Den ensamma anorektikern

”Man går in i bastun och tänker: ”Gud, jag är så mager” och ser otroligt vackra kvinnor som har riktiga kroppar och tänker: ”Jag vill vara en del av er.”

Sara Meidell i podden ”Sch! författarsamtal med med Sara Meidell” från Umeå stadsbibliotek

 

”Ut ur min kropp” är Sara Meidells självbiografi om sin uppväxt med sjukdomen anorexi. Meidell berättar om sin första upplevelse som barn då hon satt på en brygga och märkte att hennes blöta lår lämnade avtryck. Detta blev början på hennes sjukdom som hon inte blev diagnosticerad med förrän flera år senare.

Uppväxten präglas av anorexin som hänger över berättarjaget som en mörk vålnad. Olika strategier utvecklas för att få jaget att försvinna och bli litet igen. Fina stenar placeras i underkläderna för att skapa en illusion om att jaget väger mer än vad hon gör. Hon dricker en ohälsosam mängd vatten för att fortsätta upprätthålla lögnen när hon inte får in fler stenar i byxorna.

Som tonåring dejtar hon män som sårar henne när förhållandet tar slut genom att säga att hennes armar har blivit feta trots att det nästan är inget kvar av henne. Som vuxen får hennes barn äta upp hennes mat och dricka upp hennes juice i sammanhang där man väntas vara normal och äta som alla andra. Jaget känner sig utanför och upplever sig som en dålig mamma en varm sommardag då barnen vill ha en svalkande glass. Detta utanförskap är ett återkommande tema.

Jaget försöker hitta ett systerskap i andra kvinnors lidelse. Suffragetterna får ett stycke tilldelat då de likt det anorektiska jaget tvångsmatades vilket liknas med ett övergrepp. Flera kända författare nämns som också led av svält men trots detta fortsatte att skriva (det finns tjocka kreativa personer också). Även Tornedalskvinnorna i älven som talar meänkieli nämns.

Boken har fått kritik från flera håll då den ansetts vara farlig för personer med ätstörningar. Den har också fått beröm för att vara en bra inblick i en anorektisk persons inre värld och ansetts som utmärkt för vårdare av anorektiska patienter. Om boken är skadlig eller ej, förblir ett mysterium men det kan vara bra att uppmärksamma att den innehåller flera grafiska beskrivningar av jagets magrande kropp och självsvält.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Den finns även tillgänglig som talbok med text via Legimus. Läs även Liv Strömquists serie ”Inne i spegelsalen” som berör kroppsideal med ett bredare samhällsperspektiv. För ett kontrasterande perspektiv kan ni även läsa ”Kriget mot kroppen” av Stina Wollter som diskuterar sin anorektiska systers död och tjocka kroppars rättigheter, boken som ironiskt nog också anklagats för att vara skadlig för tjocka personer (damned if you do, damned if you don’t).

TikTok favoriter – I’m Glad My Mom Died

”I sit cross-legged in front of her grave. I take a longer look at the words on her headstone.

Brave, kind, loyal, sweet, loving, graceful, strong, thoughtful, funny, genuine, hopeful, playful, insightful, and on and on…

Was she, though? Was she any of those things? The words make me angry. I can’t look at them any longer.

Why do we romanticize the dead? Why can’t we be honest about them? Especially moms. They are the most romanticized of anyone.” (sid 302-303)

”I’m Glad My Mom Died” är en engelsk biografi av Jeanette McCurdy som växte upp som barnskådespelare och medverkade i bland annat barnprogrammen iCarly och Sam & Cat på Nickelodeon. Hon hade rollen som den pojkflickiga karaktären Sam Puckett.

Manusförfattaren Dan Schneider hamnade i blåsväder då han anklagades för ha psykiskt misshandlat sina barnskådespelare. I samband med MeToo blev han även anklagad för att ha sexualiserat minderåriga men blev inte fälld på grund av bristande bevis. I McCurdys biografi benämns han aldrig vid namn utan som ”The Creator” vilket får honom att att framstå som en nästintill religiös figur. Hon blev erbjuden 3 miljoner för att hålla tyst om Schneiders misshandel men hon vägrade.

Fokuset ligger på McCurdys relation med sin bortgångna mor som dog i bröstcancer. Hon hade alltid drömt om att bli skådespelare och tvingade McCurdy att uppfylla denna dröm trots att hon egentligen inte ville. För att kunna spela yngre roller, tvingades McCurdy att banta tills hon fick anorexi, något som mamman uppmuntrade. McCurdy växte även upp som mormon och blev tillsagd att lyssna till sin inre religiösa röst. Detta förvirrade henne då hon led av tvångssyndrom.

