Etikett: barnaga

Publicerat

Tik-Tok favoriter – Half His Age

”I felt strangely gratified by the mess I made. I did that to him. He did that to me. The ultimate power. The ultimate surrender.” (p 90)

 

”Half His Age” är en bok av Jennette Mccurdy som även ligger bakom TikTok-succén ”I’m Glad My Mom Died” som handlade om hennes liv som barnskådespelare för iCarly och Sam & Cat, MeToo-skandalen med manusförfattaren Dan Schneider och hennes uppväxt med en psykiskt sjuk mor. Återigen har Mccurdy skapat en bok med en titel som redan provocerar läsaren på omslaget.

Boken handlar om 17-åriga Waldo från Alaska som har en manisk besatthet av att konsumera materiella saker. Hon shoppar loss vilt på Internet, och köper kläder som hon aldrig har på sig. Vi kan ana att beteendet är rotat i vår protagonists inre osäkerhet och psykisk ohälsa, då hon bor ensam med sin mor som får henne att känna sig oälskad. Vi kan även ana kopplingen till Mccurdys egen barndom och hennes mors samlingsmani, vilket gör att boken gränsar på autofiktion även om själva berättelsen är fiktiv.

Waldo hoppar från olika killar som om de vore snygga toppar, men blir aldrig nöjd. Under en lektion i kreativt skrivande träffar hon herr Korgy, en man i 40-årsåldern med grånande hår och ett misslyckat liv bakom sig. Trots att han har fru och småbarn blir Waldo genast förtjust i honom och hans livserfarenhet. Plötsligt verkar killarna i hennes egen ålder helt ointressanta, då hon börjar förföra sin lärare i klassrummet.

Ett flertal dråpliga sexscener får vi genomlida, alltifrån hemliga möten i skolans städskrubb med en fot i smutsigt skurvatten som till slut mynnar ut i ett möte i hans eget hem. Hans fru kommer hem tidigt en dag, och Waldo gömmer sig återigen i en garderob, då hennes mensblod fläckar ned hela mattan, som i en skräckfilm.

Mccurdy uppger att det äckliga och vulgära är något hon skrivit för att belysa ett viktigt problem. Berättelsen är tråkigt nog självupplevd då hon som barn utnyttjades sexuellt av de vuxna omkring henne, inte bara Schneider utan även hennes mor och en vuxen gift man som var med i produktionsteamet som herr Korgy är baserad på.

Waldos ohälsosamma konsumism kan också relateras till hur unga tjejer letar efter en identitet genom att köpa dyra kläder och smink vilket bidrar till slit-och-släng samhället, miljöförstöringar och i vissa fall till och med cancerframkallande ämnen från billiga produkter från Shein.

Waldo må upplevas som ytlig och självisk men samtidigt trycker Mccurdy på att man aldrig ska skuldbelägga offret, särskilt i en situation då hon är ett barn och förövaren är en vuxen man.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska.

Läs även ”Min mörka Vanessa” som handlar om ett liknande ämne:

Läs även Mccurdys tidigare bok ”I’m Glad My Mom Died”:

Publicerat

Mumintrollens släktsaga

”Länge mindes jag den tiden via ett gammalt, tyvärr nu borttappat skolfotografi, på vilket jag står vit i ansiktet mitt i ett hav av små mörka kullar med lysande ögon. Jag är den enda ljusa punkten. Det ser mycket komiskt ut. Med mitt vita pottklippta hår och min ljusa hudfärg blev jag som en lysande bollformad utomjording, som verkligen inte hörde hemma där.” (sid 332)

”Tre öar – mamma, pappa och jag” är en självbiografi av spanska läraren Sophia Jansson som var brorsdotter till Tove Janssson, hjärnan bakom de älskvärda Mumintrollen. I sin debutbok berättar Jansson om livet med pappa Lasse som var Tove Janssons bror och stod den berömda författaren mycket nära.

Boken sträcker sig från 30-talet till 60-talet. Jansson berättar sin släkthistoria som kantas av år av fattigdom, klasskillnader, krig och en hybrid identitet mellan det svenska, det finska och det spanska. Spänningar i familjen uppstår då männen blir tvungna att kriga.

