Serier om förtryck och rasism

Persepolis (2003)

Denna självbiografiska serie skildrar Marjane Satrapis uppväxt i Iran. Marjane var tio år när den iranska revolutionen började år 1979. Detta förändrar hennes liv då flickor tvingas bära slöja och pojkar och flickor inte längre går i skolan tillsammans. Marjane som är en nyfiken och intelligent flicka söker kunskap på egen hand via böcker då hon märker att undervisningen i skolan är manipulerad av religiös propaganda. Serien skildrar också kriget, hur Iran förändras av den nya regimen och hur de mänskliga rättigheterna kränks.

 

Vi kommer snart hem igen (2018)

En biografisk serie som skildrar sex överlevares upplevelser under Förintelsen. De blir tvungna att flytta från sina bostäder till det judiska ghettot, förlorar sina tyska medborgarskap och allteftersom även sina mänskliga rättigheter. De deporteras till olika förintelse- eller koncentrationsläger och förlorar flera nära och kära men blir befriade och får möjlighet att starta nya liv. Efter den traumatiska upplevelsen har de alla bestämt sig för att motverka rasismen genom att bland annat föreläsa i skolor.

 

Mitt extra liv (2016)

Mitt extra liv är en grafisk roman av Johan Unenge som blandar text och seriestrippar. Bokens huvudperson Mattias är en alldaglig svensk tonårskille som är intresserad av tv-spel, basket och snygga tjejer. I hans klass går Albin, en tuff kille som uttrycker starka främlingsfientliga åsikter gentemot mörkhyade personer och invandrare. Mattias tycker att detta känns fel men är ändå någorlunda oberörd eftersom han anser att detta inte påverkar honom och hans liv. En dag dyker en ensam utländsk pojke i hans egen ålder upp vid hans dörr. Han är en flykting och ber desperat om hjälp, så Mattias släpper i hemlighet in honom. Den utländska pojken visar sig ha liknande intressen och är till och med bättre än Mattias på tv-spel. Mattias blir kluven och blir till sist tvungen att ta ställning då han inte längre är oberörd av vad som försiggår i samhället.

Mvh, bibliotekarie Emelie Pettersson

Biografier och annat nytt.

_glom-migborn-to-runde-oroligaen-droppe-midnatti-varje-ogonblickjag-kommer-ihagibland-mar-jag-inte-sa-bralivet-ar-en-sjukampnazibruden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Många biografier finns med i senaste halvårets mediainkop till biblioteket. Alex Schulman skriver om försöken att reparera förhållandet med sin alkoholiserade mamma i boken Glöm mig. Som vi väntat på Bruce Springsteens självbiografi! Den kom i år, och är självklart döpt efter hans stora genombrottsskiva Born to run! Linn Ullmann, dotter till Liv Ullmann och Ingmar Bergman har slutfört sin och sin fars bokprojekt i boken De oroliga. Jason Diakité har travesterat en titel av Mark Twain i sin familjehistoria En droppe midnatt. Tom Malmqvist  skriver om sorg och föräldraskap i boken I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv. Bodensonen Peter Englund har skrivit ner sina mikrominnen i Jag kommer ihåg. Om depressioner skriver youtubaren Therese LindgrenIbland mår jag inte så bra. Carolina Klüft berättar  i Livet är en sjukamp om hur honanvänder sina lärdomar från framgångsrika idrottsår i vardagen, som mamma och företagare. Anna-Lena Joners Larsson levde i flera år inom naziströrelsen i Sverige, om den tiden och hur hon tog sig ur berättar hon i Nazibruden – en sann historia.