McCurdys mor antas vara narcissist då hon konstant misshandlade sin dotter både psykiskt och sexuellt. McCurdy och hennes bröder växte upp i ett stökigt hem. Mamman hade samlarsyndrom vilket innebar att allt sparades till och med skräp som gamla schampo-förpackningar och trasiga tallrikar. Barnen fick sova på madrasser i köket då deras sängar var belamrade med skräp. Mamman misshandlade även pappan och hotade honom med kniv vid flera tillfällen.

McCurdy blev den som försörjde sin familj. Hon fick stå ut med mamman konstant och fick aldrig ta självständiga beslut. Hon fick inte torka sig i rumpa själv efter att ha varit på toaletten och var tvungen att bli duschad av mamman upp till 17 års ålder, vilket även var då de sexuella övergreppen ägde rum. Efter mammans död fortsatte McCurdy sin skådespelarkarriär tills hon till sist fick erkänna för sig själv att hon var olycklig. Idag kämpar hon med sin läkningsprocess och har gått i terapi för sina barndomstrauman och ätstörningar.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska.

Kriget mot kroppen

”När min dotter var sju år och tog ett bad med kompis, bubblor och barbiedockor hörde jag kompisen plötsligt säga: ”Jag måste banta, kolla min mage.” (…)

Innan jag ens hann öppna dörren sa min dotter med märkligt mörk röst: ”Vi pratar inte så i den här familjen, man dör om man pratar så.” Lisa berättar om sin moster som bantat sig till döds och tyckte att kompisen skulle sluta bums. Kompisen sa: ”Oj, vad hemskt, dog hon?” och Lisa svarade: ”Ja, jättehemskt.” (sid 204)

”Kriget mot kroppen” handlar om samhällets syn på övervikt. Boken är ett samarbete mellan den tjocka konstnären Stina Wollter och överviktsläkaren Erik Hemmingsson.

Wollter berättar om sin barndom då hon kallades för ”Tjocken” av sin pappa medan hennes diabetes-sjuka syster kallades för ”Lången”. Systern följde en strikt diet vilket olyckligtvis utvecklades till anorexi. I 30-årsåldern fanns det inget kvar av Wollters syster. Hon hade bantat sig till döds och avled 1992.

I boken tar Wollter och Hemmingsson upp bland annat hur sjukvården felbehandlar överviktiga personer. Flera röster hörs i boken som är tagna direkt ur livet:

En mamma berättar om hur hennes dotter som var 170 cm lång och vägde 68 kg anklagades lida av fetma av skolsköterskan trots att hennes BMI borde ligga på normalviktig.

En transperson berättar om att han inte fick den könsbekräftande vården som han behövde innan han gick ned i vikt.

Andra röster berättar om hur de fått felaktiga råd att de måste gå ned i vikt för att bli friska trots att de egentligen led av övriga sjukdomar som inte var kopplade till deras övervikt.

En person som lider av psykisk ohälsa efter att ha blivit sexuellt utnyttjad som barn får rådet att de måste peppa sig själv att banta för då kommer allt att lösa sig.

En överviktig person som tränar på gymmet hamnar ofrivilligt på sociala medier då en supermodell lägger ut en bild där hen byter om i omklädningsrummet och syns halvnaken i bakgrunden.

Wollters egen son leker en lek i badkaret då han försöker skära av fettet på magen med en (påhittad) kniv efter att ha hört en kompis pappa klaga på att han måste banta. Detta sker trots att hon berättat för barnen om mostern som bantade sig till döds.

Wollter trycker på vikten av att behandla tjocka medmänniskor med respekt men menar att hon inte vill uppmuntra till ohälsosamma vanor, något som hon ofta anklagas för på sociala medier. Hon vill belysa de tjockas situation då de nedvärderas av samhället och har svårare att få jobb, partner och rätt sjukvård.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

Gretas kamp för klimatet

”När jag besöker alla dessa fina miljöer som slott och palats, känns det som att allt bara är ett rollspel.”

 

”Greta” är en dokumentärfilm från 2020 som handlar om den modiga miljöaktivisten Greta Thunberg. I filmen får vi följa Gretas resa från skolstrejken augusti 2018 utanför riksdagshuset till Atlanten på väg mot Amerikas kustland i monegaskiska tävlingsbåten Malizia II.