Viktor Jansson som benämns som ”Faffan” var Toves far och Sophias farfar. Han vurmade för Tyskland eftersom han stred under kriget 1917-1918 medan Tove å andra sidan började teckna för satirmagasinet Garm och gjorde narr av Hitler och Stalin. Det var också här Muminfigurerna föddes, tills Tove gav ut sin första bok ”Kometjakten” år 1946 som har starka kopplingar till krigets fasor, då Mumin och hans vänner måste fly från den symboliska kometen som hotar att utplåna dem alla.

Även sexualitet är ett återkommande ämne då Tove var bisexuell och tillsammans med konstnären Tuulikki som benämns i boken som Tooti, samma namn som Muminfiguren som representerar henne. Även pappa Lasse brottades med sin bisexualitet, och drunknade nästan i havet efter att ha försökt segla iväg till Amerika med en vän för att starta ett nytt liv med en ny identitet. Han överlevde dock och Sophia Jansson föddes. Hon uppger att hon aldrig tänkte på sina släktingars sexualitet som barn, Tooti och Tove var alltid tillsammans, så var det bara.

Sophia växte upp i en äventyrlig familj. Både pappa Lasse och faster Tove längtade sig bort från civilisationens alla måsten. De älskade att campa ute på öar och resa. Sophia spenderade stora delar av sin barndom på ön Ibiza där hon lärde sig spanska men var det enda ljushyade blonda barnet vilket ledde till att hon stack ut och blev mobbad även om hon också hittade vänner på ön, i grannflickorna Maria och Antoñita.

Lasse och Tove var mycket händiga, de byggde stugor av det material de hittade och var vana vid att överleva på bara konserver och knäckebröd efter krigets svält. Tråkigt nog kantades Sophias barndom av en alkoholiserad mor som led av depression och självmordstankar, som gick bort vid 38 års ålder.

Tove Jansson gick bort 2001, och i år Mumin fyller 81 år. Sophia är den som ärvt Mumins kulturarv och rättigheterna till karaktärerna. Vi kan ana att Mumintrollen kanske inte bara är fantasifigurer utan ekon av Sophias släktingar. Pappa Lasse som älskade botanik och att samla på fjärilar och frimärken speglas i Hemulen.  Det osynliga barnet som gråter när hon tänker på havet, speglar Toves thalassofobi som är rädslan för att drunkna, möjligtvis en referens till olyckan då Lasse nästan miste livet. För att inte nämna Morran, en figur som är alldeles för rädd för att bli utstött av samhället, vilket ofta tolkas som internaliserad homofobi.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska samt som talbok med text och punkskriftsbok via Legimus.

Läs även ”Anteckningar från en ö” som är en snabbläst självbiografi av Tove Jansson, där hon själv berättar om livet på ön:

Och ”Kometen kommer” som är en någorlunda omarbetad version av ”Kometjakten”:

Publicerat

Rymdens hjärta

”Svårt att tänka att en individ skulle ha nån särskild betydelse, sa han. ”Jag visste det förut men jag visste det liksom aldrig, förrän nu. Människolivet… är meningslöst.

Joan tittade på honom. Hur kom det sig att två människor i rymden, med det mest sällsynta av perspektiv, kunde befinna sig bredvid varandra och ändå komma fram till två exakt motsatta slutsatser?” (sid 207)

”Atmosfär” är en berättelse om rymdens storhet, den bräckliga kärleken och familjer som sviker. Taylor Jenkins Reid som även skrivit ”Evelyn Hugos sju äkta män” återkommer till den förbjudna lesbiska kärleken som tema, i detta fall under 80-talet i det mansdominerande yrket astronaut.

Vi får följa Joan Goodwin som är professor i astronomi på ett universitet i Kalifornien. Hon har haft en romantisk längtan efter rymden och stjärnorna sedan barnsben. När feminismen gör sitt intåg under 70-talet, börjar fler möjligheter och yrken öppnas upp för kvinnor. Kanske kan till och med kvinnor åka till rymden? Joan bestämmer sig för att ansöka till astronaut utbildningen, när de efterfrågar forskare ser hon en möjlighet att få in en fot och förverkliga sin barndomsdröm.

