Haralds mamma

”Jag hatar dig lika mycket som du hatar mig, log jag. Jag tror inte det är möjligt, log hon tillbaka. (…) i Haralds mammas ögon var jag ingen alls. Jag var någon som råkade ha nycklarna till hennes sons lägenhet. Jag kunde ha varit tjejen i kassan på Konsum.(…) Harald är som män är mest: han knullade sin mamma.”

”Haralds mamma” är en relationsroman av Johanna Frid som även skrivit ”Nora eller Brinn Olso Brinn”. Precis som i Frids förra roman ligger fokuset på avundsjuka mellan kvinnor och självkänsla. Denna gång är dock antagonisten en svärmor med en giftig tunga istället för en vacker före-detta flickvän från Norge.

Romanens berättarjag har hamnat på en flygplats i Kiruna tillsammans med sin svärmor. Läget är pinsamt medan de väntar på mannen som är i centrum för båda deras liv, den drogberoende Harald som är en människoman men liknas med en golden retriever. Han är en symbolisk hund som viftar på svansen och dreglar, han drar fräcka sexskämt med en baguette när han glömmer att ta sin ADHD-medicin.

Harald är bipolär och hans drogmissbruk påverkar båda kvinnorna. Ett tyst passivt aggressivt krig utkämpas mellan de två kvinnorna som båda vill vara den viktigaste kvinnan i Haralds liv. Varför just denna misslyckade man får all denna uppmärksamhet kan man ifrågasätta men man kan ana att det finns kopplingar till Freuds teorier om Oidipuskomplexet och skillnaden mellan generationerna.

Haralds mamma är från en svunnen tid, talar väl om sig själv och sina vänsterpolitiska feministiska ambitioner medan hon konstant hittar sätt att nedvärdera sin svärdotter. Berättarjaget vill fly från scenen, då hon ser detta som en sorts psykologisk tortyr. Hon rör sig mot kaféet men där finns bara billiga dammsugare av marsipan.

Frids berättelse sätter känslorna i fokus, med extra tryck på det fula och pessimistiska. Hatet frodas mellan kvinnorna istället för att hitta en gemensam nämnare i sin kamp mot Haralds sjukdom. Berättarjaget stör sig på sin hund till pojkvän men samtidigt finner hon inget systerskap hos Haralds mors kamp för kvinnliga rättigheter.

Detta gör henne delvis till en motsägelsefull figur som både försatt sig i en situation då hon blir matte till hundpojkvännen istället för en jämställd partner men samtidigt kan inte tänka sig att lämna förhållandet. Även Haralds mor är motsägelsefull då hon beskrivs som gammalmodig och elak men samtidigt är liberal, feministisk, bisexuell och sexuellt frigjord, något som väcker ytterligare avundsjuka i berättarjaget.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

Bakom masken av glamour

”One morning I stopped into a neighborhood newsstand on Sunset Boulevard, a place where I went for coffee and magazines on a regular basis, and there was a huge display: ”YES! We have the Paris Hilton Sex Tape!” The owner seemed baffled when I ripped the poster down and threw it in his face. He couldn’t understand why I was crying.

”What’s wrong with you?” I screamed. ”You’re not a porn shop, you’re a family newsstand! My little brothers come in here to get ice cream!” (sid 241-242)

”Paris: The Memoir” är Paris Hiltons biografi om sitt liv. 1919 grundade hennes gammelmorfar Conrad Hilton hotellkedjan Hilton. Hilton växte upp som en rik privilegierad person men hennes liv har trots detta inte varit lätt.

Hennes kändisliv har kantats med skandaler om allt från rattfylleri som ledde till fängelsestraff och hämndporr som spreds över hela världen. Hon är främst känd för en porrfilm som filmades utan hennes samtycke 2003 då hon var 19 år. Hennes ex som då var 33 år spred filmen men trots detta var det Hilton som fick stå ut med ”slutshaming”.

Hon blev diagnostiserad med ADHD i 20-årsåldern, vilket påverkade hela hennes uppväxt. Som tonåring skolkade hon från skolan och festade varje dag. Hennes rika men också kalla föräldrar bestämde sig för att skicka henne till ”Provo Canyon School” för att bättras. Hilton blev kidnappad av två män medan hon sov och blev förvånad när hon fick veta att det var hennes egna familj som låg bakom kidnappningen.

