Etikett: diskriminering

Publicerat

Utställning i biblioteket – Kvinnlig rösträtt

Nästa vecka kommer vi att ha en utställning i biblioteket med fokus på kvinnlig rösträtt. Våra duktiga elever har skapat tidningar om ämnet samt en filmanalys av filmen ”Suffragette”. Trailern till filmen kommer att visas på tv-skärmen i biblioteket. Filmen kan även lånas som e-film via Cineasterna.

Kort historik om kvinnlig rösträtt: Idén till kvinnlig rösträtt kommer ursprungligen från den franska revolutionens förklaring om de mänskliga rättigheterna och den amerikanska frihetsdeklarationen.

Kampen för kvinnlig rösträtt i Sverige inleddes i början av 1900-talet. År 1919 infördes kvinnlig rösträtt, och år 1921 användes den för första gången i riksdagsvalet. Kvinnor fick möjligheten att rösta och fem kvinnor valdes in i riksdagen: Nelly Thüring, Agda Östlund, Elisabeth Tamm, Bertha Wellin till andra kammaren och Kerstin Hesselgren i första kammaren. (Källa: NE.se)

Läs även dessa böcker som handlar om modiga kvinnor som stod upp för rättvisan:

Den som följer en stjärna vänder inte om – Handlar om den berömda pedagogen Ellen Key (f. 1849 – d. 1926) och hennes mindre berömda hushållerska Malin Blomsterberg. Boken blev utvald till årets bok 2025. I början av 1900-talet förespråkade Ellen Key för kvinnors rösträtt.

Keys pedagogik benämns ofta som ”barn centrerad pedagogik” och utgick från att barnet är en självständig individ som har autonomi att själv göra egna val och bör bemötas med kärlek och respekt. Hennes idéer diskuteras än idag inom pedagogiken och skolans värld.

De fenomenala fruntimren på Grand Hotel – En historisk feelgood roman som utspelar sig mellan åren 1902 – 1909 i Stockholm på hotellet Grand Hotel som funnits sedan 1874. Vi får följa hotellchefen Wilhelmina Skogh (f. 1850 – d. 1926) som får ansvaret att rädda hotellets ekonomi.

Wilhelmina möter många utmaningar i en tid då könsrollerna var snäva men trots detta fortsätter att kämpa i motvind. När de anställda får nys om att den nya hotellchefen är av kvinnligt kön bestämmer sig många manliga anställda för att strejka från sitt arbete.

En liten grupp kvinnliga anställda bestämmer sig för att de inte behöver männen, de tar över arbetsuppgifterna som traditionellt varit deras som att servera besökarna.

Ett jävla solsken – Ester Blenda Nordström var en svensk journalist och författare (f. 1891 – d. 1948) som trotsade normerna om hur flickor och kvinnor skulle vara. Hon levde under en tid då kvinnor inte hade rösträtt eller samma mänskliga rättigheter som män. Nordström körde motorcykel och bröt mot klädkoden genom att bära långbyxor, vilket var ovanligt för kvinnor på den tiden.

Nordström använde ofta en metod som numera kallas för ”wallraffa” som är en form av undersökande journalistik. 1914 skapade hon sig en falsk identitet som piga på en gård, för att senare skriva ett reportage om sina upplevelser. Pigorna var underbetalda, levde i ohygieniska förhållanden och var näst intill tvingade till slavarbete.

Hon skrev senare barnboks-serien ”Rackarungen” baserad på sin uppväxt som senare inspirerade Astrid Lindgrens Pippi-böcker.

Publicerat

Kärleken i världens farligaste land

”Måste du alltid vifta med regnbågsflaggan?”

”Du glömmer var vi bor!”

 

”Tel Aviv” är en film från 2013 som trots att den har flera år på nacken, fortfarande är relevant. Den handlar om en förbjuden romans mellan två män; Roy, en israelisk judisk advokat och Nmer, en palestinsk psykologi-student. Kärleken kommer dock inte först eftersom den genomsyras av Israel-Palestina konflikten, något som vi i framtiden vet ska eskalera och bli ännu värre.

