Sorgen efter att ha blivit lämnad

”You can’t force a person to show up, but you can learn a lesson when they don’t.”

 

”En lustig historia” är en romantisk feelgoodpärla av den populära författaren Emily Henry som tagit BookTok med storm. Vi får följa bibliotekarien Daphne som förälskat sig i den stilige hälsosamma Peter under en promenad. Hennes vita solhatt flyger iväg, och hamnar på soptippen. Händelsen leder till skratt och romantik, men romansen är ytlig. När de ska gifta sig släpper Peter bomben, han har blivit kär i sin barndomsvän Petra och tänker lämna henne. Daphnes värld faller samman, Peter var ju mittpunkten i hennes liv som hennes vanor och sociala relationer kretsade kring. Huset står på honom, Daphne måste ge sig av, efter en lustig scen då hon kastar ägg på Peters bil.

Men Daphne är inte ensam i sorgen av att ha blivit sviken av någon hon älskade. Petras ex-pojkvän Miles är i samma båt, generöst nog erbjuder han henne att flytta in hos honom så länge. Han är den perfekta Peters raka motsats, hans lägenhet är stökig och han missbrukar droger, med barndomstrauma i bagaget. Trots hans fel och brister uppstår en gnista mellan dem, men de låtsas inte om den utan bestämmer sig är att ”fake dating” är lösningen på deras problem, i hopp om att göra deras före detta partners så avundsjuka att de kommer att komma tillbaka till dem. På vägen dit sker många lustiga fadäser, vi får skratta mycket åt våra protagonisters sarkasm.

Teman som att kunna släppa taget är centrala i boken då Daphne behållit sin bröllopsklänning i garderoben, fortfarande i förnekelse över makens otrohet. Även vänskapen mellan kvinnor får ta plats, då biblioteks kollegorna och Miles syster spelar viktiga roller. Peters svek speglas också i Daphnes far som varit frånvarande under hennes uppväxt, vilket visar att man även kan bli bedragen inom familjen, inte bara av kärlekspartners.

Som bibliotekarie kan man också känna igen sig i Daphne, alla låntagarna har unika personligheter som lilltjejen som läser tjocka fantasyromaner, barnen som bygger ett slott av kuddar på barnavdelningen och den kärlekskranka tonårspojken som tror att han kan flörta med Daphne vilket leder till många roliga scener.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på både svenska och engelska samt som e-bok och e-ljudbok i den nya Biblio-appen och som talbok med text via Legimus. Observera att boken innehåller några sexuella kärleksscener.

Om ni letar efter en liknande bok som handlar om ämnet otrohet men med ett HBTQ-tema (Goodreads Sweet and Spicy-tävling fick lite kritik av läsarna för bristen på representation!) rekommenderas det vackra serie-albumet ”Laura Dean Keeps Breaking Up With Me” som även vunnit Eisner-priset:

Askungens hämnd

”Den bortskämda lilla skitungen som njuter av att ge mig order. Å andra sidan har hon gått igenom en hel del. Hennes mamma försökte trots allt mörda henne.”

 

”Hembitädet” är en nagelbitande thriller, som precis som titeln antyder handlar om den opålitliga berättaren Millie som blivit tvungen att ta ett jobb som hembiträde för den otäcka familjen Winchester. Efter att ha avtjänat ett 10 år långt fängelsestraff för ett mord som hon begick som skolflicka och sovit i bilen som arbetslös och hemlös under en tid, blir hon upprymd när hon får erbjudandet att bo hos familjen på deras vind.

Äntligen ett tak över huvudet och en säng att sova i! På vägen upp till vinden märker hon dock att trappan är trång och mörk, precis som hennes fängelsecell. Allt som finns i rummet är en blå plasthink och en minikyl med tre vattenflaskor. Det trånga lilla fönstret är igenbommat och dörren går bara att låsa utifrån, den är täckt av rivmärken…

Millie ignorerar dock alla varningstecken, hon är ju trots allt en mördare och har varit inlåst förr. Fru Winchester verkar ju vara trevlig, hon ger Millie komplimanger och ber henne att kalla henne Nina, som om de vore bästa vänner. Dock verkar skenet bedra då frun blir en alltmer krävande översittare som börjar gaslighta Millie genom att ge henne motsägelsefulla uppgifter. Hon har också en dotter som heter Cecelia, en blond otäck liten flicka som bara har på sig vita viktorianska klänningar som inte går att leka i.