Vi får komma närmare Greta som person. Vi får se hennes kamp för klimatet men också hennes inre kamp med sig själv och sin funktionsvariation. Gretas pappa Svante finns med i bilden och stöttar henne så gott han kan. Han ger henne skjuts i elbilen och påminner henne att hon måste äta. Vi får se Greta mitt under en demonstration utomlands, då hon inte ätit något på hela dagen och pappan desperat försöker få henne att äta en banan.

 

Greta berättar också om sin uppväxt. När hon gick i skolan blev hon mobbad och blev aldrig inbjuden till de jämnåriga klasskamraternas fester. På grund av sin funktionsvariation kan hon hyperfokusera på ämnen som intresserar henne och har fotografiskt minne.

Precis som många andra som har Aspergers syndrom har hon dock lätt att fastna i detaljer. Vi får återigen se en orolig pappa då Greta sitter uppe vid datorn hela kvällen när hon egentligen borde vila. Hon har hängt upp sig på att det finns flera olika översättningar för ”skolstrejk” på franska eftersom hon ska hålla tal i Frankrike.

Vi får se Greta besöka flera fina miljöer som palats i Frankrike där hon träffar premiärministern. Gretas mål är att Parisavtalet ska uppfyllas både i Sverige och utomlands. Greta jämför miljön med en godispåse som människorna bara plockar från. Hon undrar om alla dessa möten kommer att bära frukt då flera politiker och journalister vet lite om miljön, till och med mindre än Greta själv trots att hon bara är en gymnasieelev.

In 'I Am Greta,' an unlikely celebrity grapples with fame | Grist

Vi får även se Gretas resa över Atlanten då hon och pappa Svante kämpar på havet. Greta sover i en liten tältliknande konstruktion som hon ritar roliga figurer på med tuschpenna. Att gå på toa är en utmaning i sig själv då hon får gå in i en annan tältliknande konstruktion, bara för att inse att toapappret är försvunnet.

Greta kommunicerar med familjen med sin telefon som är helt inpaketerad för att skydda den. Hon gråter då hon saknar sin mamma och syster när vatten börjar forsa in på golvet. Greta säger att hon känner att hon fått ta för stort ansvar och inte mår bra under resan. Hon kommer dock så småningom i land i Manhatta där hon möts av sina amerikanska beundrare som vinkar till henne på land.

Kampen för klimatet har dock varit svår och många som lever i förnekelse har riktat sin ilska mot Greta och hennes familj. Hon har fått flera mordhot skickat hem till sig. Hennes föräldrar oroar sig för hennes säkerhet men Greta själv är mer orolig vad som händer om hon låter dessa eländiga människor tysta ned henne.

Filmen finns på vårt bibliotek på svenska. Läs även Malena Ernmans (Gretas mamma) självbiografi.

The Times I Knew I Was Gay

”Stories you hear about people coming out are often retold as one big moment. Even if the build-up has been long and painful – ”coming out” is frequently described as a definitive and singular thing.

But it didn’t happen like this for me.”

 

”The Times I Knew I Was Gay” är en självbiografisk serie av Eleanor Orewes. Hon berättar om hur hon insåg att hon var lesbisk. Orewes beskriver sitt identitetssökande som komplicerat, att komma ut ur garderoben var inte en linjär process för henne. In Review: “The Times I Knew I Was Gay” by Eleanor Crewes – downthetubes.net

Orewes berättar att hon alltid känt sig annorlunda. När hon var yngre var hon besatt av ”Buffy – The Vampire Slayer” och var för det mesta sedd som en nörd. Hennes mode och klädsmak var gotisk med svarta och rosa plagg.

Orewes berättar om hur hon tittade på Buffy tillsammans med hela familjen och hur hon kände sig stärkt av att  serien inkluderade lesbiska karaktärer som Willow. Hennes familj var positiva till karaktären men Orewes kände sig fortfarande osäker på hur de skulle reagera eftersom detta bara var fiktion medan hennes identitet som lesbisk var på riktigt.

Orewes började med att dejta killar och var nästan besatt av att bli omtyckt av dem. Hennes bekräftelsebehov var så stort att hon ibland till och med ändrade sina intressen och klädsmak för att få killarnas uppmärksamhet. Men hon mådde inte bra av detta i längden eftersom hon egentligen bara ville vara kompis med killarna och förnekade sin lesbiska identitet. Hennes dåliga självbild ledde till slut till ätstörningar.The Times I Knew I Was Gay - Eleanor Crewes Combines Comics and Illustrated Prose in this Witty and Quietly Poignant Autobio Work – Broken Frontier

Eventuellt bestämde hon sig för att komma ut till sina vänner. Men trots att de var positiva till detta och stöttade henne, var Orewes fortfarande osäker. Hon fortsatte att dejta killar men oavsett hur trevliga och intressanta de var, kunde hon inte tycka om dem romantiskt.