Hon träffar Vanessa som till skillnad från henne själv är en rebell, lite av en Pippi Långstrump karaktär. De är rivaler om vem som ska bli en av de första kvinnorna som sätter sin fot i rymden. Faran att dö på sin post skrämmer dem, men lockelsen att utmana ödet och lämna jorden är alltför stark. Deras relation utvecklas snart till något mer då de hittar kärleken i varandra. Dock är detta inte lätt i en tidsperiod då HBTQ ses som en pervers avvikelse. Snart får NASA nys om detta och uppmanar dem att gå skilda vägar. Vilken är starkast, kärleken eller drömmen om rymden?

Vanessa skickas upp i rymden på ett farligt uppdrag medan Joan nere på jorden har andra problem då hennes syster visar sig vara en narcissist som är elak och avisande mot sin egen dotter, som står Joan väldigt nära. Hon öppnar upp sitt hem för det utsatta barnet, och längtan efter att bli mamma krockar med kärleken som måste döljas. Tanken att utmana normerna och kärnfamiljen finns där, men tråkigt nog finns det ett motstånd som inte bara kommer utifrån men även inifrån från Joan som både avskyr sig själv och blir överkörd av dominanta och själviska personer i sitt liv. Trots sina många talanger som gränsar till perfektion och nästan känns övermänskliga, är Joan en person med väldigt låg självkänsla.

Detta slutar smått olyckligt, då normerna aldrig riktigt får bli ifrågasatta i berättelsen utan måste upprätthållas till varje pris. Slutet på boken förblir därmed öppet, då rymdens kalla grymhet överväldigar våra karaktärer både fysiskt och kanske också symboliskt.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska samt som talbok med text och punktskriftsbok via Legimus.

Läs även ”Evelyn Hugos sju äkta män” av samma författare som också handlar om den förbjudna kärleken (titeln är ironisk):

Publicerat

Tik Tok favoriter – Hon som blev kvar

”Det här är inte Lenora från den otäcka ramsan. Det är inte ens Lenora från porträttet på bottenvåningen – ung och samtidigt mogen och möjligen i just den stunden med tankar att mörda sin familj. Den här Lenora är gammal, skröplig, en skugga. Jag tänker på när jag läste Dorian Grays porträtt i high school. Det här är motsatsen till den boken – porträttet i korridoren blir fräschare för varje dag medan Lenoras nedbrutna kropp sonar hennes synder.” (sid 33)

”Hon som blev kvar” av Riley Sager har beskrivits som en ”popcornthriller” som får läsaren att vända blad snabbt då spänningen tätnar. Boken vann läsarna på Goodreads hjärtan då den nominerades till en av de bästa deckarna 2023 men förlorade i omröstningen mot Freida McFaddens bok ”Hembiträdets hemlighet”. De två böckerna har dock stora likheter, om man tycker om den ena är det troligt att man även gillar den andra!

Berättelsen utspelar sig i New England, som ligger i nordöstra Amerika och skiftar mellan dåtid och nutid. År 1929 sker en hemsk tragedi på den ståtliga herrgården då en rik familj mördas brutalt. Endast dottern Lenora överlever, och blir genast den huvudmisstänkta. Skvallret sprider sig som en löpeld, snart sjunger barnen otäcka ramsor om flickan som dödade dem alla.

Vi hoppar till nutid, år 1983 då vårdbiträdet Kit McDeere tar ett jobb på herrgården för att vårda den gamla och skröpliga Lenora. Hon flyttar in i huset, tacksam över att inte längre behöva bo hos sin far som verkar dölja något. Precis som Lenora har hon blivit anklagad för mord på sin mor som var mycket sjuk och svalt för många tabletter, vilket polisen spekulerar är ett assisterat självmord. Kit märker snart att det tidigare vårdbiträdet lämnat i all hast, hennes böcker och dyra märkeskläder ligger kvar i lådorna, fortfarande orörda med prislapparna på.

Lenora som har selektiv mutism och inte talat på länge har inte gått ut på många, många år. Hon har dock en gammal skrivmaskin som hon kan kommunicera med. En dag skriver hon att hon måste berätta allt som verkligen skedde år 1929. Hon berättar ömsom Kit, vi hoppar mellan de två berättarrösterna i varje kapitel.

