På andra sidan älven

”Jag hade alltid tänkt att Farbror har ett klokt hjärta, men han visade sig vara barbar. Bara en helt hjärtlös människa kunde låta våra kor gå till slakt.” (sid. 254)

 

”Älven” är en bok av den tornedalska författaren Rosa Liksom. Hon växte upp på den finska sidan av Tornedalen och baserade boken på hennes släktingars berättelser om hur de flydde över Torne älven till den svenska sidan under Lapplandskriget på 40-talet, då Finland stred mot Nazityskland.

I denna berättelse som utspelar sig år 1944, får vi följa en finsk 13-årig flicka som flyr tillsammans med sina boskap och systrar. Älven delar flickans två identiteter då den svenska sidan beskrivs som annorlunda än den finska. Maten är annorlunda och det finns socker, vitt mjöl, orangea bollar som egentligen är mandariner och lustiga små paket som innehåller kladdiga russin.

Öst byts ut mot väst men släkten och meänkieli förenar dem. Dock sker en assimilering då meänkieli anses som ett språk som måste undantryckas då det ses som mindre fint än rikssvenskan. En präst som dyker upp i berättelsen liknar till och med minoritetsspråket med prostitution och alkoholism, som anses som synd.

Flickan och hennes närstående får lida mycket under berättelsens gång. Flickans far är ute i kriget och tros vara död, hennes mor förlorar ett spädbarn och flickorna blir utsatta för sexuella övergrepp av de tyska soldaterna i utbyte mot att de låter dem behålla sina kor, som är deras möjlighet till försörjning. Korna har namn och egna personligheter då de skildras genom ett barns ögon.

Bråk och knivslagsmål bryter ut i flyktinglägret mellan männen då de anser att de inte har någon framtid utan arbete. Sjukdomar härjar men de utsatta får inte den sjukvård som de behöver utan blir istället beskyllda. Flyktingarna får klä av sig nakna och skämmas när de ska duschas. De så kallade ”sinnesslöa” fraktas iväg med en buss till Umeå. Till och med den stakars skomakaren som bara råkar stamma skickas iväg. En hård och orättvis värld beskrivs men trots detta verkar flickan ha hopp för framtiden.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och finska samt som talbok med text på Legimus. Om ni är intresserade av att läsa böcker på meänkieli och övriga minoritetsspråk kan ni ladda ned Bläddra-appen.

Tusen och 1 art – om biologisk mångfald och mänsklig enfald

”Som forskare eller vetenskapsjournalist ska man akta sig för att beskriva djur som om de har känslor, tankar eller något slags uppsåt. Det kan se ut som att uttern leker när den åker kana i snön, men man får inte säga att den faktiskt gör det. För vad vet vi?

Det kanske bara är instinkter, (…) och så en ensam majestätisk art som har tankar, medvetande och komplexa känslor? Vem har beskrivit den mänskliga hjärnan som ett sådant under av intelligens? Vem är källan bakom detta. Det är den mänskliga hjärnan själv.” (sid 18)

”Tusen och 1 art – om biologisk mångfald och mänsklig enfald” är en bok om åtta djur i Sverige som blivit rödlistade eller hotade. Författaren Martin Emtenäs diskuterar hur människans framgångar påverkat den biologiska mångfalden och vad konsekvenserna av detta blir.

Vi får följa djuren i deras vardag. Hur påverkas tumlaren som konstant måste lyssna på sorlet av människorna bortom ytan? Om man sänker ned en mikrofon i vattnet, finns det ingenstans i havet som längre är tyst och lugnt. När våra fartyg svischar förbi blir tumlarna så rädda att de gömmer sig och glömmer att äta.

Även fiskenät fångar upp oönskad fångst som enligt lag ska släppas ut i havet igen. Oftast är denna fångst redan död när detta sker. Näten sticker också iväg och blir så kallade spöknät som fortsätter fånga in fisk trots att de inte längre har någon ägare.

Ett annat hotat djur är våra trädgårdsvänner igelkottarna. De hotas av trafiken och får ibland ett ben eller två avhuggna av de skrämmande robotgräsklipparna. Sedan finns det också brunlångörat, en fladdermusliknande varelse som blir störd av så kallade ljusföroreningar. Detta betyder att våra upplysta hus och ängar påverkar djurens dygnsrytm eftersom de inte förstår att det bara är lampor. De tror att det blivit dag igen trots att det fortfarande är natt.

Även fjällräven hotas, både av större rovdjur och människor som avundas den snövita pälsen. Fjällrävarna bygger små samhällen i jorden, deras lyor ärvs i generationer, ibland i tusentals år. När deras större kusin rödräven gör inbrott blir fjällräven chanslös eftersom den är liten och ett lätt byte. Lyorna stjäls och rödräven flyttar in.

Samtidigt fortsätter människan som vanligt. Vi köper jord och frön till våra balkonglådor istället för att byta med varandra, sliter och slänger kläder och andra materiella föremål. En dag kommer Jorden troligtvis att gå under då solen sväller och haven kokar men lilla människan är då redan borta. Människan struntar i problemen och den onda cirkeln fortsätter.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Se även filmen ”Call of Life” som handlar om massutdöende.

En film om Jordens undergång

”If you can’t give your son hope, give him love.”

 

”Call of Life” är en dokumentärfilm om massutdöende. Detta refererar till hur hela grupper av organismer och arter på Jorden dör ut på mycket kort tid. Vi människor blir allt fler. Vi har gått från att vara 2 miljarder till 6 miljarder. Sedan filmen gjordes 2010 har vi hunnit växa till 8 miljarder enligt siffror från 2022. En av våra framtida utmaningar är hur vi ska fördela våra resurser då vi har fler munnar att mätta.

Call of Life (2010) - IMDb

Vi får ta del av statistik (som antagligen är något utdaterad) om hur illa det egentligen är med massutdöenet. Enligt uppgifter från 2010 har så här många djurarter dött ut:

Djur på land – 28 % sedan 1970

Sjöfåglar – 30 % sedan 1995

Havsfiskar – 90 % sedan 1950

Sötvattensfiskar – 50 % sedan 1987

Övriga havsdjur – 28 % sedan 1970

Sångfåglar – 50 % sedan 1965

En av många orsaker är att vi människor har uppfunnit plasten, det enda material som naturen inte kan bryta ned och som djuren inte kan äta. Detta medför att plasten blir kvar i naturen. Ett annat problem är köttproduktionen som ökat i bland annat Kina. För att ge korna foder måste Kina mata dem med sojabönor från Brasilien vilket i sin tur leder till miljöproblem. Detta blir en ond cirkel då resurserna inte är oändliga.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek med engelskt tal och svenska undertexter. Läs även ”Tusen och 1 art” som handlar om biologisk mångfald.