De träffas på en gaybar, där Nmer som har ett tillfälligt student visum i den israeliska staden Tel Aviv befinner sig med sin vän Mustafa. De blir förälskade i första ögonkastet. Trots platsen där de bor är de självsäkra och vältränade män. När någon skriker skällsord efter dem skrattar de och jagar efter dem, för att ge dem spö. Alla homofober blir rädda och springer som fegisarna de är. Början av filmen inger hopp om en modig och rättvis värld, men deras hjärtan kommer snart att krossas.

Nmers familj får reda på att han är gay när lillasystern ser ett romantiskt sms från Roy. Advokaten har dessutom skämt bort sin pojkvän med en dyr klocka som har en ingraverad kärleksförklaring. Familjen blir förskräckt och Nmers bror hotar med hedersvåld. Det visar sig snart att brodern förvarar en hel uppsättning av vapen i källaren för att begå ett terrorattentat mot Israel, för att återta vad som var deras. Allt blir ännu mer invecklat då den israeliska sidan vill att Nmer ska agera som spion, vilket han vägrar och därmed blir av med sitt visum.

Kärleks berättelsen blir därefter alltmer komplicerad då Nmer som bara vill leva sitt liv med sin pojkvän blir indragen i allt värre politiska konflikter. Våldet eskalerar då hans vän blir skjuten framför hans ögon, bara för att han älskade fel personer. Samtidigt blir Roy alltmer paranoid, kan han verkligen lita på mannen han älskar eller är han i hemlighet en terrorist precis som sin bror? Spänningen tätnar då berättelsen plötsligt blir en fartfylld action thriller då de försöker fly från säkerhetspolisen som jagar efter dem.

”Tel Aviv” är en film om mod och kärlek, men också om att leva i en hopplös värld som inte vill förändras. Slutet är ganska öppet, det är oklart vad deras öden blir och om kärleken någonsin kommer att vinna över våldet. Tråkigt nog är denna pessimism också rättfärdigad. Det hjälper inte att vara en stark, modig och stilig man i Tel Aviv, en plats där korruptionen är skyhög och kriget rasar.  Där är alla som bor offer för hatet, även om personer som Nmer och Roy är extra utsatta.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek på hebreiska och arabiska med svenska undertexter. Den finns även tillgänglig som e-film på Cineasterna.

Se även filmen ”Muren” som handlar om ett liknande tema fast med heterosexuell kärlek, då bagaren Omar klättrar över separationsmuren för att träffa sin flickvän som bor på andra sidan Västbanken:

Publicerat

Blir statsministern ledsen om du dör?

”Vet du vad jag har här i min ryggsäck? Min lillebror Ahmed.” (sid 26)

 

”Inte din statsminister” är en essäbok av Nicolas Lunabba, ungdomsledaren som även skrivit ”Blir du ledsen om jag dör?” som blivit aktuell igen eftersom den snart kommer att filmatiseras som dramafilmen ”Innan vi lyfter”. I denna bok återkommer Lunabba återigen till rasismen som förekommer inte bara i Malmö utan även i Riksdagen, från statsministern själv.

Lunabba dissekerar Ulf Kristerssons tal och riktar stark kritik mot hur bland annat skolskjutningarna på Campus Risbergska och Trollhättan, samt fallet med Lasermannen hanterats. I alla dessa fall var skytten en vit ljushyad person. Lunabba problematiserar hur vi ser på förövarnas etnicitet och hudfärg. När förövaren inte är vit antas motivet ofta ligga bakom religiös fanatism, eller kulturella normer medan de ljushyade gärningsmännen analyseras psykologiskt, ofta antas trauma ligga bakom deras fasansfulla gärningar. Det offentliga hatet som Lunabba anser att statsminister spätt på med sina diskussioner om gängvåld kopplat till invandring blir en del av apparaten som skapar hatiska människor som de rasistiska förövarna.