Däremot är mannen i huset Andrew en snygg och perfekt miljonär, han verkar vara den enda vettiga i familjen. Millie faller pladask för honom trots att han är en gift man. (O)lyckligt nog är han inte trogen sin käresta som han tycker börjar bli fet, gammal och ful. Han skulle mycket hellre vilja ha en yngre kvinna som han kan skaffa fler barn med. Millie som nästan är lika ytlig som Andrew håller med, naivt nog börjar hon fantisera om en framtid med honom, som om hon vore Askungen och Nina den elaka styvmodern. När hon hittar en medicin mot schizofreni i Ninas badrumsskåp blir hon övertygad om att hon är en fara för både henne och Andrew.

I trädgården finns den storvuxna trädgårdsmästaren Enzo, en fåordig man som endast talar italienska. Han kommer fram till Millie en dag och viskar: ”pericolo”. Hon förstår inte vad han menar och tar fram en översättningsapp. Pericolo betyder fara på italienska. En hjärttatuering med hans systers namn dekorerar hans muskulösa arm. Hon är en kvinna som misshandlats till döds av sin partner.

”Hembiträdet” är en riktig blad vändare till thriller men vi kan också ana att det finns ett viktigt budskap i boken om fördomar, barn som far illa och våld i hemmet då både män och kvinnor misshandlar andra i berättelsen både fysiskt och psykiskt. Vi kan ana att boken tagit inspiration av filmen ”Gasljus” med Ingrid Bergman som huvudrollen som myntade begreppet ”gaslighting” vilket är en form av manipulation då förövaren övertygar offret att de inbillar sig saker och ljuger för att plantera in falska minnen.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via den nya Bibblo-appen och som talbok med text via Legimus.

Läs även ”Giftmakerskan” som också handlar om kvinnor som ruvar på sin hämnd:

Flykt

”Tack och lov var den ryska polisen så korrupt att de lät oss gå, i utbyte mot våra sista pengar.”

 

”Flykt” är en dansk animerad dokumentärfilm om den 36-åriga flyktingen Amin (fingerat namn). Han flydde för 30 år sedan från Afghanistan. På 1990-talet ockuperades landet av Mujahedin som stöddes av USA. Denna grupp var radikala islamister som fängslade och dödade de som inte delade deras åsikter. Mujahedin såg sig själva som ”religiösa krigare” och blev sedan vad vi idag kallar för talibaner.

”Amin” har valt att vara anonym och endast visa sig som en tecknad figur i filmen. Verkliga bilder kantas med uttrycksfulla figurer både skrämmande i svartvitt och de utan ansikten men också färgglada minnen från ”Amins” barndom. Vi får se honom dansa runt, iklädd sin systers blåa klänning och rosa hörlurar, till låten ”Take on me” av Aha.

”Amin” visste redan som 5-åring att han var annorlunda än de andra barnen. Han tyckte om uppmärksamheten han fick när han sprang runt i klänning och fantiserade om manliga kändisar. I Afghanistan fanns det inget ord för HBTQ-personer som är attraherade av samma kön och har könöverskridande uttryck. Detta ledde till att ”Amin” trodde att han hade blivit sjuk och försökte få medicin mot sin homosexualitet när han kom till Danmark. Intressant nog stöttade hans svenska bror honom och försökte till och med få ”Amin” att träffa en pojkvän genom att köra honom till en gaybar!

”Amins” far tillfångatogs av polisen i Kabul efter att ha protesterat mot regimen och hamnade i fängelse. Än idag vet han inte vad som hände med hans pappa eller om han fortfarande är vid livet. Familjen flydde sedan till Ryssland men hade det svårt ställt. Deras visum gick ut och de fick inte uppehållstillstånd, vilket ledde till att de var tvungna att betala den korrupta ryska polisen pengar för att inte bli arresterade.

”Amin” och hans bror besöker MacDonalds som tonåringar och blir överfallna av polisen. Även en ung afghansk tjej tillfångatogs men hade inga pengar att betala polisen med. Bröderna fick gå men flickan våldtogs av polisen i polisbilen. Trots att han var ett barn plågas ”Amin” av dåligt samvete och önskar att han hade haft civilkurage nog att gripa in.

Eventuellt flyr familjen från Ryssland i en båt efter att ha betalat människosmugglare stora summor pengar. Denna resa var svår för ”Amins” mor som led av thalassofobi (sjuklig rädsla för att drunkna i havet). Polisen fick dock tag i dem och skickade tillbaka dem till Ryssland.

