Den eviga ungdomen

”Have you ever dreamt of a better version of yourself?”

 

”The Substance” är en feministisk skräckfilm från 2024 med fokus på skönhetsindustrin och kvinnors åldrande. Huvudrollsinnehavaren Demi Moore spelar Elisabeth Sparkle, en avdankad filmstjärna som fyller 50 år. Att just Moore valts till huvudrollen är ingen slump då stjärnan har hamnat i blåsväder många gånger då hon brottats med ätstörningar, fotats som gravid och medverkat i filmer som ”Striptease”. Vi kan ana att filmen imiterar verkligheten, trots dess förkärlek för kropps skräck och (konstgjort) blod.

Som ung vann Elisabeth en Oscar och var känd som den hetaste kvinnan i Hollywood men nu vill hennes producent Harvey (möjligtvis en referens till verklighetens Harvey Weinstein som hamnade i blåsväder under MeToo) byta ut henne mot en yngre och sexigare kvinna. På vägen hem råkar hon ut för en bilolycka och hamnar hos en snygg ung kirurg som bär på en mörk hemlighet. Han är egentligen en gammal man som med hjälp av en magisk skönhetskur blivit ung igen. Han erbjuder Elisabeth samma kur, en hemlighet som bara ett fåtal får ta del av.

Desperat att återfå sin unga kropp och sitt tidigare kändisskap bestämmer sig Elisabeth för att ta kuren trots alla varningstecken att något inte står rätt till. Hon förlorar medvetandet och ur hennes rygg kryper en 20 år yngre version av henne själv ut. Elisabeth är överlycklig över att återfå sin unga kropp och bestämmer sig att under det fingerade namnet Sue ansöka om att bli sin egen ersättare.

Det finns dock ett problem, förvandlingen håller bara i en vecka sedan måste hon återgå till sitt riktiga jag för att sedan kunna bli ung igen. Detta visar sig snabbt inte fungera då Elisabeths yngre jag blir alltmer vårdslös med deras gemensamma kropp då hon dricker och har sex med flera unga killar, med ålder kommer också visdom. All mat som de äter börjar fastna på kroppen, ett kycklinglår pekar plötsligt ut på hennes rumpa mitt under en inspelning. Hennes yngre jag blir alltmer krävande och slutar återgå till den äldre kroppen vilket medför att Elisabeth åldras till en gammal kvinna och till slut blir ett köttigt monster som knappt är mänskligt.

”The Substance” är en tankeväckande film som handlar om kvinnors kroppar och ätstörningar men samtidigt faller delvis i fällan av samma ämne som filmen försöker kritisera. Både den unga och gamla Elisabeth spelas av snygga filmstjärnor som skildras genom den så kallade ”manliga blicken” med kameran som zoomar in på rumpa, bröst och lår. Margaret Qualley som spelar den yngre versionen av Elisabeth uppger att hon fick träna hårt för att uppnå den perfekta kroppen för att passa in i rollen, vilket oroade hennes man.

Till skillnad från Moore har dock Elisabeth inget liv eller familj utanför sitt kändisskap, när hon får chansen att återuppleva sin ungdom vill hon inte att något ska förändras, utan fortsätter i samma inrutade mönster och fjäskande för otäcka män som hon redan gjort i 20 år, vilket antyder på att Elisabeth också är en del av systemet som upprätthåller de orealistiska skönhetsidealen.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska med svenska undertexter samt som e-film via Cineasterna.

Nobelpriset 2024 – Vegetarianen

”Varför förändras jag så här? Varför blir jag kantigare, vassare – vems ögon kommer jag att trycka ut?”

 

”Vegetarianen” är en roman skriven av den sydkoreanska författaren Han Kang som vann årets nobelpris för litteratur. Vi får följa den sydkoreanska kvinnan Yeong-hye som är olyckligt gift med en missunnsam och sexistisk man som ser kvinnor som objekt som existerar för att behaga männen. Hon saknar för det mesta en röst, istället skildras hennes kropp genom hennes makes ögon som konstant granskar den med en kritisk blick.