Lunabbas lilla dotter Dahlia som bara är åtta år ser statsministern tala på TV om våldet. Hon får veta att männen som sköt eleverna på skolorna inte tyckte om sådana som henne. Barnet blir rädd för att något hemsk ska hända henne, på skolan eller ute på stan. Innan hon går och lägger sig skrattar hon för att hon fått veta att skol skytten begick självmord, så att han inte kan komma efter dem. Lunabba blir orolig, och morgonen efter är sängen blöt av kiss. Han transporteras tillbaka till sin egen barndom då han själv blev medveten om sin egen utsatthet som ”halvsvensk”. Flickan blir rädd för alldagliga ljud som locket i soprummet. De börjar låta som pistolskott. En bekant som blev attackerad av nazister fick huvudet uppslaget, vilket ser ut som en stor bula. Han ljuger för barnen och säger att han attackerats av ufon.

Lunabba är en av våra många vardags hjältar som kämpar med att stötta alla ungdomar som har det svårt, även de stökiga invandrarkillarna. I boken ”Blir du ledsen om jag dör?” får vi möta Elijah som var skolans värsting som alla hade gett upp hoppet om. Med Lunabbas stöd, blev han dock ett basketproffs i USA med högsta betyg. I denna essäbok uttrycker Lunabba frustrationen inte bara över världens orättvisor men också gentemot de som motarbetar det som han brinner för; att ge barnen som har det svårt och utsatts för fördomar en chans till livet och hoppet.

Boken är snabbläst med sina 113 sidor. Den finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Läs även Lunabbas tidigare bok ”Blir du ledsen om jag dör?” och Frida Sundqvists bok ”Efter skotten”.

Publicerat

Mumintrollens släktsaga

”Länge mindes jag den tiden via ett gammalt, tyvärr nu borttappat skolfotografi, på vilket jag står vit i ansiktet mitt i ett hav av små mörka kullar med lysande ögon. Jag är den enda ljusa punkten. Det ser mycket komiskt ut. Med mitt vita pottklippta hår och min ljusa hudfärg blev jag som en lysande bollformad utomjording, som verkligen inte hörde hemma där.” (sid 332)

”Tre öar – mamma, pappa och jag” är en självbiografi av spanska läraren Sophia Jansson som var brorsdotter till Tove Janssson, hjärnan bakom de älskvärda Mumintrollen. I sin debutbok berättar Jansson om livet med pappa Lasse som var Tove Janssons bror och stod den berömda författaren mycket nära.

Boken sträcker sig från 30-talet till 60-talet. Jansson berättar sin släkthistoria som kantas av år av fattigdom, klasskillnader, krig och en hybrid identitet mellan det svenska, det finska och det spanska. Spänningar i familjen uppstår då männen blir tvungna att kriga.

Viktor Jansson som benämns som ”Faffan” var Toves far och Sophias farfar. Han vurmade för Tyskland eftersom han stred under kriget 1917-1918 medan Tove å andra sidan började teckna för satirmagasinet Garm och gjorde narr av Hitler och Stalin. Det var också här Muminfigurerna föddes, tills Tove gav ut sin första bok ”Kometjakten” år 1946 som har starka kopplingar till krigets fasor, då Mumin och hans vänner måste fly från den symboliska kometen som hotar att utplåna dem alla.

Även sexualitet är ett återkommande ämne då Tove var bisexuell och tillsammans med konstnären Tuulikki som benämns i boken som Tooti, samma namn som Muminfiguren som representerar henne. Även pappa Lasse brottades med sin bisexualitet, och drunknade nästan i havet efter att ha försökt segla iväg till Amerika med en vän för att starta ett nytt liv med en ny identitet. Han överlevde dock och Sophia Jansson föddes. Hon uppger att hon aldrig tänkte på sina släktingars sexualitet som barn, Tooti och Tove var alltid tillsammans, så var det bara.

Sophia växte upp i en äventyrlig familj. Både pappa Lasse och faster Tove längtade sig bort från civilisationens alla måsten. De älskade att campa ute på öar och resa. Sophia spenderade stora delar av sin barndom på ön Ibiza där hon lärde sig spanska men var det enda ljushyade blonda barnet vilket ledde till att hon stack ut och blev mobbad även om hon också hittade vänner på ön, i grannflickorna Maria och Antoñita.

Lasse och Tove var mycket händiga, de byggde stugor av det material de hittade och var vana vid att överleva på bara konserver och knäckebröd efter krigets svält. Tråkigt nog kantades Sophias barndom av en alkoholiserad mor som led av depression och självmordstankar, som gick bort vid 38 års ålder.

