”Det här kalla landet”

Huvudpersonen Noomi är 17 år och bor i Lindsborg i det fiktiva landet ”Nordland” som liknas med Sverige. I ”Nordland” har det fiktiva främlingsfientliga partiet ”Nya Demokraterna” fått större makt och motsättningar uppstår mellan de ”inhemska” och ”förflyttningarna”.

Noomis familj har haft det bra ställt men har på senare tid fått det sämre ekonomiskt. Flera butiker blir drabbade av ”Nordlands” dåliga ekonomi och hyllorna rensas i matbutiken. Noomis bror som är språkrör i ”Nya Demokraterna” skyller på invandringen vilket leder till heta debatter vid matbordet då deras far som är journalist är starkt emot detta.

En dag när Noomi är på väg till en bildlektion blir hon rånad av ett gäng beväpnade invandrartjejer. Hon förlorar sin plånbok och sin väska. Hennes främlingsfientliga bror stöttar henne efter rånet och lyckas, tillsammans med Sus, en av Noomis kompisar övertala henne att gå med i det främlingsfientliga partiet som lovar fler poliser och mer skydd för de ”inhemska”.

Den andra huvudpersonen i boken är Zahra som går i samma klass som Noomi. Hon bor ensam med sin pappa och har flytt från sitt hemland det fiktiva ”Istad”. Hennes mamma och hennes fyraåriga lillebror överlevde inte flykten. Pappan är deprimerad och isolerar sig. Zahra försöker dämpa ångesten med sex, fest och sprit men mår psykiskt dåligt efteråt. Hon blir sexuellt utnyttjad på en fest av en äldre kille i tjugoårsåldern som senare visar sig vara det andra språkröret i Noomis brors parti.

Motsättningar uppstår mellan de två huvudpersonerna på grund av deras skilda åsikter. Tjejerna hatar varandra men hamnar trots detta på samma fester och umgås med samma kille som tidigare var Noomis barndomsvän. Med tiden kommer de närmare varandra och Noomi börjar känna empati för Zahra men grupptrycket från brodern och kompisen är starkt.

Romanens ämne är aktuellt då främlingsfientligheten växer både på lokal nivå och i hela Sverige. Boken väver samman frågor om tonårsliv, sexualitet och politik. Det kalla landet ”Nordland” som beskrivs i boken, där främlingsfientlighet är normaliserad har tyvärr alltför många likheter med verklighetens Sverige.

Regnbågslitteratur – boktips

I den nya Regnbågshyllan finns både skönlitteratur och facklitteratur som fokuserar på HBTQ-personer. Här är några boktips från hyllan:

Allt jag inte sa (2017)

En lättläst bok med ett vackert poetiskt språk som handlar om en tjej som just har flyttat hemifrån. Hon ska börja på högskolan i Falun och drömmer om att bli filmregissör. Huvudpersonen ser fram emot att få nya vänner men är väldigt blyg, har svårt att ta plats och prata inför grupp. Hon träffar Dana som i motsats till henne själv är en självsäker tjej som gillar att vara i centrum och inspirera andra. Trots sina olikheter blir de snabbt bästa vänner men med tiden upptäcker de att de har känslor för varandra. Problemet är bara att Dana redan har en pojkvän…

 

Om jag var din tjej (2016)

Amanda är 18 år och har just flyttat till en ny stad och bytt skola på grund av mobbning. Hon har flyttat in hos sin pappa som hon haft bristande kontakt med under sin barndom. På den nya skolan blir hon snabbt populär och får vara med i tjejgänget där hon hittar många fina kompisar. Hon träffar Gant, en trevlig kille som delar hennes intresse för nördkultur, som så småningom blir hennes pojkvän. Amandas pappa blir orolig att hon kommer utsättas för mobbning igen eftersom hon inte berättat för de nya kompisarna att hon genomgått en könskorrigering. Boken är delvis baserad på författarens egna upplevelser.

 

 Queer, There and Everywhere (2017)

En historiebok som lyfter fram flera viktiga HBTQ-personer genom tiderna. Boken skildrar 23 personer med en rad olika bakgrunder och yrken som politiker, dataprogrammerare, människorättsaktivister, konstnärer, basebollspelare och till och med den svenska drottningen Kristina Vasa.