Hon började efter ett tag att dejta tjejer istället men det gick inte heller så bra till en början eftersom tjejerna mest ville festa eller var intresserade av mer ytliga relationer. Till slut bestämde Orewes sig för att ta bort alla dejting-appar i telefonen. Lyckligtvis hittade hon till slut en tjej som hon kunde var öppen med och som gillade hennes precis som hon är.

Serien finns tillgängliga på vårt bibliotek på engelska. Ni hittar serien i regnbågshyllan!

Sönderslagen

”Killen på plattformen sträcker återigen Emils arm i luften. Emil flinar. De vänder sig bort från mig och Emil bugar lätt inför publiken. Herregud. Han slåss för pengar. En obehaglig känsla sprider sig genom min kropp. Jag tänker på Rasmus och de andra, på vad de gjorde. Hur våldsamma de var…”

 

”Sönderslagen” är en ungdomsroman av Emma Johansson. Hon har tidigare skrivit boken ”Papperssjälar” som berör självmord då huvudkaraktärens kompis Theresia kastats sig framför tåget. ”Sönderslagen” är delvis en fristående fortsättning som handlar om hur Theresias pojkvän Emil blivit påverkad psykologiskt av traumat.

”Sönderslagen” handlar om en överviktig 19-årig tjej som heter Juliet och drömmer om Paris. Hon har flyttat från Stockholm för att läsa franska på högskolan i Småland för att förbättra sina språkkunskaper innan hon flyttar till Frankrike.

Juliet har mycket dålig självkänsla på grund av sin övervikt och sitt utseende. Hennes magra syster som antas ha ätstörningar påverkar henne psykologiskt eftersom hon hela tiden påminner henne om hennes övervikt och försöker få henne att prova de nya trendiga dieterna.

Juliet träffar Rasmus på en fest och efter att de druckit mycket alkohol bestämmer de sig för att gå hem till honom och ha sex. Rasmus, som fortfarande bearbetar sin sorg, blir plötsligt överväldigad och får en panikattack. Juliet blir besviken och misstolkar situationen som att hon inte var attraktiv nog och börjar hårdbanta när hon kommer hem.

Juliet jagas också av spöken från sitt förflutna. När hon var yngre blev hon sexuellt utnyttjad och uthängd på nätet av en kille som hon litade på.

När hon umgås med Emil ursäktar han sig ofta och försvinner iväg på hemliga möten. Det visar sig att han också bär på ett tungt förflutet och efter att Juliet har förföljt hans bil får hon reda på att han är med i en olaglig fight-klubb där han brottas för pengar.

Juliet, som har tröttnat på att vara ett offer, lovar att inte berätta hans hemlighet för någon men ställer ett krav: att han lär henne att slåss.

”Sönderslagen” finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

Mezzosopranens svanesång för jorden

”Vad händer med dem som bara råkar vara lite blyga? Vad händer med dem som mår fysiskt dåligt av att prata inför andra? Vad händer med den stora del av befolkningen som saknar den där sociala kompetensen vi idag värderar högre än allting annat?”
(Sid 196-197)

 

Malena Ernman är operasångare, Schlager-vinnare och mamma till den kända klimataktivisten Greta Thunberg. Ernman berättar om den personliga krisen som familjen gick igenom när Greta började må psykiskt dåligt i tioårsåldern.

Mobbning och utanförskap var något som präglade Gretas barndom. Hon hade inga kompisar i skolan och grät ensam i skolmatsalen efter en lektion då de visade en film om hur plast förorenar världshaven.

Greta klarade inte av en vanlig skolgång men fick hjälp av några duktiga pedagoger som undervisade henne i biblioteket. Mamma Ernman uttrycker att det är förfärligt att barn med funktionsvariationer endast får hjälp av frivilliga pedagoger och att detta borde integreras i undervisningen. Pedagogen som hjälpte Greta fick bryta mot reglerna men hon kände att det var viktigt att inte låta Gretas skolgång gå förlorad. Ernman berättar att Greta egentligen är mycket intelligent och har fotografiskt minne.

Greta har fått diagnoserna Aspergers syndrom och OCD vilket påverkade hela familjen. De fick göra upp ett schema för att klara vardagen. När Greta började utveckla ätstörningar började de använda schemat som en strategi för att hålla koll på Gretas kost. Även Gretas lillasyster har lidit av psykiska problem som tvångstankar, vilket medfört att hon varit tvungen att utföra vissa ritualer som att bara gå på varannan gatsten.