Tove Jansson gick bort 2001, och i år Mumin fyller 81 år. Sophia är den som ärvt Mumins kulturarv och rättigheterna till karaktärerna. Vi kan ana att Mumintrollen kanske inte bara är fantasifigurer utan ekon av Sophias släktingar. Pappa Lasse som älskade botanik och att samla på fjärilar och frimärken speglas i Hemulen.  Det osynliga barnet som gråter när hon tänker på havet, speglar Toves thalassofobi som är rädslan för att drunkna, möjligtvis en referens till olyckan då Lasse nästan miste livet. För att inte nämna Morran, en figur som är alldeles för rädd för att bli utstött av samhället, vilket ofta tolkas som internaliserad homofobi.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska samt som talbok med text och punkskriftsbok via Legimus.

Läs även ”Anteckningar från en ö” som är en snabbläst självbiografi av Tove Jansson, där hon själv berättar om livet på ön:

Och ”Kometen kommer” som är en någorlunda omarbetad version av ”Kometjakten”:

Publicerat

Ett AI-genererat fängelse

”At some point, it seems a new rule was added to the world’s rulebook, and it reads: Make anyone else unhappy and you die.

It’s like the first page of Death Note or something.” (p 85)

 

”Sympathy Tower Tokyo” är förra årets vinnare av det prestigevärda Akutagawa-priset som är Japans finaste litteraturpris. Dock blev författaren Rie Qudan någorlunda kontroversiell då hon medgav i efterhand att boken skrivits med hjälp av AI. Detta berodde dock inte på att hon ville fuska eller plagiera utan att självaste Chat-GPT dyker upp i boken som en av huvudkaraktärerna. Qudan lät därmed sin robot medförfattare att tala för sig själv. Ungefär 5 % av texten uppges vara AI-genererad.

”A stark-naked Naomi or Kyoko clasping my head with both of her arms, and the mere sound of her strong-vowelled, Japanese-inflected English, shouted down at me from above – So guddo! Fasuta! Aimu camingu! – leading me to an earthly paradise.” (p 84)

AI-kontroverser åt sidan, vad handlar boken egentligen om? Vi får följa en arkitekt vid namn Sara Machina som är i 30-årsåldern och fått i uppdrag att bygga ett torn som ska fungera som ett sorts lyxhotell för kriminella som avtjänar sina straff. Samhället har börjat sympatisera med alla som begår brott, till gränsen på Stockholmssyndrom. Ett poängsystem har framtagits för att bedöma hur sympatiska brottslingarna är baserat på olika psykologiska faktorer och fysiska förutsättningar. De propsar på att alla kriminella bara är offer för sina tragiska omständigheter. Kognitiv dissonans uppstår i Sara då hon själv är ett våldtäktsoffer av ett brott som aldrig försonades.

Istället för att vända sig till en riktig psykolog, anförtror sig Sara åt sin trogna vän Chat-GPT som svarar som en AI brukar göra. Den nutida kritiken mot AI som alltid vill linda in allt i bomull är markant, och kan kopplas till det växande problemet med ungdomar som i allt större utsträckning använder AI för att prata om känslor och psykisk ohälsa.

”Sympathy Tower Tokyo” är en väldigt aktuell bok om vår samtid som snabbt förändras i takt med den digitala utvecklingen. Samtidigt är boken också en produkt delvis skapad med en AI, vilket kanske gör budskapet lite motsägelsefullt. Boken är översatt till engelska men användningen av olika japanska skriftsystem lyser igenom, som till exempel användningen av katakana och engelska låneord, som används av karaktärerna för att framstå som mer moderna, globala och politiskt korrekta än de egentligen är.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska.