Spänningen tätnar då Kit inser att hon inte kan lita på någon, då inte bara Lenora visar sig vara en opålitlig berättare, utan även alla omkring henne, personalen, hennes far, kanske till och med hon själv då hon blir allt mer paranoid och börjar misstänka alla. Identitet är ett tema som löper genom boken då nästan alla karaktärer går under fingerade namn, då de ljuger om vem de egentligen är. Sexualitet och otrohet är också ett återkommande tema då Lenora blir gravid som tonåring vilket gör hennes kontrollerande far ursinnig trots att han själv är notoriskt otrogen mot sin fru, och det sker även en homosexuell kärleksaffär i bakgrunden, något som var tabubelagt på 20-talet.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok med text via Legimus och som e-bok via Biblio-appen.

Läs även Katarina Widholms tetralogi ”Räkna hjärtslag” som handlar om ett liknande tema, med förbjuden kärlek mellan män och en huvudkaraktär som också är hembiträde och börjar nysta i de mörka hemligheterna hos familjen hon jobbar för:

Ett annat tips är ”Hembiträdet” som tidigare nämnt har stora likheter med Sagers bok, då de båda handlar om en desperat kvinna som blivit anklagad för mord och flyttar in hos en mystisk familj med våldsamma och mörka hemligheter:

 

Publicerat

Ordens makt

”Det kändes absurt. Det var som om han var fången i en dröm. Inte heller såg professor Lovell ut som någon mitt uppe i ett stormande raserianfall. Han skrek inte, han var inte vild i blicken; han var inte ens röd om kinderna. Han verkade helt enkelt, med varje hårt och avsiktligt slag, försöka åsamka maximal smärta med minimal risk för bestående skador.” (sid 44)

”Babel” är en roman av R.F. Kuang som utspelar sig år 1830 i Oxford. Berättelsen inspireras av verkliga historiska händelser som Opiumkriget blandat med inslag av fantasy.

Vi får följa en kinesisk liten pojke som bor i Kanton och är den enda överlevaren av ett kolera utbrott. Han har mist sin mor, och hans far har för länge sedan övergett dem. När allt verkar hopplöst anländer en vit rik man Professor Lovell som tros vara hans far och erbjuder honom en utbildning på Oxford. Den kinesiska pojken döps om till Robin Swift och får ta del av dåtidens lyx på akademin där han lär sig grekiska, latin och engelska med syftet att han ska bli en översättare på sitt modersmål kinesiska.

Men skenet bedrar, Professor Lovell är ett barn av sin tid med strikta föreställningar om ras och kön. Han börjar aga Robin för att härda honom. Robin krymper ihop och blir passiv och konflikträdd. Professorn antas ha dolda motiv med hans utbildning.

Robin börjar på akademin efter att ha lärt sig de tre nya språken. Där träffar han andra ungdomar som också är utsatta på grund av sin etnicitet och kön. Ramy, en mörkhyad indisk pojke som är ett geni med fotografiskt minne blir snabbt hans trogna vän. De möter de andra översättarna Victorie en svart tjej från Haiti och Letty, en vit privilegierad flicka som brinner för feminism och utbildning men hålls tillbaka av sitt kön. Dramatiken tätnar då de introduceras till de magiska silverplattorna som kan uppfylla alla önskningar om man ristar in två ord på två språk på dem.

Robin träffar sin försvunna bror Griffin som utger sig för att vara en kämpe för social rättvisa, en Robin Hood figur som stjäl från de rika och ger till de fattiga. Han har blivit utstött av deras gemensamma far och saknar numera tillgång till plattorna, som han försöker övertyga Robin om att stjäla. Robin slits mellan sitt bekväma liv med utbildning, viner och fester och skulden över de fattiga kineserna som fortfarande lider i Kanton. En liten kinesisk flicka visas upp, med hårt inlindade fötter medan de vuxna tittar på som om hon vore ett cirkusdjur.

Kuang som även skrivit ”Yellowface” lägger stort fokus på den sociala orättvisan mot svarta mörkhyade personer, kineser och kvinnor. Texten kantas av flera fotnoter både om verkliga historiska händelser men också för att utveckla olika tankebanor gällande den fiktiva världen som hon målar upp. Lingvistiken tar stor plats, då ordens ursprung förklaras, vilket är roligt för oss språknördar som kan flera språk.

