Biografier och annat nytt.

_glom-migborn-to-runde-oroligaen-droppe-midnatti-varje-ogonblickjag-kommer-ihagibland-mar-jag-inte-sa-bralivet-ar-en-sjukampnazibruden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Många biografier finns med i senaste halvårets mediainkop till biblioteket. Alex Schulman skriver om försöken att reparera förhållandet med sin alkoholiserade mamma i boken Glöm mig. Som vi väntat på Bruce Springsteens självbiografi! Den kom i år, och är självklart döpt efter hans stora genombrottsskiva Born to run! Linn Ullmann, dotter till Liv Ullmann och Ingmar Bergman har slutfört sin och sin fars bokprojekt i boken De oroliga. Jason Diakité har travesterat en titel av Mark Twain i sin familjehistoria En droppe midnatt. Tom Malmqvist  skriver om sorg och föräldraskap i boken I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv. Bodensonen Peter Englund har skrivit ner sina mikrominnen i Jag kommer ihåg. Om depressioner skriver youtubaren Therese LindgrenIbland mår jag inte så bra. Carolina Klüft berättar  i Livet är en sjukamp om hur honanvänder sina lärdomar från framgångsrika idrottsår i vardagen, som mamma och företagare. Anna-Lena Joners Larsson levde i flera år inom naziströrelsen i Sverige, om den tiden och hur hon tog sig ur berättar hon i Nazibruden – en sann historia.

 

ur Lärarens återkomst av Jonas Linderoth

lararens-aterkomst”Den tekniska samhällsutvecklingen reser en rad frågor kring vad skolan bör lära ut. Skolan bör svara mot olika samhällsförändringar så att elever får relevanta kunskaper för att hantera sin samtid. Men när vissa aktiviteter till följd av digitaliseringen får mindre plats i barns och ungdomars liv bör skolan även ses som en kompensatorisk arena. När exempelvis uteaktiviteter och läsning får mindre plats i barns fritidsliv kan det vara relevant att skolan intensifierar sin verksamhet inom dessa områden. Med ett sådant kompensatoriskt tänkande får man ett annorlunda perspektiv på teknikimplentering i skolan. När det finns indikationer på att barns fritidsläsande minskar och delvis ersätts av olika typer av teknikanvändning kan en rimlig slutsats vara att skolan snarare bör intensifiera arbetet med att tillgängliggöra läsupplevelser än att dela ut surfplattor.”

Grattis PoesiBoden!

Lärarna i moderna språk på Björknäsgymnasiet, samt deras elever som deltar i PoesiBoden kommer att tilldelas Europeisk kvalitetsutmärkelse för språkundervisning 2016. Projektet startade 2015. Initiativtagare är Carina Strömberg, lärare i svenska och tyska på skolan.
Eleverna deltog på Eyvind-dagarna 25-26 november på Enter i Boden. Där lästes dikter upp på franska, spanska och tyska. En vinnare utsågs i alla språken. Bidragen var utvalda av respektive språklärare i de tre språken. En jury tog sedan ut vinnaren bland dem.
Även elever med svenska som andraspråk deltog med dikter på svenska. Temat för tävlingen var Möten.

Det spanska vinnarbidraget med lite haiku-stuk,  skrivet av Rasmus i SA15:

Cambiar una o dos palabras
Hizo más fácil caminar
Todos los encuentros
por la gente
Debería ser así

Att byta ett eller annat ord sinsemellan
gör vägen lättare att vandra
Alla möten mellan människor
borde vara så

 

 

 

Flickorna och Löftet och annat nytt

Två böcker ur senaste månadernas nyinkop-till-skolbiblioteket. Löftet är en roman som utspelar sig under andra världskriget. Paret Peter och Katarinas parallella liv skildras. Han frysande och hungrig vid fronten, hon i Berlin, även där är kriget i högsta grad kännbart, trots att hon har vänner inom nazistpartiet som kan ge henne fördelar.
Emma Cline har fått tunga lovord för sin bok Flickorna om uttråkade tonåringen Evie sommaren 1969 i Kalifornien som fascineras av några flickor med ”trassliga hår och smutsiga klänningar”. Hon dras in i deras gäng och följer med till ranchen där de bor som en storfamilj med den karismatiske Russell. Recensenter skriver ”varannan mening blir ett litet stilleben” och att hon har ”inlevelse både i kvinnors mörker och mäns oreflekterade överordning”

flickornaloftet-342x520

Vad får vi visa i klassrummet? Om upphovsrätt.

Många är vilsna vad gäller upphovsrätten och vad man får visa och vad man inte får visa i klassrummet?

Här bra information på Skolverkets hemsida!

För vår skola gäller:
Skolan har köpt licens för Swedish films filmer. Därför är de filmer som skolbiblioteket köper in till allra största del tillåtna att använda i klassrummet.
Filmer från SVT Play, TV 4 Play och UR Play (ne.se play) samt filmer från mediecentraler SLI (f d AV-centraler) är tillåtna att visa.

Netflix är inte tillåtet om inte skolan har licens för det.
Men hur är det med Youtube?  Det kan du läsa om på följande sidor:197px-copyright_svg

Här en artikel ur senaste Skolvärlden.

Här från Filmbranschens sida om upphovsrätt.