Yeong-hye har ett jobb som manhwa-författare (koreanska serier/manga) men är följsam och lyder sin make tills en natt då hon har en otäck mardröm som leder till att hon börjar rensa ut allt kött från kylskåpet. Yeong-hye har nämligen alltid varit vegetarian men saknat autonomin för att uttrycka detta. Trots att hon är villig att kompromissa med maken och erbjuder att hon kan laga vegetarisk mat till middag medan han äter kött till lunch på jobbet, är han inte villiga att acceptera att hon har egna åsikter och är sin egen person. Även Yeong-hyes far håller med om att kvinnor borde lyda sina män vilket leder till att han under en middag agar Yeong-hye och tvångsmatar henne kött.

Detta leder eventuellt till att Yeong-hye börjar lida av ätstörningar och psykisk ohälsa medan hennes man blir alltmer sexistisk vilket mynnar ut i att han börjar ha extrema sexfantasier med inslag av våld och blir besatt av grov pornografi. Samtidigt blir Yeong-hye mindre intresserad av sex, dock oklart om hon är asexuell eller helt enkelt börjat frukta sin mans våldsfantasier.

”Vegetarianen” är en skrämmande roman om en asiatisk kultur som fortfarande är mycket patriarkal. Intressant nog blir även några manliga karaktärer offer för Yeong-hyes mans sexfantasier då han försöker övertala en yngre man till att medverka i en porrfilm. Fokuset ligger främst på förtrycket av kvinnor men det sker även ett försök till att väga in ett manligt perspektiv också vilket är intressant med tanke på berättarrösten som är Yeong-hyes man skildras riktigt otäckt. Detta visar på hur grupptryck kan påverka då maken påverkar andra män men samtidigt blir påverkad av omgivningen då han försöker leva upp till förväntningarna genom att ljuga om att frun har en tarmsjukdom för att undvika diskussioner om hennes kost. Köttätandet är en viktig del av koreansk kultur, att välja att bli vegetarian innebär att trotsa normerna. Allt som sticker ut och är annorlunda måste rätas till.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via E-lib och som talbok och punktskriftsbok via Legimus. Observera att boken innehåller sexuella scener och självskadebeteende samt beskrivningar av ätstörningar.

Läs även ”Hur mår Fröken Furukura?” som också handlar om kvinnors autonomi, asiatisk kultur (i detta fall Japan) och har asexuella inslag:

Modet att våga berätta

”Jag har emotionell instabil personlighetsstörning. Jag har både ljus och mörker inom mig. Hårdare och större än de flesta. När de flesta av er upplever toppar och dalar som i våra nordiska rundade fjäll och tar er ner i bekväm storslalom åker jag istället störtlopp nerför branta backar i Alperna. Vassa känslor. Som river och känns.” – Tilda Boisen

”Aldrig släppa taget” är en stark och modig självbiografi skriven av Tilda Boisen och hennes mor Frida Boisen. Två olika berättarperspektiv skildras då mor och dotter ömsom berättar om vardagen som kantas av psykisk ohälsa och vägen till friskheten, till slut anar man glimten av hoppet om en ljusare framtid.

Tilda lider av en rad olika fysiska, kroniska och psykiska sjukdomar. Hon diagnosticeras med ADHD och senare med bipolär sjukdom och anorexi. Stackars mamman som får ta emot både slag och glåpord gör allt vad hon kan för att stödja och gå balansgång samtidigt som hon brottas med spöken från sitt förflutna. Detta är inte den första gången som en närstående familjemedlem drabbats. Hennes mor och Tildas mormor Rosita led av samma missmod, tills hon till slut tog sitt liv. Frida svor att hon aldrig skulle berätta om mammans självmord. Skammen var stark. Mormodern beskyllde Frida för sin undergång i sitt sista brev, skuldkänslorna och rädslan av att vara otillräcklig hänger ständigt över henne som en mörk vålnad.