Till slut får ”Amin” ensam fly till Danmark med ett falsk pass, ett nytt namn och en falsk historia. Han var tvungen att ljuga för alla och hittade på en uppdiktad berättelse att hans familj var död. Trots att historien inte var sann grät han och kände sig ensam. Den enda han berättade sanningen för var en pojkvän som tyvärr utnyttjade honom och använde informationen för att hota honom. ”Amin” höll därför sin sanna identitet hemlig tills han berättade sin historia för sin barndomsvän som också är filmens regissör, Jonas Poher Rasmussen.

”Jag fick respektera att det fanns saker han inte klarade av att tala om. Det tog tid innan han var redo att berätta hela sin historia.” – Jonas Poher Rasmussen i intervju med Sveriges Radio

”Flykt” är en gripande berättelse som fortfarande är aktuell 30 år senare, i och med den pågående krisen i Afghanistan. Mellan de abstrakta och lite hackiga animerade bilderna får vi även se nyhetsinslag som påminner oss om den trista verkligheten. Vi får se en gammal svensk nyhet om en barack fylld med flyktingar som sattes in på ett kryssningsfartyg. De fick inte luft eller vatten och kunde inte ta sig ut. ”Amins” familj var därinne och överlevde men man kan inte låta bli att få associationer till godstågen med judar som skickades till Auschwitz.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek på danska med svenska undertexter.

Hon hette Esmeralda

”Jag drar av mig stövletterna och går efter Esmeralda. Hör hur hon snyftar under sängen. Jag sätter mig ner och tittar in där under och ser hur hon håller krampaktigt i ett av sängbenen.

Älskling, du ska hem och leka med mamma och pappa i stan nu. Det blir jätteroligt, säger jag.”

”Hon hette Esmeralda” är en biografi om den 4-åriga flickan Esmeralda Gustafsson som blev mördad av sina biologiska föräldrar. Fallet blev känt som ”Lilla Hjärtat” då hennes fostermamma Melinda Jacobs intervjuades av Dagens Nyheter för att uppmärksamma hur barnperspektivet ofta glöms bort när det gäller fosterbarn. Hennes syfte var att lagarna skulle skärpas så att inte fler barn råkar illa ut.

Att ta hand om fosterbarn är något som Jacobs brinner för eftersom hon har öppnat upp sitt eget hem för flera behövande barn. I denna bok berättar Jacobs om den lilla flickans korta liv. Hon övergavs redan på BB innan hon ens fick ett namn och blev känd som ”Lilla Hjärtat” på avdelningen. Flickan föddes med abstinens eftersom mamman missbrukat droger även när hon var gravid. Den biologiska pappan hade även varit hotfull och drogpåverkad när hon föddes, vilket medförde att han fick släpas iväg av vakter.

Efter Jacobs hämtat henne fick hon skyddad identitet eftersom de biologiska föräldrarna både missbrukade och var kriminella. Esmeralda hade ett bra liv hos fostermamman. Hon hade ett fint rum, massor av leksaker, fostersyskon att leka med och till och med en egen swimmingpool.

De biologiska föräldrarna ville dock ha tillbaka henne trots att de inte slutat missbruka droger. De vann i rätten och Esmeralda var tvungen att flytta till dem, trots att hon inte ville och visade tecken på PTSD då hon till och med var rädd för sin egen skugga.

Esmeralda dödförklarades 30 januari 2020 då hon legat död under en säng i flera dygn. Hon hade brutna armar och ben, skallskada, lunginflammation och kvävts av sin egen spya. Proverna visade att hon hade höga halter av narkotika vilket hennes ettåriga lillebror också hade (som mirakulöst överlevde).

Troligtvis hade hon överlevt om hon kommit till sjukhus. En anonym person kontaktade även Jacobs då hen bevittnat misshandeln på en julfest. En orosanmälan gjordes men ledde inte till att Esmeralda omhändertogs vilket ledde till hennes död.

Den biologiska pappan dog i fängelset och mamman fick fängelsestraff i 2 år. Jacobs är besviken på domen men glad att fallet ledde till att lagarna kring omhändertagandet av fosterbarn har blivit bättre efter Esmeraldas öde uppmärksammats i media.

Boken finns på vårt bibliotek på svenska och som e-bok via Bibblo.se.

En romsk kvinnas kamp

”Jag hade tur som föddes på sommaren. Alla som föddes på vintern överlevde inte.”

 

”Taikon” är en dokumentärfilm om den romska författaren Katarina Taikon. Hon är mest känd för sin barnboksserie Katitzi. Filmen är baserad på Lawen Mohtadis biografi om Taikon: ”Den dag jag blir fri”.