Om ni letar efter ett kontrasterande perspektiv läs även den populära mangaklassikern ”Death Note” som handlar om en kille som tänker tvärtom, att alla kriminella förtjänar dödsstraff:

Publicerat

Självömkans prislapp

”Spegeln svarar: Du är vacker, drottning min. Men Snövit är vackrare. (…)

Drottningen blir nu som bekant galen av avundsjuka. (…) Drottningen beordrar jägaren att återvända med Snövits lever och lungor: detta är organ som genom årtusenden har varit symboler för en människas själva livskraft. När jägaren kommer tillbaka kokar drottningen Snövits fortfarande kroppsljumma organ i salt. Och äter upp dem. (…)

”Om jag kunde se yngre ut genom att äta bajs, skulle jag seriöst fundera på att göra det”, säger Kim Kardashian till New York Times.” (sid 51-52)

”En kvinnas värde” är en populärvetenskaplig bok av Katrine Kielos som handlar om relationen mellan genus och vår ekonomi. Boken öppnar upp med en scen mellan Kielos och hennes manliga kollega som är chef över en bank. Pengar är en social konstruktion får Kielos till svaret när hon våndas över sin ekonomiska situation efter en jobbig skilsmässa. Hur kan hon tänka på pengar i en sådan situation, frågar mannen lite naivt medan han mumsar i sig pommes frites. Kielos börjar nysta i idén, vad är det som gör att mannen värdesätts högre än kvinnan?

Generellt sett tjänar kvinnor mindre än män och det tros alltid ha varit så ända sedan jägarsamhället då de modiga männen jagade mammutar. Kvinnorna och barnen bodde i grottor och samlade rötter och frön. Att jaga en känguru med ett skrikande barn på höften var dömt att misslyckas, men att gräva upp en rot medan man ammade gick helt hyfsat.

Dock visar detta sig inte vara sant. Kvinnor har visst jagat, men kanske på olika sätt än männen. Kalori mässigt var samlandet också mer lönsamt än männens jakt som bara gav en vinst i form av kött några gånger per år, som dessutom behövdes delas upp och förvaras i en tid utan kylskåp. Med andra ord var kvinnornas insats större än männens, då de skötte både födan och barnpassning. Men det var ju berättelserna som männen hade, hur de jagat mammutarna och hur de överlevde medan andra män stukade under när de krossades under mammuten. Även vid lägerelden dominerade actions thrillers om mäns hjältemod, och de klarade inte Bechdeltestet.

Kielos relaterar detta tillbaka till vår nutid. När en vikingakvinna grävs upp med vapen, var forskarna snabba på att förneka hennes kön, trots att kvinnan i frågan varit död i flera hundra år. Kvinnorna kan inte bli ett hot om de osynliggörs. Kielos nämner gaslighting från filmen med Ingrid Bergman om hur en kvinna manipuleras av sin man som vill åt hennes värdesaker, tills hon tror att det är hon som är inbillningssjuk och paranoid. Lögner sprids om att prostitution är världens äldsta yrke för kvinnor, för att stödja tesen om kvinnan som sexobjekt.

Författaren menar att liknande strategier finns i patriarkatet som helhet, att kvinnor sedan långt tillbaka har manipulerats till att tro att deras insatser är sämre och blir därmed värdesatta lägre, både av sig själva och av männen. Detta ger män som vill armbåga sig fram i arbetslivet förtur. Studier har visat att kvinnor ogärna tävlar mot män, men om de tävlar mot andra kvinnor försvinner denna självömkan. Männen får då chansen att styra och ställa. I flera länder saknar kvinnor rättigheter som vi tar för givet i Sverige. Till exempel i Ryssland fick inte kvinnor köra lastbil förrän 2021 och anledningen till detta var att de ansågs för sköra för att framföra ett fordon som är tyngre än en mammut.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok med text via Legimus.

Läs även ”Osynliga kvinnor” som handlar om samma problematik fast med ett bredare perspektiv:

Publicerat

Det finns inga häxor

”We never thought of ourselves as witches, my mother and I. For this was a word invented by men, a word that brings power to those that speak it, not those that it describes. A word that builds gallows and pyres, turns breathing women into corpses.”

 

”Kvinnorna på Weyward cottage” är en historisk fantasy roman med flera berättarperspektiv. Vi får följa släkten Weyward genom århundradena, tre kvinnor som kallas häxor med magiska krafter som gör att de kan kommunicera med fåglar och insekter.