Ernman har själv lidit av psykisk ohälsa och har fått diagnosen ADHD, depression och panikångest. Hon skriver att hon ibland känner sig otillräcklig och har haft svårighet att stötta barnen. Ibland är hon själv barnet.

Ernman har fått kritik för att hon skrivit om döttrarnas diagnoser eftersom vissa kritiker anser att de är för unga för att ge sitt samtycke. Ernman och hennes döttrar argumenterar emot detta eftersom de anser att det är viktigt att våga diskutera psykisk ohälsa öppet och sprida kunskap.

Ernman diskuterar också klimatfrågan som är väldigt viktig för hela familjen. Förr reste familjen mycket med flyg då Ernman hade turné över hela världen men färdas numera endast i en miljövänlig elbil. Hon diskuterar också vikten av att ändra sina vanor eftersom maxgränsen för koldioxidutsläpp nåddes redan på 80-talet.

”Alla är så vana vid att allt ska anpassas efter deras egna behov. Människor är som små bortskämda barn. Och sen gnäller de på oss barn för att vi är lata och bortskämda. Jag vet att vi som har Aspergers inte har förmågan att uppfatta ironi för så står det ju i manualen som alla gubbar har skrivit om såna som jag – men jag tror inte att ironi kan beskrivas så värst mycket bättre än såhär.” – Greta Thunberg (sid 122)

Ernman trycker på vikten att låta unga tjejer som Greta ta plats. Greta har tyvärr fått erfara mycket kritik som gränsar till personangrepp då hennes kön, ålder och funktionsvariation sätts i fokus istället för att ge henne konstruktiv kritik. Ernman anser att detta förminskar hennes dotter och andra engagerade ungdomar som trots allt ska leva på vårt förorenade jordklot i framtiden.

Ernmans självbiografi ”Scener ur hjärtat” finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok via Legimus.

En berättelse om systerskap

”Vi är en” av Sarah Crossan

”Vi är en” (engelska: ”One”) handlar om sextonåriga Grace från New Jersey och hennes tvillingsyster Tippi. De är sammanvuxna vid höften och har två huvuden, två hjärtan, två ben och fyra armar.

Systrarna är väldigt olika varandra personlighetsmässigt, Grace är tillbakadragen och Tippi är mer utåtriktad och dominant. Systrarna irriterar sig ibland på varandra exempelvis då Tippi vill gå ut och röka och Grace vill flörta med killar men de har svårt att tänka sig att vara utan varandra.

Tvillingarna och deras familj har det svårt ekonomiskt ställt då hemundervisningen och sjukvården äter upp alla pengar. Deras situation försvåras ytterligare då pappan förlorar jobbet och börjar supa bort de få pengar som de har kvar. Tvillingarnas syster Dragon är en begåvad ballettdansös och drömmer om att flytta till Ryssland men får överge dessa drömmar. Hon börjar extraknäcka för att stödja sina systrar vilket tär på krafterna eftersom hon också lider av anorexi.

Tvillingarna blir tvungna att börja på ett vanligt gymnasium trots att de aldrig tidigare gått på en vanlig skola. De andra eleverna stirrar då de enbenta systrarna haltar runt på sina kryckor. Grace och Tippi känner sig annorlunda och mår dåligt tills de träffar Yasmeen, en tuff punkig tjej med rosa tuppkam som blir deras beskyddare. Yasmeen har levt med HIV i hela sitt liv och kan relatera till systrarna och deras situation då deras respektive sjukdomar gör framtiden oviss.

Grace och Tippi känner att de blir tvungna att göra något åt familjens ekonomiska situation och bestämmer sig motvilligt för att medverka i en film. Under en inspelning faller Grace ihop och de blir förda till sjukhus. Det visar sig att Grace behöver en hjärttransplantation vilket innebär att hon måste separeras från Tippi för att kunna överleva. Operationen är mycket riskfylld men systrarna har inget val. De bestämmer sig för att ta vara på den lilla tid de har kvar på jorden genom att göra en bucket list. En av punkterna som Grace skriver upp är att kyssa killen hon är kär i.

Boken är skriven i frivers, en unik typ av lyrik utan versmått eller rim. Om ni är intresserad av att läsa fler böcker i frivers kan ni också läsa ”The Poet X” av Elizabeth Acevedo. ”Vi är en” finns tillgänglig på svenska och som gruppuppsättning på engelska.