I denna film får vi se hennes kamp för romernas rättigheter. På 60-talet fanns endast 900 romer i Sverige men de fick inte leva som andra svenskar. De skulle endast vara ett ”exotiskt” inslag i den svenska kulturen och ansågs inte behöva varken utbildning, arbete eller bostäder.

I filmen får vi se romer som bor i kalla och trångbodda husvagnar under vintern. Taikon berättar att hon är tacksam att hon föddes på sommaren. Många romer som föddes under vintern överlevde inte på grund av de hårda förhållandena.

Taikon arbetade en tid på en glassbar i centrala Stockholm men fick ekonomiska problem eftersom hon var alltför generös med kunderna. Hon gav bort glassen gratis till de som hon blivit vän med och anställde alla som var arbetslösa. Taikon fick inte möjlighet att utbilda sig förrän hon var 26 år. Hon förespråkade för utbildning och menade att om romerna bara fick en chans att utbilda sig, skulle de också kunna förändra sin situation.

Flera personer som kände Taikon intervjuas i filmen bland annat hennes syster Rosa Taikon. Hon berättar att Taikon egentligen var väldigt osäker som person. Efter att ha haft alkoholproblem i flera år och hennes äktenskap spruckit, hamnar Taikon i hjärtstillestånd. Hon överlevde men fick så svåra hjärnskador att hon hamnade i koma i 13 år, tills hon dog 1995.

Taikon fick även möjlighet att medverka i en film om romer, vilket blev starten på hennes karriär som skådespelerska. Rosa Taikon berättar att filmerna om romerna var väldigt stereotypa, eftersom Taikon var tvungen att tala dålig svenska eftersom ”det inte var trovärdigt annars”.

Taikon var även politiskt aktiv då hon träffade Martin Luther King, Tage Erlander och Olof Palme. Hon krävde att politikerna skulle göra något åt romernas utsatta situation men upplevde att Palme svek henne eftersom romerna inte fick det bättre.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

När vuxenvärlden sviker

Visa källbilden”A witness saw two youths burning railway or communications cable.

Cable theft is a very serious crime, Mrs. Fenton. Trespass on the railway is 1,000 fine.

Vandalism, endangering lives, maximum penalty of life imprisonment.”

”He’s just a kid. He ain’t nicked no cable. You’re looking at wrong place.”

”He is, as you say, Mrs. Fenton, a minor. There’s unscrupulous people out there getting kids to do their dirty work so they don’t get into trouble with the police themselves.”

”The Selfish Giant” är en brittisk film från 2014. Filmen utspelar sig i Bradford  i norra England och handlar om två pojkar som haft en svår uppväxt och lever under fattiga förhållande. Huvudpersonen Arbor Fenton är en kortväxt 13-åring som äter medicin eftersom han är hyperaktiv och får våldsamma utbrott. Hans hemförhållande är dåliga och hans bror har drogproblem vilket påverkar familjen som redan har dålig ekonomi.

Visa källbilden

Arbors enda vän är den mjuka och känslosamma hästpojken Swifty som har ännu sämre hemförhållanden då hans familj inte har mat eller el och pappan är våldsam och kontrollerande. Han är också mobbad i skolan men Arbor uppmanar honom att slå tillbaka. Mobbaren hamnar på sjukhuset efter att Swifty, som är väldigt stor och stark, slagit honom medvetslös.

Visa källbilden

Detta leder till att båda pojkarna blir avstängda. För att tjäna pengar till sina fattiga familjer beslutar de sig för att börja stjäla elkablar och koppartråd som de säljer på skroten. Detta är ett mycket farligt jobb som pojkarna dessutom får väldigt dåligt betalt för eftersom de utnyttjas av de vuxna. Pojkarna är inte medvetna om riskerna och en dag smäller det när de sågar av elkablar. Arbor blir lämnad ensam med sin ilska och sorg över förlusten av hans trogna vän.

”The Selfish Giant” är en berättelse om barn som tvingas ta för mycket ansvar när vuxenvärlden sviker. ”The Selfish Giant” är inspirerad av Oscar Wildes novell med samma namn som handlar om en jättes vänskap med Jesusbarnet. Berättelsen handlar om karma, att de som är själviska och utnyttjar andra blir bestraffade i slutändan vilket sker i slutet av filmen då de vuxna som utnyttjat barnen blir arresterade av polisen.

Både filmen och novellen som den är inspirerad av finns tillgängliga på vårt bibliotek på engelska.