Kuang har fått både ris och ros från läsare som anser att hon skriver dem på näsan och att fotnoterna stör läsningen men det kan också påpekas att förtrycket och kolonialismen är verklig även om miljön där berättelsen utspelar sig är fiktiv med fantasy-inslag. Lettys karaktär har fått viss kritik då hon anses vara en negativ framställning av en (någorlunda) förtryckt vit kvinna men samtidigt kan det vara värt att se berättelsen i sin historiska kontext. Många ljushyade feminister som förespråkat för utbildning och jämställdhet var samtidigt påverkade av dåtidens idéer om rasbiologi t.ex. vår svenska Ellen Key till skillnad från nutidens feminism som ofta förknippas med både jämställdhet och anti-rasism.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok med text via Legimus. Läs även ”Yellowface” som är skriven av samma författare och handlar om vita personers förtryck av asiater:

Publicerat

Bakom masken av glamour

”One morning I stopped into a neighborhood newsstand on Sunset Boulevard, a place where I went for coffee and magazines on a regular basis, and there was a huge display: ”YES! We have the Paris Hilton Sex Tape!” The owner seemed baffled when I ripped the poster down and threw it in his face. He couldn’t understand why I was crying.

”What’s wrong with you?” I screamed. ”You’re not a porn shop, you’re a family newsstand! My little brothers come in here to get ice cream!” (sid 241-242)

”Paris: The Memoir” är Paris Hiltons biografi om sitt liv. 1919 grundade hennes gammelmorfar Conrad Hilton hotellkedjan Hilton. Hilton växte upp som en rik privilegierad person men hennes liv har trots detta inte varit lätt.

Hennes kändisliv har kantats med skandaler om allt från rattfylleri som ledde till fängelsestraff och hämndporr som spreds över hela världen. Hon är främst känd för en porrfilm som filmades utan hennes samtycke 2003 då hon var 19 år. Hennes ex som då var 33 år spred filmen men trots detta var det Hilton som fick stå ut med ”slutshaming”.

Hon blev diagnostiserad med ADHD i 20-årsåldern, vilket påverkade hela hennes uppväxt. Som tonåring skolkade hon från skolan och festade varje dag. Hennes rika men också kalla föräldrar bestämde sig för att skicka henne till ”Provo Canyon School” för att bättras. Hilton blev kidnappad av två män medan hon sov och blev förvånad när hon fick veta att det var hennes egna familj som låg bakom kidnappningen.

2020 gjorde Hilton och flera andra överlevare en YouTube-dokumentär ”This is Paris” om den så kallade ”skolan”. Ungdomarna fick följa flera regler likt en sekt. Hilton blev först fråntagen sina skor och kläder sedan blev hon beordrad att gräva gropar och skura toaletter. De vuxna utsatte henne och de övriga tjejerna för sexuella trakasserier, svält och barnaga vilket slutade med att några av offren dog eller begick självmord. Hilton försökte fly flera gånger men tvingades alltid återvända till skolan. Allt detta pågick medan hennes rika föräldrar betalade dem stor summor pengar.

Hiltons problem slutade inte där. Efter hennes privata porrfilm spreds blev hon även ett offer för Harvey Weinstein, den kända filmproducenten som fick 23 års fängelse efter att ha våldtagit och trakasserat 107 olika kvinnor. I en otäck scen skildrar Hilton hur hon under en gala fick gömma sig på toaletten från en full Weinstein som till slut fick släpas ut av vakter medan han skrek att det var han som ägde stället och fick göra som han ville med kvinnorna.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska.

Publicerat

Häxans straff

”Hon var liten, minst av dem alla. Ingen kunde tro att hon fyllt sju år. Men vad hjälpte det? Var man sju fick man inte längre bo hemma.” (sid 9)

 

”Straff” är en roman av den samiska och tornedalska författaren Ann-Helén Laestadius. I sin nya roman återkommer Laestadius återigen till samernas förtryck, denna gång i en historisk berättelse som växlar mellan 50-tal och 80-tal.

