”När demokratins institutioner väl hade avvecklats var det omöjligt – det var helt enkelt för sent – att organisera sig för att försvara dem.”
Vladimir Putin kom till makten som premiärminister och sedan som president i Ryssland 1999 och blev sedan omvald 2012, men vem var mannen som det Ryska folket valde till president? Det visar sig i Masha Gessens mycket aktuella bok, att inte ens de som hjälpte fram Putin visste vem han var – förrän det var för sent. Putin agerade snabbt när han kom till makten och hade snart förstatligat medierna och placerat män han kunde lita på från KGB på alla viktiga poster. Han drog sig inte ens för att bomba sina egna för att rättfärdiga kriget mot Tjetjenien och för att utmanövrera sina rivaler. Eller, genom mord, helt enkelt avlägsna dem – ett känt fall är förgiftningen av Litvinenko – han avrättades långsamt med ett radioaktivit (polonium) ämne som de via mat eller dryck fick i honom.
När han under mycket vaga former slog till mot Oligarkerna (de mycket rika affärsmän som efter Sovjetunionens fall skott sig på resterna) med Chodorkovskij i spetsen, hurrade västvärlden – utan att ana att det var just Oligarkerna, genom sin kapitalism, som såg vad som hände de fattiga i Ryssland och med det utvecklade ett socialt ansvar som kom att leda fram till att de med egna medel försökte lösa situationen för de fattiga arbetarna. Innan vi i väst förstod vad som var på gång hade Putin avlägsnat ekonomiskt mäktiga rivaler och själv tillskansat sig deras rikedomar (ja, enligt Gessens källor är Putin god för ca fyrtio miljarder dollar!). Mannen utan ansikte är en mycket skrämmande bok, desto mer efter det som hänt och händer på Krim. Som Stig Fredriksson säger i bokens förord
”… efter läsningen kan i varje fall ingen längre säga ”vi visste inget”.
Ha en, om inte trevlig, så informativ, läsning!
Carin Blom