De tre berättarrösterna är Altha som lever på 1600-talet och just blivit anklagad för häxeri, Violet från 40-talet som är en dotter till en fin herre som håller henne instängd på herrgården och Kate som 2019 flyr undan sin man Simon som misshandlar henne. Kate som är huvud fokuset i berättelsen tar sig till Weyward Cottage, som hennes faster testamenterat till henne för att söka skydd. I en kista hittar hon sin släktsaga, generationer av kvinnor som anklagats för häxeri och misshandlats av männen omkring dem.

Vi kan ana att det är här berättelsens tema ligger. Altha som bor ensam med sin mor, blir misstänkt av omgivningen. Hur kan kvinnor klara sig utan män om de inte är i kontakt med djävulen själv? De får etiketten häxor men det är något som männen har bestämt. Violet likaså, lider i tysthet av männens förtryck då hon blir våldtagen av sin kusin och gravid, något som hon blir utskämd för trots att det är hon som är offret. Trots att döden och flera generationer skiljer dem åt, hittar Kate stöd i sina föregångare, och upptäcker att hon kanske har magiska krafter också. Kanske är det just vad hon behöver när Simon är henne på spåren…

Boken är prisbelönt och har vunnit bland annat Goodreads Choice Award för bästa historiska roman 2023. En någorlunda mörk berättelse om kvinnornas kamp för rättvisa och upprättelse. Perfekt för Halloween om man vill ha en dos magisk realism istället för en ren skräck berättelse, där de sanna monstren är människan själv.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via Biblio-appen och som talbok med text via Legimus. Observera att boken innehåller grafiska beskrivningar av våldtäkt, incest, victim blaming, kvinnomisshandel och missfall.

Om ni vill läsa en bok där häxeri anklagelserna slutar mindre lyckligt, läs ”Brinn!” av Sisela Lindblom som handlar om Lisbet Carlsdotter (d. 1676), en ung mytoman i Stockholm som inte kan sluta anklaga andra kvinnor för häxeri, en berättelse som tråkigt nog är förankrad i verkligheten:

Publicerat

Sveriges läsambassadör 2024-2026

”Because it gets worse

before it gets better

because we treat victims

as if they are on trial

and perpetrators

as if they are victims of their own actions.” (p 159)

Agnes Török blev utvald till Sveriges läsambassadör 2024-2026. Hen som identifierar sig som en icke-binär transperson, fokuserar ofta på de utsattas perspektiv som HBTQ-personer, personer med funktionsvariationer och kvinnor som utsätts för våld i hemmet och andra plaster.

Denna diktsamling lägger fokuset på Töröks egna erfarenheter av våld i hemmet då hens tidigare pojkvän våldtog och misshandlade hen. Omgivningens svar var dock kallt. Vänner och familj vände sig emot Török och skuldbelagde hen istället för att kritisera mannen som misshandlade. Flera tog till och med förövaren i försvar och menade att detta bara var ett missförstånd och att han var en snäll kille trots misshandeln. Török ställer sig emot detta med sina slagkraftiga dikter om våldet som kvinnor, barn och HBTQ-personer utsätts för.

Även trakasserier på internet är ett tema som löper genom diktsamlingen då Török fått utstå hat och dödshot för sina dikter, av personer som vill tysta hen. Török står på sig och försöker först inte ta det främlingar på nätet skriver personligt men efter flera hotfulla hatmejl kände hen att detta inte kunde fortgå, de måste hållas ansvariga även de som endast hotar i den digitala världen.

Livelitteratur och poetry slam är ämnen som Török har stort intresse för vilket märks tydligt i denna diktsamling. Flera av dikterna är uppenbarligen menade att läsas högt i samspel med andra. Boken har även flera biblioterapeutiska inslag vilket går ut på att använda litteratur för att skapa diskussioner om psykisk ohälsa och bearbeta känslor. Fler skrivövningar är inkluderade i slutet av boken med olika teman bland annat black-out poetry och att skriva om tidningsartiklar om våld i hemmet med syfte att problematisera hur ämnet framställs i media.

Boken finns endast tillgänglig på engelska som fysisk bok. Observera att boken innehåller beskrivningar av våld i hemmet, våldtäkt och ”victim blaming”. Török har dock markerat i inledningen vilka sidor som kan uppröra en känslig läsare.