Till slut sker det som absolut inte får ske. Tilda kommer hem full som ett hus och drogpåverkad av olika substanser som mördare och kriminella tar för att döda efter en festkväll.  Hon skriker och slåss med mamman som nästan kvävs av en tröja och pappan som försöker komma emellan dem. Lillebror Arvid handlar väldigt moget och rationellt för sin ålder och tar initiativet att ringa 112, emot sin mors vädjan. Psykisk ohälsa är ju fortfarande tabubelagt. Arvid visar sig dock ha gjort rätt då pappan i sista minuten räddar Tilda som nästan hoppat ut genom fönstret och brottar ned henne tills räddningspersonalen hinner fram.

Vidare fraktas hon mellan olika rum som känns skrämmande och obekanta, sjukvårdspersonal och psykiatriker försöker hjälpa men ilskan och föraktet blossar ständigt upp vilket försvårar kommunikationen med omvärlden. Morgonen därpå vaknar Tilda i en säng i ett kalt rum, med endast en trasig klocka som om tiden stannat, utan minne av natten då hon nästan miste livet. Hon kastar ett skräckslaget öga mot sängen bredvid henne med bälten som liknar en tvångs jacka, tacksam att hon i alla fall inte sitter fast i den. En annan trasig flicka försöker få ögonkontakt men Tilda orkar inte med sin medmänniska och låtsas somna om. Resan mot friskhet börjar, mamman och dottern försöker reparera sin trasiga relation, många missförstånd sker vilket vi får följa genom de två berättarrösterna.

Denna viktiga bok finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska samt som e-bok och e-ljudbok via E-lib och som talbok med text via Legimus. Läs även ”Berätta aldrig det här” och ”Du är inte längre min dotter” där Frida bearbetar sorgen efter sina föräldrars svek.

Om du likt Frida är en anhörig till en nära vän eller familjemedlem som lider av psykisk ohälsa rekommenderas även boken ”Vem hjälper den som hjälper? : att vara anhörig till någon med psykisk ohälsa” av Nelson Martina. Du är också viktig! ♥

Tik-tok favoriter – Heartstopper Volume 5

”I’ll miss you at school…”

 

”Heartstopper Volume 5” är den senaste boken i den populära tecknade serien om det gulliga paret Nick och Charlie som tagit världen med storm. I denna volym får vi se dem åldras och utvecklas. Nick som är lite äldre än Charlie har tagit studenten och funderar på vilket universitet som han ska välja. Detta mynnar ut i en existentiell kris, då han inte vet vem han är eftersom han definierar sig främst som Charlies pojkvän. Vännerna stöttar honom och Nick bestämmer sig för att framtiden är viktigast, kärlek fungerar även på långt avstånd.

Samtidigt fyller Charlie 16 år och börjar fundera över sin relation med Nick. Han vill börja göra mer än att kyssas och kramas men har dåligt självförtroende eftersom han är anorektisk och har ärr efter hans självskadebeteende som nämns i de tidigare volymerna. Som vanligt slutar dock allt lyckligt och Nick och Charlie fortsätter att vara kära. Vi får ta del av några roliga ögonblick då Nick och Charlie försöker ha sex men blir störda av hans hundar, samt när Nick ska köpa preventivmedel för första gången och hans kompisar som är transpersoner tvingar honom att gå till kassan istället för självservice.

”Heartstopper Volume 5” är en mycket snabbläst bok, att läsa den luftiga texten tar ca 20 minuter. Möjligtvis skulle man kunna argumentera att den är lite väl snabbtläst men det finns fler delar av serien som ”Den här vintern” som man kan underhålla sig med om man längtar efter mer Nick och Charlie!

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska. Ni hittar serien i regnbågshyllan och på Tik-tok snurran.

Den ensamma anorektikern

”Man går in i bastun och tänker: ”Gud, jag är så mager” och ser otroligt vackra kvinnor som har riktiga kroppar och tänker: ”Jag vill vara en del av er.”