2020 gjorde Hilton och flera andra överlevare en YouTube-dokumentär ”This is Paris” om den så kallade ”skolan”. Ungdomarna fick följa flera regler likt en sekt. Hilton blev först fråntagen sina skor och kläder sedan blev hon beordrad att gräva gropar och skura toaletter. De vuxna utsatte henne och de övriga tjejerna för sexuella trakasserier, svält och barnaga vilket slutade med att några av offren dog eller begick självmord. Hilton försökte fly flera gånger men tvingades alltid återvända till skolan. Allt detta pågick medan hennes rika föräldrar betalade dem stor summor pengar.

Hiltons problem slutade inte där. Efter hennes privata porrfilm spreds blev hon även ett offer för Harvey Weinstein, den kända filmproducenten som fick 23 års fängelse efter att ha våldtagit och trakasserat 107 olika kvinnor. I en otäck scen skildrar Hilton hur hon under en gala fick gömma sig på toaletten från en full Weinstein som till slut fick släpas ut av vakter medan han skrek att det var han som ägde stället och fick göra som han ville med kvinnorna.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska.

Autisterna

”Efter att ha studerat Doris Lessings biografier och författarskap placerar psykiatrikern Michael Fitzgerald henne inom autismspektrumet. Sällan har en Nobel pristagare sett mer irriterad ut än när Reuters reporter i oktober 2007 stoppade den 87-åriga Lessing på gatan för att berätta att hon hade tilldelats litteraturpriset.

– Oh, Christ, suckade hon och viftade avvärjande. (…)

När hon senare fick veta att Svenska Akademin i sin prismotivering kallade henne ”den kvinnliga erfarenhetens epiker” fnös hon: ”Löjligt. Men de måste väl hitta på någonting att säga.”

”Autisterna” är en personlig essä av Clara Törnvall som diagnostiserades med högfungerande autism vid 42-års ålder.  I denna bok berättar hon om sin uppväxt som autistisk och skildrar autism ur både ett historiskt perspektiv och genusperspektiv.

Det finns och har funnits förutfattade meningar gällande flickor med högfungerande autism. Länge har diagnoserna anpassats efter pojkar och män. Törnvall beskriver ett formulär som hon fick fylla i som utgick från ”manliga” intressen. Flera frågor rörde tv-spel, bilar, bilmärken och förutsatte att autister avskyr att läsa skönlitteratur. Törnvall tror att detta beror på att diagnosen ofta ställs av män vilket innebär att de letar efter något som de kan identifiera sig med, istället för att se individen.

Detta medför att många autistiska flickor inte får rätt diagnos och därmed inte får den hjälp de behöver. Törnvall trycker också på att flickor och pojkar oftast uppfostras på olika sätt. Flickorna lär sig att vara flitiga och anpassa sig socialt redan som barn.

Törnvall berättar om hur autister ofta har en tendens att uppfatta saker bokstavligt. Som exempel tar hon Greta Thunberg som medverkade i ett amerikansk tv-program 2019. Programledaren frågar om Greta känner skuldkänslor mot mamman som är operasångare och inte längre flyger pga. familjens miljöengagemang. Greta svarar då ärligt att hon inte bryr sig. Detta leder till en skrattattack i publiken som uppfattar henne som dryg men Törnvall menar att Greta tog frågan bokstavligt och att de felaktigt läste in ett underliggande budskap i det hon sa. Denna felkommunikation är vanlig bland personer med autism och Aspergers syndrom, vilket försvårar vardagen.

Autister kan också ha svårt att uppfatta tid och rum. Törnvall berättar att hon är ansiktsblind och har svårt med lokalsinnet. Även rutiner och allt som kräver fysisk och praktisk ansträngning är svårt. Törnvall berättar om hur hon gick förbi en staty i parken flera gånger och kände sig vilsen. Vid ett senare tillfälle insåg hon att parken var större än hon först hade trott och att det faktiskt fanns flera identiska statyer. 

Törnvall intervjuar flera autister som berättar om sina specialintressen. En av respondenterna är besatt av Marylin Monroe och har bilder på filmstjärnan överallt i hela lägenheten samt en tatuering. En annan respondent är fascinerad av troll eftersom personer med funktionsvariationer ofta jämförts med dem i folksagor. Förr i tiden misshandlades många autistiska barn pga. okunskap då föräldrarna trodde att deras barn blivit utbytt mot en trollunge.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Utkommer som talbok 22 december.

För ditt (mitt) eget bästa

”- Skulle du kunna dö för min skull? frågade han ibland.”

”- Ja, svarade jag tveklöst.”

Med tiden blev det en profetia, en självklarhet. Mitt öde.

En kväll, i maj, messade han en bild på olika redskap, som han hade lagt fram på sängen: en piska, ett rep, klädnypor, en ögonbindel, ett buntband och några cigaretter. Och så texten: Ingen kommer att höra när du skriker ikväll. Liv är liv. Död är död.