Vi får möta en grupp samiska barn med olika personligheter som tvingas gå i nomadskola för att assimileras och lära sig svenska. Alla som yttrar ett ord på sitt modersmål blir agade och anklagas för synd. De döper om den skrämmande husmodern till Häxan då hon utövar allt grymmare straff mot de stackars samiska barnen.

Boken har flera berättarröster. En av dem är Jon-Ante som är en liten och svag pojke. Den tuffa Nilsa och hans gäng mobbar honom på grund av ett missförstånd mellan deras fäder som är renägare. Jon-Ante krymper ihop och slutar tala möjligtvis för att han har selektiv mutism men också på grund av språkbarriären.

Samernas samhälle är väldigt patriarkalt med strikta könsroller, något som påverkar Nilsa både som barn och vuxen. Han har vuxit upp med en våldsam far som dricker och lärt sig att inte kuva sig. Detta blir ett problem då hans bror som egentligen bara vill bli vän med Jon-Ante inte längre klara av den hårda jargongen.

Även religion är ett viktigt ämne i boken. Else-Maj som också går på nomadskolan börjar be till Gud och blir kristen. Eventuellt börjar hon dras till laestadianernas möten där folk gråter högljutt och ber om förlåtelse. Jojken är syndig och Häxan som också visar sig vara laestadian fruktar den eftersom hon tror att barnen kommunicerar med djävulen.

Tiden går och barnen blir vuxna. Häxan som egentligen heter Rita Olsson blir gammal och faller ihop. Nilsa får redan på att hon finns på ett äldreboende och ruvar på hämnd. Han vill utöva ett straff likt det han själv fått genomlida men hämnden är inte alltid ljuv.

Laestadius tar upp flera viktiga ämnen i boken. Vi får lära känna samerna på djupet men likt den tornedalska förövaren som svär på meänkieli i hennes tidigare roman ”Stöld” finns det också en antydan på att Häxan Rita Olsson bär på en inre litenhet. Hon nedvärderar samernas språk men samtidigt talar hon själv finska, ett språk som också ansetts som mindre värt än svenskan. Hennes religiösa övertygelser skildras i en scen då ett av de samiska barnen låtsas åkalla en ande vilket skrämmer Häxan då hon inte kan skilja på fantasi och verklighet.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok och punktskriftsbok via Legimus. Läs även Laestadius tidigare romaner ”Stöld” och ”Sms från Soppero”.

Publicerat

Sameblod

”Du är bara en lappunge som ingen vill ha.”

”Era hjärnor är inte tillräckligt utvecklade.”

 

”Sameblod” är en film från 2016 som berör samernas situation under 30-talet. I denna film får vi följa Elle Marja, en samisk tjej som går i nomadskola för samer och utsätts för dåtidens rasbiologiska mätningar.

I början av filmen får vi möta Elle Marja som gammal då hon går på sin samiska systers begravning. Denna tillställning blir alltför känslosam när Elle Marjas barnbarn, som är intresserad av sitt samiska arv dyker upp i kolt. Elle Marja har länge försökt förneka sin kultur och under hela sitt liv försökt att bli ”en riktig svensk”.

Elle Marja blickar sedan tillbaka till sin barndom då hon levde som en renskötande same. Till en början är hon inte alltför förtjust i att gå i nomadskolan och tvingas lära sig svenska. När hon inte pratar svenska utan sitt samiska modersmål blir hon och de andra barnen agade av läraren.

När Elle Marja blir utsatt för både rasism från svenskarna i hennes omgivning och rasbiologiska mätningar får hon till slut nog. Hon bestämmer sig för att hon inte vill vara same längre och klär ut sig till ”svensk” genom att stjäla en klänning och gömma sin kolt. Elle Marja går på en fest där hon träffar en snygg svensk kille från Uppsala som hon blir handlöst förälskad i, troligtvis för att han symboliserar det privilegierade svenska liv som hon önskar att hon hade. Elle Marja drömmer om att utbilda sig men får inte eftersom samer inte får vidareutbilda sig.

 

Recension: Sameblod är en gripande historia för alla

Efter en konflikt med sin syster och ytterligare misshandel från läraren bestämmer sig Elle Marja för att bränna upp sin kolt och byta namn till det svenskklingande ”Kristina”. Hon rymmer hemifrån och beger sig mot Uppsala för att träffa killen från festen.