Sara Meidell i podden ”Sch! författarsamtal med med Sara Meidell” från Umeå stadsbibliotek

 

”Ut ur min kropp” är Sara Meidells självbiografi om sin uppväxt med sjukdomen anorexi. Meidell berättar om sin första upplevelse som barn då hon satt på en brygga och märkte att hennes blöta lår lämnade avtryck. Detta blev början på hennes sjukdom som hon inte blev diagnosticerad med förrän flera år senare.

Uppväxten präglas av anorexin som hänger över berättarjaget som en mörk vålnad. Olika strategier utvecklas för att få jaget att försvinna och bli litet igen. Fina stenar placeras i underkläderna för att skapa en illusion om att jaget väger mer än vad hon gör. Hon dricker en ohälsosam mängd vatten för att fortsätta upprätthålla lögnen när hon inte får in fler stenar i byxorna.

Som tonåring dejtar hon män som sårar henne när förhållandet tar slut genom att säga att hennes armar har blivit feta trots att det nästan är inget kvar av henne. Som vuxen får hennes barn äta upp hennes mat och dricka upp hennes juice i sammanhang där man väntas vara normal och äta som alla andra. Jaget känner sig utanför och upplever sig som en dålig mamma en varm sommardag då barnen vill ha en svalkande glass. Detta utanförskap är ett återkommande tema.

Jaget försöker hitta ett systerskap i andra kvinnors lidelse. Suffragetterna får ett stycke tilldelat då de likt det anorektiska jaget tvångsmatades vilket liknas med ett övergrepp. Flera kända författare nämns som också led av svält men trots detta fortsatte att skriva (det finns tjocka kreativa personer också). Även Tornedalskvinnorna i älven som talar meänkieli nämns.

Boken har fått kritik från flera håll då den ansetts vara farlig för personer med ätstörningar. Den har också fått beröm för att vara en bra inblick i en anorektisk persons inre värld och ansetts som utmärkt för vårdare av anorektiska patienter. Om boken är skadlig eller ej, förblir ett mysterium men det kan vara bra att uppmärksamma att den innehåller flera grafiska beskrivningar av jagets magrande kropp och självsvält.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Den finns även tillgänglig som talbok med text via Legimus. Läs även Liv Strömquists serie ”Inne i spegelsalen” som berör kroppsideal med ett bredare samhällsperspektiv. För ett kontrasterande perspektiv kan ni även läsa ”Kriget mot kroppen” av Stina Wollter som diskuterar sin anorektiska systers död och tjocka kroppars rättigheter, boken som ironiskt nog också anklagats för att vara skadlig för tjocka personer (damned if you do, damned if you don’t).

TikTok favoriter – I’m Glad My Mom Died

”I sit cross-legged in front of her grave. I take a longer look at the words on her headstone.

Brave, kind, loyal, sweet, loving, graceful, strong, thoughtful, funny, genuine, hopeful, playful, insightful, and on and on…

Was she, though? Was she any of those things? The words make me angry. I can’t look at them any longer.

Why do we romanticize the dead? Why can’t we be honest about them? Especially moms. They are the most romanticized of anyone.” (sid 302-303)

”I’m Glad My Mom Died” är en engelsk biografi av Jeanette McCurdy som växte upp som barnskådespelare och medverkade i bland annat barnprogrammen iCarly och Sam & Cat på Nickelodeon. Hon hade rollen som den pojkflickiga karaktären Sam Puckett.

Manusförfattaren Dan Schneider hamnade i blåsväder då han anklagades för ha psykiskt misshandlat sina barnskådespelare. I samband med MeToo blev han även anklagad för att ha sexualiserat minderåriga men blev inte fälld på grund av bristande bevis. I McCurdys biografi benämns han aldrig vid namn utan som ”The Creator” vilket får honom att att framstå som en nästintill religiös figur. Hon blev erbjuden 3 miljoner för att hålla tyst om Schneiders misshandel men hon vägrade.

Fokuset ligger på McCurdys relation med sin bortgångna mor som dog i bröstcancer. Hon hade alltid drömt om att bli skådespelare och tvingade McCurdy att uppfylla denna dröm trots att hon egentligen inte ville. För att kunna spela yngre roller, tvingades McCurdy att banta tills hon fick anorexi, något som mamman uppmuntrade. McCurdy växte även upp som mormon och blev tillsagd att lyssna till sin inre religiösa röst. Detta förvirrade henne då hon led av tvångssyndrom.

McCurdys mor antas vara narcissist då hon konstant misshandlade sin dotter både psykiskt och sexuellt. McCurdy och hennes bröder växte upp i ett stökigt hem. Mamman hade samlarsyndrom vilket innebar att allt sparades till och med skräp som gamla schampo-förpackningar och trasiga tallrikar. Barnen fick sova på madrasser i köket då deras sängar var belamrade med skräp. Mamman misshandlade även pappan och hotade honom med kniv vid flera tillfällen.

McCurdy blev den som försörjde sin familj. Hon fick stå ut med mamman konstant och fick aldrig ta självständiga beslut. Hon fick inte torka sig i rumpa själv efter att ha varit på toaletten och var tvungen att bli duschad av mamman upp till 17 års ålder, vilket även var då de sexuella övergreppen ägde rum. Efter mammans död fortsatte McCurdy sin skådespelarkarriär tills hon till sist fick erkänna för sig själv att hon var olycklig. Idag kämpar hon med sin läkningsprocess och har gått i terapi för sina barndomstrauman och ätstörningar.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska.

Kriget mot kroppen

”När min dotter var sju år och tog ett bad med kompis, bubblor och barbiedockor hörde jag kompisen plötsligt säga: ”Jag måste banta, kolla min mage.” (…)

Innan jag ens hann öppna dörren sa min dotter med märkligt mörk röst: ”Vi pratar inte så i den här familjen, man dör om man pratar så.” Lisa berättar om sin moster som bantat sig till döds och tyckte att kompisen skulle sluta bums. Kompisen sa: ”Oj, vad hemskt, dog hon?” och Lisa svarade: ”Ja, jättehemskt.” (sid 204)

”Kriget mot kroppen” handlar om samhällets syn på övervikt. Boken är ett samarbete mellan den tjocka konstnären Stina Wollter och överviktsläkaren Erik Hemmingsson.

Wollter berättar om sin barndom då hon kallades för ”Tjocken” av sin pappa medan hennes diabetes-sjuka syster kallades för ”Lången”. Systern följde en strikt diet vilket olyckligtvis utvecklades till anorexi. I 30-årsåldern fanns det inget kvar av Wollters syster. Hon hade bantat sig till döds och avled 1992.

I boken tar Wollter och Hemmingsson upp bland annat hur sjukvården felbehandlar överviktiga personer. Flera röster hörs i boken som är tagna direkt ur livet:

En mamma berättar om hur hennes dotter som var 170 cm lång och vägde 68 kg anklagades lida av fetma av skolsköterskan trots att hennes BMI borde ligga på normalviktig.

En transperson berättar om att han inte fick den könsbekräftande vården som han behövde innan han gick ned i vikt.

Andra röster berättar om hur de fått felaktiga råd att de måste gå ned i vikt för att bli friska trots att de egentligen led av övriga sjukdomar som inte var kopplade till deras övervikt.

En person som lider av psykisk ohälsa efter att ha blivit sexuellt utnyttjad som barn får rådet att de måste peppa sig själv att banta för då kommer allt att lösa sig.

En överviktig person som tränar på gymmet hamnar ofrivilligt på sociala medier då en supermodell lägger ut en bild där hen byter om i omklädningsrummet och syns halvnaken i bakgrunden.

Wollters egen son leker en lek i badkaret då han försöker skära av fettet på magen med en (påhittad) kniv efter att ha hört en kompis pappa klaga på att han måste banta. Detta sker trots att hon berättat för barnen om mostern som bantade sig till döds.

Wollter trycker på vikten av att behandla tjocka medmänniskor med respekt men menar att hon inte vill uppmuntra till ohälsosamma vanor, något som hon ofta anklagas för på sociala medier. Hon vill belysa de tjockas situation då de nedvärderas av samhället och har svårare att få jobb, partner och rätt sjukvård.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

Gretas kamp för klimatet

”När jag besöker alla dessa fina miljöer som slott och palats, känns det som att allt bara är ett rollspel.”

 

”Greta” är en dokumentärfilm från 2020 som handlar om den modiga miljöaktivisten Greta Thunberg. I filmen får vi följa Gretas resa från skolstrejken augusti 2018 utanför riksdagshuset till Atlanten på väg mot Amerikas kustland i monegaskiska tävlingsbåten Malizia II.

Vi får komma närmare Greta som person. Vi får se hennes kamp för klimatet men också hennes inre kamp med sig själv och sin funktionsvariation. Gretas pappa Svante finns med i bilden och stöttar henne så gott han kan. Han ger henne skjuts i elbilen och påminner henne att hon måste äta. Vi får se Greta mitt under en demonstration utomlands, då hon inte ätit något på hela dagen och pappan desperat försöker få henne att äta en banan.

 

Greta berättar också om sin uppväxt. När hon gick i skolan blev hon mobbad och blev aldrig inbjuden till de jämnåriga klasskamraternas fester. På grund av sin funktionsvariation kan hon hyperfokusera på ämnen som intresserar henne och har fotografiskt minne.

Precis som många andra som har Aspergers syndrom har hon dock lätt att fastna i detaljer. Vi får återigen se en orolig pappa då Greta sitter uppe vid datorn hela kvällen när hon egentligen borde vila. Hon har hängt upp sig på att det finns flera olika översättningar för ”skolstrejk” på franska eftersom hon ska hålla tal i Frankrike.

Vi får se Greta besöka flera fina miljöer som palats i Frankrike där hon träffar premiärministern. Gretas mål är att Parisavtalet ska uppfyllas både i Sverige och utomlands. Greta jämför miljön med en godispåse som människorna bara plockar från. Hon undrar om alla dessa möten kommer att bära frukt då flera politiker och journalister vet lite om miljön, till och med mindre än Greta själv trots att hon bara är en gymnasieelev.

In 'I Am Greta,' an unlikely celebrity grapples with fame | Grist

Vi får även se Gretas resa över Atlanten då hon och pappa Svante kämpar på havet. Greta sover i en liten tältliknande konstruktion som hon ritar roliga figurer på med tuschpenna. Att gå på toa är en utmaning i sig själv då hon får gå in i en annan tältliknande konstruktion, bara för att inse att toapappret är försvunnet.

Greta kommunicerar med familjen med sin telefon som är helt inpaketerad för att skydda den. Hon gråter då hon saknar sin mamma och syster när vatten börjar forsa in på golvet. Greta säger att hon känner att hon fått ta för stort ansvar och inte mår bra under resan. Hon kommer dock så småningom i land i Manhatta där hon möts av sina amerikanska beundrare som vinkar till henne på land.

Kampen för klimatet har dock varit svår och många som lever i förnekelse har riktat sin ilska mot Greta och hennes familj. Hon har fått flera mordhot skickat hem till sig. Hennes föräldrar oroar sig för hennes säkerhet men Greta själv är mer orolig vad som händer om hon låter dessa eländiga människor tysta ned henne.

Filmen finns på vårt bibliotek på svenska. Läs även Malena Ernmans (Gretas mamma) självbiografi.

The Times I Knew I Was Gay

”Stories you hear about people coming out are often retold as one big moment. Even if the build-up has been long and painful – ”coming out” is frequently described as a definitive and singular thing.

But it didn’t happen like this for me.”

 

”The Times I Knew I Was Gay” är en självbiografisk serie av Eleanor Orewes. Hon berättar om hur hon insåg att hon var lesbisk. Orewes beskriver sitt identitetssökande som komplicerat, att komma ut ur garderoben var inte en linjär process för henne. In Review: “The Times I Knew I Was Gay” by Eleanor Crewes – downthetubes.net

Orewes berättar att hon alltid känt sig annorlunda. När hon var yngre var hon besatt av ”Buffy – The Vampire Slayer” och var för det mesta sedd som en nörd. Hennes mode och klädsmak var gotisk med svarta och rosa plagg.

Orewes berättar om hur hon tittade på Buffy tillsammans med hela familjen och hur hon kände sig stärkt av att  serien inkluderade lesbiska karaktärer som Willow. Hennes familj var positiva till karaktären men Orewes kände sig fortfarande osäker på hur de skulle reagera eftersom detta bara var fiktion medan hennes identitet som lesbisk var på riktigt.

Orewes började med att dejta killar och var nästan besatt av att bli omtyckt av dem. Hennes bekräftelsebehov var så stort att hon ibland till och med ändrade sina intressen och klädsmak för att få killarnas uppmärksamhet. Men hon mådde inte bra av detta i längden eftersom hon egentligen bara ville vara kompis med killarna och förnekade sin lesbiska identitet. Hennes dåliga självbild ledde till slut till ätstörningar.The Times I Knew I Was Gay - Eleanor Crewes Combines Comics and Illustrated Prose in this Witty and Quietly Poignant Autobio Work – Broken Frontier

Eventuellt bestämde hon sig för att komma ut till sina vänner. Men trots att de var positiva till detta och stöttade henne, var Orewes fortfarande osäker. Hon fortsatte att dejta killar men oavsett hur trevliga och intressanta de var, kunde hon inte tycka om dem romantiskt.

Hon började efter ett tag att dejta tjejer istället men det gick inte heller så bra till en början eftersom tjejerna mest ville festa eller var intresserade av mer ytliga relationer. Till slut bestämde Orewes sig för att ta bort alla dejting-appar i telefonen. Lyckligtvis hittade hon till slut en tjej som hon kunde var öppen med och som gillade hennes precis som hon är.

Serien finns tillgängliga på vårt bibliotek på engelska. Ni hittar serien i regnbågshyllan!

Sönderslagen

”Killen på plattformen sträcker återigen Emils arm i luften. Emil flinar. De vänder sig bort från mig och Emil bugar lätt inför publiken. Herregud. Han slåss för pengar. En obehaglig känsla sprider sig genom min kropp. Jag tänker på Rasmus och de andra, på vad de gjorde. Hur våldsamma de var…”

 

”Sönderslagen” är en ungdomsroman av Emma Johansson. Hon har tidigare skrivit boken ”Papperssjälar” som berör självmord då huvudkaraktärens kompis Theresia kastats sig framför tåget. ”Sönderslagen” är delvis en fristående fortsättning som handlar om hur Theresias pojkvän Emil blivit påverkad psykologiskt av traumat.

”Sönderslagen” handlar om en överviktig 19-årig tjej som heter Juliet och drömmer om Paris. Hon har flyttat från Stockholm för att läsa franska på högskolan i Småland för att förbättra sina språkkunskaper innan hon flyttar till Frankrike.

Juliet har mycket dålig självkänsla på grund av sin övervikt och sitt utseende. Hennes magra syster som antas ha ätstörningar påverkar henne psykologiskt eftersom hon hela tiden påminner henne om hennes övervikt och försöker få henne att prova de nya trendiga dieterna.

Juliet träffar Rasmus på en fest och efter att de druckit mycket alkohol bestämmer de sig för att gå hem till honom och ha sex. Rasmus, som fortfarande bearbetar sin sorg, blir plötsligt överväldigad och får en panikattack. Juliet blir besviken och misstolkar situationen som att hon inte var attraktiv nog och börjar hårdbanta när hon kommer hem.

Juliet jagas också av spöken från sitt förflutna. När hon var yngre blev hon sexuellt utnyttjad och uthängd på nätet av en kille som hon litade på.

När hon umgås med Emil ursäktar han sig ofta och försvinner iväg på hemliga möten. Det visar sig att han också bär på ett tungt förflutet och efter att Juliet har förföljt hans bil får hon reda på att han är med i en olaglig fight-klubb där han brottas för pengar.

Juliet, som har tröttnat på att vara ett offer, lovar att inte berätta hans hemlighet för någon men ställer ett krav: att han lär henne att slåss.

”Sönderslagen” finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.