(…) Innan jag  åkte hem till Fredrik körde jag förbi kyrkogården. Det var här jag skulle ligga sedan. Jag satt där i runt en timme och tänkte på hur mitt liv blivit, om jag förtjänade att dö, och kom fram till att så var det nog.”

”För ditt eget bästa” är en självbiografi av Pia Johansson. Hon levde med en psykopat i flera år innan hon lyckades bryta sig fri. När hon var nyskild småbarnsmamma längtade hon efter passionen och la ut en annons på skoj att hon sökte efter en man som var vältränad, snygg och millionär.

Till hennes förvåning fanns det en man som ansåg sig vara just detta som svarade på hennes annons. Han hette ”Fredrik” (fingerat namn) och efter att ha trängt sig på och skickat blommor under en period, bestämmer sig Johansson för att ge honom en chans. Vad Johansson inte visste var att detta bara var början på helvetet som hon skulle komma att kalla kärlek.

Johansson beskriver de olika metoderna som hennes partner använde för att manipulera henne. Han kunde vid vissa tillfällen vara glad och uppmuntrande och vid andra exakta motsatsen. Johanssons barn och hund far illa då ”Fredrik” utnyttjade alla svaga punkter han kunde hitta hos Johansson. Han isolerade henne från vänner, familj och barn för att göra henne beroende av honom. Även Johanssons funktionsvariationer utnyttjades då hon hade ADHD, ätstörningar, bipolär sjukdom och trasig höft. Trots att hon behövde sina mediciner manipulerade ”Fredrik” henne att sluta ta dem.

Relationen präglas av fysiskt och sexuellt våld då Johansson kände att hon måste ställa upp, även på sexlekar som hon inte samtyckte till, för att ”hjälpa” sin man med sitt sexmissbruk. ”Fredrik” var notoriskt otrogen och förlovade sig till och med med flera andra kvinnor samtidigt som han bodde med Johansson. De andra kvinnorna inser så småningom att de blivit utnyttjade av ”Fredrik” och försöker varna Johansson men hon reagerar bara med att bli arg och hamnar i försvarsställning.

Han ville också gå på porrklubb och swingerklubb och ha sex med andra kvinnor trots att Johansson inte ville ha ett öppet förhållande. Samtidigt var han hypokritisk och var överdrivet svartsjuk på alla hennes manliga vänner och till och med några kvinnliga som han anklagade Johansson för att vara otrogen med.

Johanssons vardag präglades av påhittade lagar och regler. ”Fredrik” tog kontroll över hennes ekonomi, såg till att hon förlorade sitt jobb som frisör och hittade på godtyckliga regler om bland annat hur mycket hon fick använda sin egen bil. Han lyckades till och med få henne att skriva under ett avtal där hon sa ifrån sig rätten till huset och alla hennes saker.

Till slut blir Johansson tvungen att lämna honom då han både mordhotat henne och slängt ut henne ur huset. Hon har dock svårt att lämna honom och går tillbaka till honom flera gånger, då hon brottas med sina diagnoser och är så nedtryckt att hon känner att hon inte är värd bättre. Till slut blir Johansson tvungen att anmäla honom då våldet eskalerar och fly till ett skyddat boende.

Rättegången leder dock ingenstans trots att Johansson hade bevis i form av sms, fotografier och hans hårddisk med våldsporr. Hon blir inte tagen på allvar men känner trots detta att det var viktigt att hon markerade att hans misshandel inte var acceptabel. Johansson försöker i slutet kontakta den nya kvinnan som Fredrik har ersatt henne med, men får samma arga svar som hon själv skrev till sina olyckssystrar för några år sedan.

Johansson trycker på att det är viktigt att det finns litteratur om ämnet då det hjälpte henne själv när hon var som mest utsatt. Hon hoppas på att hennes bok kan fungera som ett stöd för andra i samma situation som henne.

Boken finns tillgänglig på svenska på vårt bibliotek och som talbok via Legimus.

Den manliga ensamheten

”Fredriks decennium som invandrare i Pattaya präglades av kolossalt mycket festande, supande, knarkande och sex med prostituerade kvinnor.  Han lärde sig inte tala språket, han tog inte till sig kulturen och han integrerades inte i majoritetssamhället. Och han levde inte som laglydig invandrare.

– I dagen läge är ju Sverige sjukt alltså, fortsätter Fredrik.