Men hennes resa mot svenskheten blir inte lätt eftersom kulturkrockar sker och Elle Marja har varken pengar, bostad eller arbete. Hennes svenska vänner som insett att hon är same ser henne som exotisk och vill att hon ska jojka på fester trots att hon skäms. Hon lyckas dock komma in på en skola för svenskar men stöter på problem då det är dags att betala skolavgiften. Hon beger sig därför tillbaka norrut mot Lappland för att sälja sina renar.

”Sameblod” är en viktig film om Sveriges urfolk vars historia ofta har glömts bort. Även om de rasbiologiska mätningarna skedde på 30-talet sitter såren fortfarande kvar djupt inne i Elle Marja, precis som för många samer idag.

Filmen har belönats med ett flertal priser som priset för ”Bästa unga regissör” (Amanda Kernell) och ”Bästa europeiska film” på filmfestivalen i Venedig 2017, Guldbaggen, Juryns stora pris på Seattles filmfestival 2017 och ”Dragon award best nordic film” på Göteborgs filmfestival 2017.

Filmen finns att låna på svenska (och samiska) på vårt bibliotek.

Publicerat

Rackarungen som blev suffragette

”Här jag kommer.

Djäflar anamma.

Här ska bli ett fint reportage.

Jag har blivit skickad hit.

I gondolen har jag sprit.

För att stimulera mig.

Artikeln den blir fin Tjohej.”

Ester Blenda Nordström var en svensk journalist och författare (f. 1891 – d. 1948) som trotsade normerna om hur flickor och kvinnor skulle vara. Hon levde under en tid då kvinnor inte hade rösträtt eller samma mänskliga rättigheter som män. Nordström körde motorcykel och bröt mot klädkoden genom att bära långbyxor, vilket var ovanligt för kvinnor på den tiden.

Det spekuleras också att hon var bisexuell och hade en hemlig kärleksaffär med Carin Frisell, trots att lesbiska förhållanden var förbjudna enligt svensk lag.

Nordström växte upp i en rik familj i Stockholm men vägrade vara en ”fin flicka”. Hon tyckte om att busa och var inte rädd för att smutsa ned sig. På den tiden var det vanligt att aga barn men Nordström lät sig inte vikas. När prästen agade Nordström och hennes kompis för att de brutit mot reglerna, hämnades hon genom att plantera tusen löss i hans säng.

Hon skrev senare barnboks-serien ”Rackarungen” baserad på sin uppväxt som senare inspirerade Astrid Lindgrens Pippi-böcker. I och med detta skedde en förändring inom barn- och ungdomslitteraturen då barnböcker började fokusera på att underhålla barn istället för att uppfostra dem.

Efter studentexamen på Wallinska skolan 1910 blev hon journalist på Stockholms Dagblad och Dagens Nyheter. Hon ingick i den så kallade Ligan och var nära vän med den feminisitiska journalisten och suffragetten Elin Wäger. Kvinnliga journalister togs inte på allvar förr i tiden, så Nordström fick använda olika signaturer som ”pojken” och ”Bansai”.

Nordström använde ofta en metod som numera kallas för ”wallraffa” som är en form av undersökande journalistik. 1914 skapade hon sig en falsk identitet som piga på en gård, för att senare skriva ett reportage om sina upplevelser. Pigorna var underbetalda, levde i ohygieniska förhållanden och var näst intill tvingade till slavarbete.

Nordström var med om mycket under sin livstid. Hon kämpade för den kvinnliga rösträtten som gick igenom 1921. Hon tågluffade i Amerika, var nomadlärare i Lappland för samiska barn i ett halvår, för att sprida kunskap om utsatta minoritetsgrupper i norra Sverige. Hon kämpade också mot svälten under finska inbördeskriget och räddade flera byar. Nordström reste världen över och upplevde bland annat jordbävningar i Japan och vulkaner i Hawaii.

Biografin finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som klassuppsättning. Boken finns även tillgänglig som e-bok via Bibblo.se och talbok via Legimus.

Om ni är intresserade av att läsa om fler svenska kvinnor som skrivit historia och förändrat samhället kan ni söka i databasen SKBL – Svenskt kvinnobiografiskt lexikon.