kom ut 2007 och börjar visa sin ålder då Agnes Nintendo DS-spel och sms är det som nämns, i kontrast till Backes roman som istället bytt ut dem mot Irmas Nintendo Switch och sociala medier. Vad som inte skiljer dem åt är båda protagonisternas längtan till det samiska arvet som undanhållits dem och deras besatthet av snygga samiska pojkar (vilket delvis ifrågasätts i Backes mer moderna roman).

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.