De anser att Sverige har en vårdslös invandringspolitik som leder till att nyanlända lever på alldeles för generösa bidrag och struntar i att lära sig det svenska språket, struntar i att söka jobb och struntar i att tillföra något till samhället.”

”Thailandssvenskarna” är en reportagebok av den modiga journalisten Joakim Medin. Hans reportage och analysartiklar fokuserar på demokratifrågor, politik, högerpopulism, högerradikalism, mänskliga rättigheter, väpnade konflikter, flyktingkriser och fattigdomsfrågor.

Boken bygger på anonyma intervjuer som Medin har gjort med ett flertal svenska män i 20-80 årsåldern som köper sex i Thailand. I Thailand är prostitution mycket vanligt och det uppges finnas över 100 000 prostituerade kvinnor trots att prostitution är olagligt för både säljare och köpare i Thailand. Trots att det är förbjudet att sälja sexleksaker och potenshöjande läkemedel på  gatan, blomstrar sexturismen.

Medin har använt en metod som kallas för wall-raffa som går ut på att han lurar intervjuobjektet med en falsk identitet. Han låtsas vara en sexturist som tycker att invandringen förstört Sverige, för att komma närmare de svenska sexturisterna och undersöka hur det egentligen ligger till.

Flera sexturister uttrycker hypokritiska åsikter gentemot invandring och hur Sverige misslyckats med att integrera flyktingar  i majoritetssamhället, samtidigt som de själva lever på sjukpension som de egentligen inte har rätt till som betalas av den svenska staten. Flera thailandssvenskar uppger sig ha funktionsvariationer som ADHD och har tidigare varit involverade i kriminalitet. Trots detta påstår de att de tycker synd om våldtäktsoffer i Sverige och att det är förskräckligt att gängvåldet har ökat i södra Sverige.

Medin diskuterar även den manliga ensamheten som är särskilt utbredd i glesbygden i norra Sverige. Flera osäkra och ensamma män hittar tillfykt hos de thailändska kvinnorna som är vana vid att vara underordnade männen. De thailändska kvinnorna hamnar ofta i beroendeställning till sina svenska makar eftersom de kan bli utvisade om de inte gifter sig med och behagar mannen.

Medin har tagit kontakt med kvinnojouren i Luleå som berättat om ett fall där en thailändsk hustru isolerades och misshandlades av sin man. Hon fick inte lära sig det svenska språket, objektifierades och var tvungen att bli hemmafru även när hon ville söka jobb. Kvinnojouren i Luleå uppger att det finns tusentals thailändska fruar i Norrbotten som far illa och inte har någon att anförtro sig åt.

Joakim Medin fördjupar sig i hur sexturismen blev så utbredd i Thailand, hur dagens könsroller påverkat de högerextremas åsikter och självkänsla och hur prostitution har blivit en normaliserad och självklar del av det thailändska samhället. Till skillnad från de flesta kulturer så förväntas kvinnorna försörja familjen när de blir äldre vilket bidrar till ökad prostitution. Över 60 % av thailändska män uppger att de någon gång köpt sex och förlorade oskulden med en prostituerad.

”Thailandssvenskarna” finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

Mezzosopranens svanesång för jorden

”Vad händer med dem som bara råkar vara lite blyga? Vad händer med dem som mår fysiskt dåligt av att prata inför andra? Vad händer med den stora del av befolkningen som saknar den där sociala kompetensen vi idag värderar högre än allting annat?”
(Sid 196-197)

 

Malena Ernman är operasångare, Schlager-vinnare och mamma till den kända klimataktivisten Greta Thunberg. Ernman berättar om den personliga krisen som familjen gick igenom när Greta började må psykiskt dåligt i tioårsåldern.

Mobbning och utanförskap var något som präglade Gretas barndom. Hon hade inga kompisar i skolan och grät ensam i skolmatsalen efter en lektion då de visade en film om hur plast förorenar världshaven.

Greta klarade inte av en vanlig skolgång men fick hjälp av några duktiga pedagoger som undervisade henne i biblioteket. Mamma Ernman uttrycker att det är förfärligt att barn med funktionsvariationer endast får hjälp av frivilliga pedagoger och att detta borde integreras i undervisningen. Pedagogen som hjälpte Greta fick bryta mot reglerna men hon kände att det var viktigt att inte låta Gretas skolgång gå förlorad. Ernman berättar att Greta egentligen är mycket intelligent och har fotografiskt minne.

Greta har fått diagnoserna Aspergers syndrom och OCD vilket påverkade hela familjen. De fick göra upp ett schema för att klara vardagen. När Greta började utveckla ätstörningar började de använda schemat som en strategi för att hålla koll på Gretas kost. Även Gretas lillasyster har lidit av psykiska problem som tvångstankar, vilket medfört att hon varit tvungen att utföra vissa ritualer som att bara gå på varannan gatsten.