Läs även ”Speak” av Alma-pristagaren Laurie Halse Anderson som också skriver om sina upplevelser om våldtäkt som hon utsattes för vid 13 års ålder och inte blev trodd (detta är även en bok som blivit bannlyst!):

För fler biblio- och skrivterapeutiska övningar läs ”Skriva sig fri” som handlar om att bearbeta känslor med hjälp av böcker och skrivande:

 

Publicerat

Skammen som går i arv

”Utanför kyrkan dök Ingela upp med discomakeup och fnitter i kroppen. Lurade Gud för presenternas skull. Hennes pappa var darrhänt och svettig i en för trång kostym och mamman kedjerökte bredvid Ingelas syskon, innan de gick in.” (sid 92)

 

”Skam” är den sista delen av Sápmi-trilogin och en uppföljare till Laestadius två tidigare böcker ”Stöld” och ”Straff”. Precis som sina föregångare handlar denna roman om hur det är att leva med en marginaliserad identitet, med inspiration från Laestadius eget arv: samiskt från mammans sida och tornedalskt från pappans sida.

Berättelsen utspelar sig över ett tidsspann som sträcker sig över 70-talet fram till slutet av 90-talet. Vi får följa Marina som flyttat tillbaka till Kiruna efter att ha flytt ett år till Stockholm, på grund av en skandal. Hon växte upp i en djupt religiös miljö, konstant präglad av læstadianismens stränga villkor.

Skammen är inte bara religiös utan också rotad i rasismen som samerna har genomlevt i århundraden. Marinas föräldrar är inte troende men farbror Sture som blivit indragen i religionen börjar predika konstant om synd och straff. Till och med en oskyldig skoldans och en barnfilm blir skamliga.

Marina har förlorat sitt arv och språket hon talade som barn på grund av denna skam, som är en röd tråd som löper genom berättelsen. Små vardagliga ögonblick som en praktik på en skoaffär kan blossa upp då mikroaggressionerna är ständigt närvarande. Små kommentarer från butiksbiträdet som läser om samerna i morgontidningen, mamman som lider i tystnad och nickar med samtidigt som en glad tant kommer in och hälsar högt på samiska, det förbjudna språket.

Vardagsdramatiken tätnar då små val lämnar stora avtryck. När allt är klart har den gamla damen besviket lämnat skoaffären utan att köpa något och Marina står kvar, ung och osäker med skammen som bränner inuti henne. Hon blir vän med Ingela som fungerar som en kontrast figur som utmanar alla normer men samtidigt saknar skam och moral, vilket leder till att hon blir kleptoman och börjar begå mindre brott.

Dock är det inte bara det samiska som ligger och skaver. Den snygga samiska killen Daniel som alla tjejerna är kära i är intresserad av just Marina. Ingen vet att han är same utom hon. Trots passionen mellan dem han väljer hennes kusin Eva, någon som präglas lika hårt av læstadianismen som han själv.

Dock stöter även de på problem då de måste gifta sig tidigt för att få ha sex och preventivmedel är synd, likaså allt som är roligt som film, sång och dans. Eva blir också utskämd som kvinna då det visar sig att hon inte kan få barn, en ångest som Marina eventuellt blir måltavla för i en stark och otäck scen som slutar med ett missfall.

Daniel slutar jojka i kyrkan, i kontrast till Marinas bull- och gahkku bakande mormor som är glad och sprallig, och tror visst att kvinnor ska få vara präster i kyrkan. Dock blir det för utmanande när det blir författarbesök i biblioteket och moderna författare kommer och presenterar böcker om homosexuella samiska pojkar som ifrågasätter dammiga gamla normer.

En namnlista samlas in av de vuxna, de är bestörta över att de kristna eleverna ska utsättas för de oliktänkandes idéer. Det är ju meningen att alla ska tycka likadant! Boken handlar delvis om censur, inte bara av böcker utan också självcensuren då de sanna känslorna blir liggande och ruttnar.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, och som talbok med text och punktskriftsbok via Legimus. I slutet av boken finns även en ordlista på orden på samiska och meänkieli som kontinuerligt dyker upp i boken, sammanställd av Laedstadius morbror Kjell Marainen. Mycket slang från söder dyker också upp som ”bamba” vilket betyder skolmatsal i Göteborg, vilket skapar en kontrast till det norrländska.