 

Räfvhonan av Anna Laestadius Larsson

rafvhonan_inb_lowRäfvhonan av Anna Laestadius Larsson är den tredje delen i en serie historiska romaner som utspelar sig på Gustav III och Bellmans tid, alltså andra halvan av 1700-talet. Romanerna berättar om  kvinnorna vid Gustav III:s hov. I denna avslutande roman ligger fokus på Axel von Fersens syster Sophie. Hon anklagades för att vara med i sammansvärjningen mot kungen. Författaren har studerat upplysningstiden och livet i Stockholm för vanliga människor samt läst tusentals dagbokssidor om hovlivet bland annat, skrivna av  prinsessan Hedvig Elisabeth Charlotta och har därigenom lyckats gestalta Stockholmsmiljöer på ett levande sätt. Man får även träffa på idag okända yrkesutövare som roddare och sumprunkare. Den tidens feminister, som bland andra Hedvig Charlotta Nordenflyckt och Anna Maria Lenngren förekommer i boken. Hon lyckas berätta så att man känner sig lite mer bildad när man läst böckerna och även göra mig nyfiken på den tidens Stockholm och de villkor framför allt kvinnor ur olika samhällsskikt var tvungna att leva efter.
De andra böckerna i serien är Barnbruden och Pottungen

http://www.bellman.net/staden.html

Författaren besöker Bodens stadsbibliotek torsdag 29 september.

Lilla Eyvind Johnson-prisets vinnare

20150623_080518 upprätt ädelrönnGrattis Elisabeth Dahlkvist i SA15!
Vinnare av årets novelltävling, Lilla Eyvind Johnson-priset.

Hennes novell Och askan föll som snö vann med motiveringen: ”med ett annorlunda tilltal ges en av vår tids största katastrofer en empatisk identitet”

Priset kommer att delas ut på skolavslutningen av ordföranden i Eyvind Johnson-sällskapet.

6 x fantasy och andra nya

kraftenmagikernas kungglastronenvattnet draraskföddmiddagsmörker

 

 

 

 

 

 

 

 

Nordisk fantasy är vi inte bortskämda med, men i listan över nyinköpta böcker för vinter-vår finns flera. Middagsmörker av Marianne Cederlund är en som grundar sig i samisk mytologi. Vattnet drar är en annan, första delen i en trilogi av Madeleine Bäck . Norska Siri Pettersens serie Korpringarna utspelar sig i fornnordisk tid, tredje och avslutande delen heter Kraften.  Magikernas kung av Lev Grossman är fortsättningen på  succén Magikerna.  Askfödd av Saaba Tahir skildrar en storslagen kamp för frihet och en kärlekshistoria som sliter hjärtat itu. Glastronen av Sarah J. Maas  är en fantasyroman om en 18-årig flicka som också är lönnmördare

Tjuvarnas stad av David Benioff

benioff-david-tjuvarnas-stad4Vid belägringen av Leningrad (nuvarande Sankt Petersburg) under andra världskriget var staden omkringskuren av tyskarna under cirka niohundra dagar. Man tror att närmare en miljon civila svalt eller frös ihjäl!

Berättaren , den 17-årige Lev möter desertören, skojaren och kvinnotjusaren Kolya. Båda blir tillfångatagna av en rysk general (Lev har plundrat en död tysk som seglat ner ihjälfrusen i en fallskärm på Leningrads gator) som lovar att de undgår straff om de i utbyte skaffar fram ett tjog ägg till generalens dotters bröllopstårta.

Boken är rik på episoder, både makabra och humoristiska. Det är spännande att följa dem i deras jakt på ägg som tar dem till möten med brutala nazister, läskiga kannibaler och ett gäng ryska partisaner däribland Vika, som den unge pojken fascineras av och förälskar sig i. Kolya och Lev fyller dessutom på med sina egna mustiga skrönor och berättelser i boken. Till slut blir det ett parti schack som blir avgörande för deras överlevnad.

Detta blir nog Årets bok för mig!

David Benioff har under senare år verkat som producent och manusförfattare till Game of thrones. Han har även skrivit manus till filmer som Flyga drake och Troja.

Vattnet drar av Madeleine Bäck

vattnet drarYtan är brännhet. Kontakten omedelbar. Torv. Järn. Fukt. Salt. Gräs. Mörker. Intrycken väller in i Viktors hjärna. Kväver allt som var där innan. Så stillnar det. Allt blir kristallklart. Dra. Så säger den. Och Viktor vet. Något under honom vill upp. Han måste hjälpa det.

Med sin debutroman Vattnet Drar har Madeleine Bäck tagit klivet in i den svenska skräckeliten och det med besked! Hon öser inte makabra händelser över oss, utan hennes skräck är smygande och nervpirrande. Det är inga av våra vanliga skräckväsen hon använder sig utav, utan låter den Svenska mytologin få eget liv – och vilket liv!

Viktor, som nämndes i utdraget ovan, och Beata är huvudpersonerna allt kretsar kring. I denna första bok har de ännu inte upptäckt varandra, utan bara vad det är som drar. Gissa om jag ser fram emot hennes nästa bok, den andra i en trilogi. Tycker du om skräck är det den här boken du ska läsa! Välkommen in i skräckmästarnas panteon Madeleine!

Trevlig läsning
Carin Blom