Ernman har själv lidit av psykisk ohälsa och har fått diagnosen ADHD, depression och panikångest. Hon skriver att hon ibland känner sig otillräcklig och har haft svårighet att stötta barnen. Ibland är hon själv barnet.

Ernman har fått kritik för att hon skrivit om döttrarnas diagnoser eftersom vissa kritiker anser att de är för unga för att ge sitt samtycke. Ernman och hennes döttrar argumenterar emot detta eftersom de anser att det är viktigt att våga diskutera psykisk ohälsa öppet och sprida kunskap.

Ernman diskuterar också klimatfrågan som är väldigt viktig för hela familjen. Förr reste familjen mycket med flyg då Ernman hade turné över hela världen men färdas numera endast i en miljövänlig elbil. Hon diskuterar också vikten av att ändra sina vanor eftersom maxgränsen för koldioxidutsläpp nåddes redan på 80-talet.

”Alla är så vana vid att allt ska anpassas efter deras egna behov. Människor är som små bortskämda barn. Och sen gnäller de på oss barn för att vi är lata och bortskämda. Jag vet att vi som har Aspergers inte har förmågan att uppfatta ironi för så står det ju i manualen som alla gubbar har skrivit om såna som jag – men jag tror inte att ironi kan beskrivas så värst mycket bättre än såhär.” – Greta Thunberg (sid 122)

Ernman trycker på vikten att låta unga tjejer som Greta ta plats. Greta har tyvärr fått erfara mycket kritik som gränsar till personangrepp då hennes kön, ålder och funktionsvariation sätts i fokus istället för att ge henne konstruktiv kritik. Ernman anser att detta förminskar hennes dotter och andra engagerade ungdomar som trots allt ska leva på vårt förorenade jordklot i framtiden.

Ernmans självbiografi ”Scener ur hjärtat” finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok via Legimus.

En romantisk sommar i New York

”God, Arthur.” He kisses me. ”Te quiero. Estoy enamorado. You don’t even know.”

And I don’t speak a word of Spanish, but when I look at his face, I get it” (p. 294)

 

”What if it’s us” är en ungdomsroman med HBTQ-tema. Boken är ett samarbete mellan Becky Albertalli (författare till Love Simon) och Adam Silvera (författare till They both die at the end). Båda författarna är stora inom ungdomsgenren och Albertallis bok har nyligen filmatiserats.

Berättelsen följer huvudkaraktären, den judiske Arthur som besöker New York under sommaren. Han är en drömmare och tror på att ödet ska para ihop honom med den rätta killen. Av en slump träffar han katoliken Ben från Puerto Rico som bär på en stor kartong med sin ex-pojkväns tillhörigheter. Ben vill bli av med lådan men får kalla fötter och har svårt att släppa taget. Ex-pojkvännen var otrogen men ville inte avsluta förhållandet, vilket ger Ben skuldkänslor.

Arthur och Ben börjar småprata och flörta med varandra men innan Arthur hinner be om hans telefonnummer blir de avbrutna av ett frieri med en hel parad med orkester. Arthur tappar bort Ben i kaoset men är fast besluten att hitta honom igen och bjuda ut honom på en dejt. Han påbörjar ett mer eller mindre misslyckat detektivarbete med sina polare för att hitta Ben igen…

Författarna skriver var sin karaktär; Albertalli skriver Arthur och Silvera skriver Ben. Det märks i texten vem som skrivit vem men historien flyter trots detta bra ihop. Författarna har baserat karaktärerna på sina egna erfarenheter. Arthurs religion är reformistisk judendom och han har också ADHD. Albertalli kommer själv från samma bakgrund och arbetar som psykolog för ungdomar.

Silvera är homosexuell och från Puerto Rico, precis som karaktären Ben. Identitet och fördomar är ämnen som diskuteras i romanen då Ben är ljushyad och har begränsad kunskap inom det spanska språket, vilket medför att han inte passar in på den stereotypa bilden av personer från Puerto Rico. Detta leder till diskussioner mellan pojkvännerna då Ben uppfattar vissa av Arthurs tanklösa men oskyldiga kommentarer som mikroaggressioner gentemot hans härkomst.

Boken finns i nuläget endast tillgänglig på engelska. Om ni är intresserad av att läsa fler böcker av Albertalli och Silvera, finns de i regnbågshyllan som fokuserar på litteratur med HBTQ-karaktärer.