Läs även Laestadius tidigare böcker ”Stöld” som handlar om tjuvjakt (finns även tillgänglig på samiska!) och ”Skam” som handlar om nomadskolorna:

Publicerat

Vem äger den blodstänkta gatan?

”Jag blev ansiktet för gängkriminaliteten. Men jag är en berättare och vill stanna där. Jag vill bara vara Faysa, poeten.”

– Faysa Idle i intervju med Dagens Nyheter

 

”Ett ord för blod” är Faysa Idles självbiografi som berör gängvåldet i Tensta och Rinkeby. Hon växte upp i en stor stökig somalisk familj, vardagen kantades av religiöst förtryck och kriminalitet. Faysas bror Bilal blir känd som en gangsterkonung, vilket väcker hämndbegäret i hans rivaler. Samtidigt finns Faysa och kvinnorna där, de som lever med männen men saknar en röst.

Faysas uppväxt kantas av ”bus” som att stjäla godis och sälja det till ockerpriser på skolan, vilket till slut mynnar ut i värre brott som inbrott i en sommarstuga. Hon och hennes gäng krossar en ruta och smyger in under natten, där de stjäl all elektronik förutom den jättestora teven som är för tung för att bära ut genom fönstret.

Eventuellt får hennes far som är en politiker i Somalia nys om detta och ljuger ihop en historia att de ska åka till Nederländerna. Istället hamnar Faysa på en strikt koranskola i Somalia där hon tvingas täcka hela kroppen med slöjor och sitta på ett jordgolv utan pennor och böcker. Hon får träffa andra flickor som precis som henne också kommit från andra länder för att härdas, flera av dem är offer för våldtäkt och hedersvåld. Detta är ett tema som löper genom berättelsen, kvinnor som beskylls för männens brott och tystas ned. Till sist kommer hon hem till Sverige, lättnaden lägger sig tillfälligt men gängvåldet fortsätter.

Faysa blir vän med gatubarnen som är utåtagerande och våldsamma men innerst inne egentligen vill gå i skolan och få kompisar som alla andra. En av hennes vänner blir kär i gatukompisen som lovar att han ska lära sig läsa och skriva, allt är möjligt för kärlekens skull. Faysa som drömmer om att bli författare och poet, blir analfabetens lärare. Lyckan är dock kortvarig då gatubarnet skjuts, snart blir även hennes familj en måltavla för våldet. Faysa komponerar en dikt för att hedra dem, ord för blod som hon postar på sociala medier där hon blir viral. Bilal vill tysta henne, hur kan hon som kvinna försöka ”claima” gatan? Men Faysa står på sig och snart skriver hon så pennan glöder, allt från låt texter, lyrik och böcker om livet på förorten.

Eventuellt leder Bilals kriminella livsstil till allt värre brott, trycket mellan gängen ökar. Faysa går på hans bröllop där han ska gifta sig med en gangster tjej, och gästerna är gangsterinfluencers som tar selfies och blir bemötta som rockstjärnor. Men våldet har sitt pris, beväpnade män försöker storma bröllopet och hotar med ett blodbad. Bilals huvud har ett pris på flera miljoner kronor men även hans systrar ger extra bonus. Vi kan ana att en avhumanisering sker, då människovärdet försvunnit och istället förvandlats till prislappar. Gästerna flyr i panik. Faysa börjar gå till en psykolog, hon får diagnosen PTSD. Hon börjar skriva för att läka, men vill inte försköna eller ursäkta, varken sig själv eller männen som påstår att de äger gatan.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Den finns även tillgänglig som lättläst, e-bok, punktskriftsbok och talbok med text. Boken är skriven med mycket förorts slang och talspråk, till exempel betyder ”kattig” en snygg tjej, inte en som bråkar.

Läs även ”Blir du ledsen om jag dör?” som också handlar om gängvåld och ger de utsatta en röst: