Hembiträde i nazisternas kök

”Usch, jag tycker det är otäckt med han, Hitler! Far säger att det kommer att bli krig. Är du inte rädd, Betty?

Betty såg förvirrat på sin vän. Hon visste inget om vare sig Hitler eller kriget.”

 

”Räkna hjärtslag” är en historisk roman som utspelar sig i Sverige på 30-talet. Vi får följa Betty som är 17 år och lämnat Hudiksvall för att arbeta som hembiträde i Stockholm hos en rik doktors familj. Året är 1937, precis innan Andra världskrigets utbrott. Betty vill egentligen utbilda sig och älskar att läsa böcker men hon är fast i köket som anses vara kvinnans plats i samhället.

Olyckligt nog är den rika familjen svår att behaga men Betty gör sitt bästa för att lära sig. Hon lär sig baka scones och laga festmåltider men också att få skinn på näsan då männens blickar dras till hennes skönhet. En dask på rumpan blir snart något mer och Betty inser att hon är utsatt som kvinna.

Doktorn framstår först som en respektabel man. Han låter till och med Betty låna böckerna från hans bibliotek. Allteftersom börjar vi ana att han har en mörkare sida. Han dras till Bettys ”ariska” utseende trots att han är gift. Doktorn visar sig vara en hängiven nazist, något som Betty med sin bristande utbildning inte riktigt förstår. Han kan inte vara ond, tänker Betty. Han är ju en bra människa som hjälper de svaga och sjuka. Vid hans sida har han alltid sin trogna hund, precis som Hitler är han en djurvän.

Betty träffar en äldre judisk man som heter Martin Fischer.  Han är lektor i litteratur på Uppsala universitet.  Han delar hennes läsintresse och föreslår att det finns andra möjligheter för Betty som att jobba på bibliotek och utbilda sig. Hon blir förälskad och de planerar att gifta sig men en dag är Martin spårlöst försvunnen.

Betty blir lämnad kvar med en mage som växer. I ett sista försök att rädda sin heder, ingår hon i en pakt med doktorns son Carl-Axel som är homosexuell och har ett hemligt förehållande med Martins bror. De ska gifta sig för att undvika samhällets fördomar. Men Betty blir inte lycklig och börjar förlora hoppet om att någonsin återse sin käresta som fastnat i krigets våld. Världen är grym mot de som är annorlunda.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via Elib och som talbok med text via Legimus. Berättelsen slutar med en cliffhanger så läs även uppföljaren ”Värma händer” som också finns på vårt bibliotek.

En mormons kamp för sin utbildning

”I den där väldiga rymden kan man segla fram för sig själv i timmar, flyta runt på ett hav av tallar och buskar och klippor. Där råder en frid sprungen ur ofantligheten; den lugnar genom sin själva magnitud, som får allt mänskligt att framstå som betydelselöst. Gene var formad av denna alpina hypnos, detta tystande av det mänskliga dramat.”

I självbiografin ”Allt jag fått lära mig” berättar den amerikanska idéhistorikern Tara Westover om sin uppväxt i en fundamentalistisk mormonfamilj. Westover är uppvuxen i ett berg i Idaho där hon bodde isolerat från omvärlden med sin bipolära pappa, mamma och sex syskon. Pappan, som går under det fingerade namnet ”Gene”, hade vanföreställningar om världens undergång och var rädd för alla typer av statliga tjänster. Han hade bunkrat upp sig med att gräva ned flera tusen liter bensin, mat och vapen inför ”domendagen”. Pappan var övertygad om konspirationsteorier som Illuminati och hade svårt att skilja på verklighet och fantasi.

Familjen tvingades arbeta hårt på skroten, vilket var mycket farligt då barnen blev skadade när de skulle köra tunga metallbitar genom maskinerna. Han tillät inte familjen få sjukvård eller ta mediciner vilket ledde till att en av Westovers bröder fick en skallskada som i sin tur ledde till att han fick en psykos och började misshandla sin syster. Familjen präglades av starka könsroller, så Westover fick inget stöd från sina föräldrar trots upprepade incidenter.

Westover fick inte lov att gå i skola tills hon fyllt 16 år. Hon hade missat mycket av undervisningen och var fortfarande påverkad av pappans värderingar. Pappan var rasist och anti-semitist och hade gett henne felaktig information om Förintelsen och slaveriet, vilket kom som en chock för henne när hon fick lära sig om dessa händelser under historielektionen.

Författaren blev psykiskt påverkad av familjens misshandel. Hon fick ångestattacker och isolerade sig. Pappan klippte kontakten med henne då hon föreslog att de skulle anmäla hennes psykiskt sjuka bror efter att han dödat familjens hund och sedan hotat henne med den blodiga kniven. Mamman förbjöds även hålla kontakten med Westover eftersom hon inte kunde trotsa pappan på grund av patriarkatet (idén om att familjefadern bestämmer). Westover sörjde förlusten över sin familj men valde trots detta sina mänskliga rättigheter och utbildning.

Westover ältar väldigt mycket i sin självbiografi och berättar hur hon blev manipulerad att tro att hennes upplevelser inte var sanna och att det var hon som var tokig (också känt som gaslighting). Det finns ömhet och förlåtelse mot familjen men även delvis ursäkter, vilket är en konsekvens av hennes uppväxt. Boken trycker på vikten att stå upp för sig själv och hur utbildning är en förutsättning för att kunna tänka och handla självständigt.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via Bibblo.se och kommer ut som talbok 24 april.